Den första gången en av AFI:s forskare dyker upp i AIN är i januari 2000, i det allra första numret, där bristen på sjukvårdspersonal var tema. Det var Bjørg Åse Sørensen, en av AFI:s mest profilerade forskare som skrev om sjuksköterskor och ställde frågan om det inte bara behövdes fler sjuksköterskor, utan även fler sjuksköterskeroller. Hon jämförde med USA, där sjuksköterskorna ofta har befogenheter som närmar sig läkarna.
– Sannolikt skulle fler sjuksköterskor fortsätta längre som aktiva yrkesutövare i sina yrken om vi fick en utveckling av mer differentierade roller, skrev Bjørg Aase Sørensen (1944 – 2010).
Fler artiklar om Bjørg Aase Sørensens forskning finner du i faktarutan.
Men innan vi går vidare med hur Arbeidsliv i Norden har bevakat AFI, lite mer historia:
Två hörnstenar i det nordiska samarbetet är det Nordiska rådet, som är parlamentarikernas samarbete. Det etablerades redan 1952. Först 19 år senare, 1971, blev de nrodiska regeringarnas samarbete formalioserat io Nordiska ministerrådet .
Förutom att de nordiska statsministrarna finns det 11 ministerråd. Varje land utser en nordisk samarbetsminister som har ett övergripande ansvar. Arbetsministrarna var med redan från starten med ett eget ministerråd.
För at förbereda de årliga arbetsministermötena och för att förbereda frågor finns det också ett samarbete mellan ämbetsmännen på arbetslivsområdet. De deltar i tre olika kommitteer, en för arbetsmarknad, en för arbetsmiljö och en för arbetsrätt. Det är Ämbetsmannakommitén för arbetsliv, ÄK-A, som startade Arbeidsliv i Norden.
Redan 1980 hade det startats ett informationsblad som kallades för NAUT-information, där akronymen skulle uttydas Nordiska arbetsmarknadsutskottet. Det utkom 2-3 gånger per år.
1987 föreslog ämbetsmännen att det skulle etableras en mer ambitiös tidskrift, vilket ministrarna sade ja till.
Nordisk ministerråd för arbetsmarknadsområdet 1987: Henning Dyremose, Danmark; Urpo Leppanen, Finland; Alexander Stefanson, Island; Leif Haraldseth, Norge och Anna-Greta Leijon, Sverige
Tidskriften kallades Nordisk arbetsmarknad. Det första numret var på 16 sidor, varav två var sammanfattningar av artiklarna på finska. I övrigt var artiklarna på svenska, bortsett med två sidor med notiser som de olika arbetsmarknadsdepartementen bidrog till. Där var det en blandning av de skandinaviska språken.
– Velkomin, Velkommen, Välkommen, Tervetuloa till Nordisk Arbetsmarknad! hälsade redaktören Ylva Tivéus inledningsvis.
Ambitionen var tydlig:
– Nordisk Arbetsmarknad heter från och med nu den tidning du behöver för att följa med i vad som sker inom det nordiska samarbetet på arbetsmarknadsområdet. Det tidningen skulle bevaka var bland annat:
- Rätten att söka arbete
- Rätten till lik behandling
- Gränshinder
- Arbetslösheten bland unga och långtidsarbetslösa
Då som nu var kompetens en nyckelfråga och det första numret hade därför arbetsmarknadsutbildning som tema. Det vore en överdrift att hävda att problemen har lösts, 37 år senare.
År 2000 togs ett nytt steg. Då etablerades Arbeidsliv i Norden, som dessutom fick en systertidskrift på engelska, Nordic Labour Journal. Tidskriften skulle vara mer fristående från ämbetsmännen och rikta sig till en mer omfattande läsekrets. AFI fick uppdraget att ge ut tidskriften, där den skandinaviska versionen kom fyra gånger per år och den engelska två gånger per år.
Berit Kvam blev chefredaktör och Gunhild Wallin var deltidsanställd
– Målet är att sätta nordisk strålkastarljus på aktuella frågor om arbetsmarknad och arbetsmiljö, skrev Berit Kvam i det första numret.
2000 – 2009 kom Arbeidsliv i Norden och Nordic Labour journal ut på papir. Tidskriften digitaliserades i augusti 2009. Den kom då ut i tre språkversioner: skandinaviska, finska och engelska.
Det är just den nordiska blicken som är avgörande för vilka artiklar som publiceras. Det AIN skriver om är antingen nordiska konferenser och forskning, gemensamma utmaningar eller sådant i ett nordiskt land inom arbetslivsområdet som kan vara intressanta för andra nordiska länder.
Nu är det ingen brist på nordiska möten, men ett exempel där AFI spelat en huvdroll är den nordiska konferensen om Supported Employment, som hölls i Oslo 2018.
– Vad hade hänt om välfärdsmyndigheten istället för att låta diagnoser styra vem som ska få en möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden verkligen anammade synen att utgå från individens arbetsförmåga? frågade Øystein Spjelkavik, som är nestorn i Norge på detta område.
Ett av särdragen med AFI är att det har forskat på många olika yrken. En rapport som skapade stor uppmärksamhet var den som Dag Ellingsen ledde, och som handlade om maktstrukturer hos polisen och försvaret.
Här är några exempel på andra yrkesgrupper som AFI forskat på som AIN publicerat artiklar om:
- När känslor blir en produktionsfaktor (2001), där AFI såg på servicearbetare på Gardermoen.
- Menn i pleie og omsorg (2009) AFI-forskaren Helge Svares bok om män i vården.
- Arbetsmiljön påverkar kvaliteten i medierna. (2014) Asbjørn Grimsmo og Hanne Heen om journalister.
- Norske vektere opplever vold og trusler (2023), ett yrke som expanderat snabbt.
- Vem tog livet av den nordiska modellen? (2019) Helge Hvid och Eivind Falkum var redaktörer för en bred genomgång av arbetslivsmodeller i Norden.
- Arbetsplatsen som slagmark (2021) Bitten Nordrik och Tereza Østbø Kuldovas studie om så kallade faktaundersökningar.
- Norsk arbetslivsbarometer viktigt verktyg i debatten (2010)
- Ny barometer tar pulsen på medbestämmandet i Norge (2016)
- Medbestämmande ger den bästa omställningsförmågan visar norsk barometer (2017)
- YS-lederen bekymret over økende mistrivsel blant unge i arbeidslivet (2024)
