Det svenska ordförandeskapet i EU bjöd därför tillsammans med EU-kommissionen in till en konferens om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö den 15–16 maj. 300 politiker och tjänstemän från samtliga medlemsstater, vid EU:s institutioner och experter inom arbetsmiljöområdet kom till Stockholm, för att göra en bedömning av arbetsmiljöläget.
Den Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA, som ligger i Bilbao i Spanien och som leds av William Cockburn, presenterade en uppdaterad rapport samma dag som konferensen inleddes.
William Cockburn leder Europeiska arbetsmiljöbyrån.
– Den visar att även om stora framsteg gjorts så har utvecklingen stagnerat, sa William Cockburn.
Att drygt 3 300 personer dog i arbetsplatsolyckor 2022 låter kanske inte så mycket i förhållande till att det finns 170 miljoner människor som är yrkesaktiva i EU. Men de flesta arbetsrelaterade dödsfall kommer i slow-motion, som Michael Gillen, chefen för arbetsmiljöfrågor på den irländska arbetsgivarorganisationen Ibec, uttryckte sig.
Mer än 200 000 personer dör i arbetsrelaterade sjukdomar varje år och det sker 3,1 miljoner olyckor som resulterar i mer än fyra dagars sjukfrånvaro.
Fortfarande är asbest en av de stora dödsorsakerna. Visserligen har det varit förbjudet att använda asbest i EU sedan 1991, men tidigare exponering för asbest kräver fortfarande omkring 88 000 liv i Europa varje år och står för 55–85 % av de fall av lungcancer som utvecklas på arbetet. I samband med att Europa ska bli grönare sker det också en våg av renoveringar av äldre hus med asbest – som måste hanteras på ett säkert sätt.
Avslutande förhandlingar mellan EU-kommissionen, Europeiska rådet och EU-parlamentet pågår nu för att ytterligare sänka gränsvärden för exponering av asbest och flera andra sorters kemikalier.
Fullsatt sal på Münchenbryggeriet när EU-kommissionären Nicolas Schmit och andra talade.
En del av minskningen i arbetsplatsolyckor som skedde före 2019 handlade om en avindustrialisering. Samtidigt var det de lägst hängande frukterna som plockades först, eftersom man koncentrerade sig om de större företagen. Det finns ett klart samband mellan företagens storlek och säkerhetstänkandet.
– Företagen spelar en nyckelroll för att hantera hälsa och säkerhet i arbetet. Det som slår mig när jag besöker företag är att den siffra som man ofta möter först är en skylt som visar hur länge sedan det varit en allvarlig olycka, sa EU-kommissionären för sysselsättning och sociala rättigheter, Nicolas Schmit.
– Jag har aldrig sett – och det finns studier som visar det – ett konkurrenskraftigt, modernt och innovativt företag som har ett högt antal olyckor och hälsoproblem bland sina anställda. För att vara konkurrenskraftig, modern och innovativ måste du ta hand om dina anställda och i den sociala dialogen måste hälsa och säkerhet vara högsta prioritet, påpekade han.
Nicolas Schmit, EU-kommissionär för sysselsättning och sociala rättigheter.
– Ser man på kostnaderna, utöver de mänskliga, är de också skrämmande. Det sista året vi har statistik för är 2019 och då beräknas det arbetsrelaterade olyckor och hälsoproblem gjort att bruttonationalprodukten var 3,3 procent lägre, för att folk skadades och var sjuka. Det är en kostnad på 460 miljarder euro som vi inte borde ha råd med.
Men det är betydligt svårare att nå ut med information och kontrollera de små företagen. Olika initiativ för att nå ut med information till de små företagen och redskap för att hantera frågorna, presenterades under konferensen – se faktarutan.
Samtidigt har EU:s strategiska ramverk för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen en undertitel: I en föränderlig arbetsvärld.
– Grovt sett har vi hälften så många anställda inom jordbruket och en fjärdedel färre i industrin, medan tjänsteyrkena har ökat med 50 procent sedan 90-talet, sa William Cockburn.
Det som framför allt lyftes fram under toppmötet var de psyko-sociala riskerna på arbetsplatserna.
– Konsekvenserna på längre sikt, om vi inte tar de psyko-sociala riskerna lika seriöst som de fysiska riskerna, kan bli skadligt för samhället som helhet, sa Paulina Brandberg, biträdande svensk arbetsmarknadsminister.
Arbetet att begränsa de psyko-sociala riskerna är mycket svårare. Hur avgör man vad som är ohälsosamma arbetsplatser?
– När det sker en arbetsplatsolycka på grund av bristande arbetsmiljö går det att spåra och se vad som skett och vad som för föranlett olyckan. Det samma gäller inte effekterna av en dålig psykosocial arbetsmiljö. Brister i den psykosociala arbetsmiljön maler ner människan under lång tid och kan ta år innan effekterna på den enskilda individen gör sig tillkänna, men det är just därför som de behöver tas på större allvar, säger Paulina Brandberg till Arbeidsliv i Norden.
Vad ska man göra?
– För det första behöver vi bryta stigmat kopplat till psykisk ohälsa så att fler våga prata om hur de mår på jobbet. Ingen ska vara rädda för att det ska påverka ens karriärmöjligheter.
– För det andra måste vi systematiskt undersöka arbetsmiljön för att upptäcka den psykiska ohälsan. Här har bland annat arbetsmiljöverket en viktig roll att fylla.
– För det tredje måste vi använda oss av de verktyg som redan tagits fram. Det finns flera olika forskningsbaserade verktyg på området men arbetsgivarna behöver rätt information för att börja använda dem, säger Paulina Brandberg,
