Det handlar om sommarjobb, praktik och lärlingsplatser. Modellerna
är många och anpassade till allt från danska murarfirmor till svenska
bankkontor. Råden som ges är ibland motstridande, men det finns också
succéfaktorer som nämns av nästan alla av de 24 verksamheterna.
Damvad har samlat råden i tre grupper, de som handlar om vad
verksamheten kan göra, vad det offentliga bör tänka på och vad som gör
att samarbetet fungerar mellan verksamheten och det offentliga – se
faktarutorna.
Mycket är självklart, som att det bör vara fasta kontaktpersoner på
bägge sidor. Om mycket arbete måste läggas ned på att hitta en person
som kan ta ansvar varje gång, rinner projekten snabbt ut i sanden.
Att det finns en gemensam uppfattning bland myndighetspersonerna om
vad som är målet för projektet och en plan för hur det målet ska uppnås
är lika viktigt som att det hos verksamheterna finns en uppbackning
från de översta cheferna och att de existerande medarbetarna har en
positiv inställning till att de unga ges en chans.
Balansen mellan fast och mjuk
– Den person som den unge ska ha
kontakt med ska ha den rätta balansen mellan en fast och mjuk hand –
både för att kunna hantera en del av de problem som kan uppstå och för
att kunna visa förståelse och empati, skriver Damvad.
Flera av projekten riktar sig mot ungdomsgrupper med stora problem.
Det danska företaget Øens Murerfirma, med 200 anställda, har en lång
erfarenhet med att arbeta med ungdomar och tar emot 50 praktikanter per
år.
Målgruppen är primärt arbetslösa i åldern 18-25 år. Det är nästan
utan undantag unga män, som aldrig haft någon anknytning till
arbetsmarknaden. Ungdomarna har vanligtvis vuxit upp i socialt
belastade områden, är lågutbildade och en stor del av dem har inte
avslutat grundskolan. Ungdomarna saknar erfarenhet hur man uppför sig
på en arbetsplats och har ofta missbruksproblem.
De första fyra veckorna av praktikperioden handlar därför om att
lära ungdomarna hur de ska uppföra sig.
Gemenskapen viktig
– Gradvis kryddas det med olika
arbetsuppgifter och man börjar också genomföra morgonmöten, där det
ställs fler krav till de unga. I den inledande fasen läggs det mycket
stor vikt vid att de unga ska bli en del av gemenskapen och att de ska
få beröm och få uppleva att de klarar av saker. De unga har sällan fått
mycket beröm tidigare, skriver Damvad.
Så följer den egentliga praktikperioden på 13 veckor på en
byggarbetsplats. Lyckas ungdomarna väl med det kan de få ett erbjudande
om ett jobb eller en lärlingsplats.
Øens Murerfirma samarbetar med fyra olika kommunala jobcenter, som
arbetsförmedlingen kallas i Danmark och dessa har fasta
kontaktpersoner. På byggfirman finns det en person som koordinerar
verksamheten och fem anställda som arbetar som mentorer. De ansvariga
på arbetsförmedlingarna besöker byggarbetsplatserna varannan vecka både
för att de unga ska känna att någon håller en hand över dem och för att
befästa det goda samarbetet med byggföretaget.
Flera verksamheter betonar goodwill-effekten som projekten ger.
Bland exemplen finns svenska ICA-handlare som tar emot praktikanter i
perioder på upp till sex månader i sina butiker.
– En viktig framgångsfaktor bedöms av
handlarna själva vara att man agerar utifrån ett tydligt
affärsnyttaperspektiv. Man erbjuder inte praktikplatserna enbart för
att visa på ett socialt engagemang, utan för att bedriva en verksamhet
som går med vinst, påpekar en av handlarna.
Finland med egen modell för lärlingar
Systemet med lärlingar är mest utbrett i Danmark. Finland har sin
egen modell som kallas läroavtalsmodellen, där teoretisk utbildning
varvas med praktik, i nära samverkan mellan skola och arbetsliv.
Studenterna studerar på 20 procent av tiden, medan resterande del av
tiden sker i form av avlönat arbete på en arbetsplats. Företagen får
ett stöd som täcker en del av den lön som studenten får i
läroavtalsperioden. Stödet betalas ut efter en behovsprövning, men kan
vara så högt som 1 000 euro per månad. Företagen står för mentorer och
handledare.
I Norge beskriver Damvad bland annat ett projekt i Haugesund där den
lokala fotbollsklubben samarbetar med NAV, som arbetsförmedlingen
kallas där. Projektet utnyttjar intresset för fotboll och idrott som en
ingångsport i arbetslivet. Fotbollsklubben fungerar genom kontakten med
sina sponsorer som en länk mellan ungdomarna och arbetslivet.
– De unga har gått från att vara
negativa och att inte tro på sig själva, till att bli positiva och ha
en känsla av att de klarar av utmaningarna, säger Asle Skjærstad, som
leder verksamheten i fotbollsklubben.
