Eftersom den ekonomiska osäkerheten fortsätter och globaliseringens
krafter inte har avtagit vill ordförandelandet hålla ett öga på
arbetskraftens kunskapsbehov samt användning och rekrytering av
utländsk arbetskraft. Oron för en snabbt åldrande befolkning är också
stor i Finland där befolkningspyramiden inte på samma sätt som i övriga
Norden ändras genom invandring. Därför är kampanjen för att få folk att
stanna längre i arbetslivet så viktig där.
Mot bakgrund av globaliseringen är det även viktigt att arbetet med
att avskaffa gränshinder i Norden fortsätter. En ny expertgrupp
tillsatt av ministerrådets arbetslivs- samt social- och hälsosektorn
ska analysera cirka fyrtio olika fall av diskriminering inom
socialförsäkringen, allt från handikappfrågor till
arbetslöshetsersättning för att kunna presentera en rapport för
Nordiska ministerrådet vid årsskiftet.
– Vi måste få bort många av hindren, men lagstiftningen är ofta
anhängig av EU-rätten vilket ställer frågan om vilket det nordiska
utrymmet är, säger överinspektör Aila Tommola-Kruse som leder den
nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsliv.
Unga utan jobb
Arbetet med att bekämpa ungdomsarbetslösheten fortsätter också under
finländsk ledning. I november hölls ett arbetsministermöte i Louisiana,
då Danmark var ordförande. Där diskuterade ministrarna med
arbetsmarknadens parter och Ungdomens Nordiska råd arbetsmarknadsläget
bland ungdomar i de nordiska länderna (Läs: Nordisk
arbeidsministermøte: Vendepunkt i ungdomspolitikken). Preliminärt i
slutet av maj är det dags för ett två dagar långt expertseminarium om
ungdomarnas situation i Helsingfors där problem och åtgärder ska
diskuteras utifrån syftet att hitta modeller som fungerar.
Sysselsättningen av unga ska främjas, utbildningar av hög kvalitet
utvecklas tillsammans med livslångt lärande, näringslivets
kompetensbehov ska tidigare förutses och mobiliteten på arbetsmarknaden
ökas så att folk söker sig dit där jobben finns.
Årets andra höjdpunkt blir en konferens om arbetstidsarrangemang och
flexibilitet i Helsingfors i oktober.
– Arbetstiderna kan användas på så många olika sätt.
Arbetstidsarrangemangen kan bidra till förlängning av arbetskarriärer
och i tider av ekonomisk kris är de en buffert mot ökande arbetslöshet.
Bekymret är hur man ska tillfredsställa både arbetsgivarnas och
arbetstagarnas behov av nya arbetstidsarrangemang.
Både Finland och Danmark har riksdagsval i år så möte på
ministernivå blir det först mot slutet av året. Temat är ännu
öppet.
– Den ekonomiska situationen har börjat se ljusare ut efter
recessionen så eventuellt skulle det vara dags att ta upp hur vi kan
bekämpa den strukturella arbetslösheten.
Aila Tommola-Kruse har arbetat med nordiska frågor ända sedan slutet
av 1980-talet, bland annat vid ministerrådssekretariatet i Köpenhamn.
Till sin glädje har hon på sistone noterat att intresset för den
nordiska modellen ökar i världen. När världens ekonomiska och politiska
elit möttes vid Davos-mötet i januari gick diskussionen het om hur
ekonomisk tillväxt och välfärd kan kombineras. Uppmärksamheten kan ge
det multilaterala diskussionerna i norr en välbehövlig knuff.
– Det här kan öka intresset för det nordiska samarbetet även här i
Norden, säger Aila Tommola-Kruse.
Läs: Nordisk
arbeidsministermøte: Vendepunkt i ungdomspolitikken
