Regionbibliotek har gjort en handledning och ett kursupplägg, Svensk biblioteksförening en verktygslåda och Kungliga biblioteket en kartläggning.
Allt för att bidra till beredskapsplaner för folkbibliotek om dess förutsättningar ändras. Prioriterat är informationsförmedlingen och biblioteket som mötesplats. Lärorika erfarenheter är redan gjorda.
– Flyktingströmmen och pandemin gav lärdomar som det går att bygga vidare på, säger Anna Persson, verksamhetsutvecklare på Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg.
Bibliotekslagen i ryggen
Svensk bibliotekslag slår fast att landets samtliga 290 kommuner ska ha ett bibliotek som är tillgängligt för alla, ett folkbibliotek.
Lagen konstaterar också att det samlade biblioteksväsendet är ett demokratiuppdrag och ska ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.”
Vidare är bibliotekslagen utgångspunkten för de biblioteksplaner som varje kommunalt bibliotek ska formulera och publicera för allmänheten.
De svenska folkbiblioteken identifieras som samhällsviktig verksamhet i linje med den nationella biblioteksstrategin som regeringen presenterad i juni 2023.
Det innebär blad annat att många folkbibliotek arbetar med att formulera beredskapsplaner för sin verksamhet.
Utan motstånd
I nyare biblioteksplaner skriver biblioteken in att de ska arbeta med beredskap, medan frågan oftast saknas i äldre planer, berättar Anna Persson, och fortsätter:
– När idén kom upp att diskutera hur man kommer igång med att skriva en sådan plan mötte den inget motstånd. Alltfler inser att vi måste bestämma hur vi fattar beslut under en kris.
Vi ville stödja folkbibliotekscheferna i regionerna och skapade en heldag med dem där vi talade om just detta.
Anna Persson är verksamhetsutvecklare på Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg.
Under dagen kom ett önskemål upp om stöd i att skriva beredskapsplaner. Kontakt togs med de regionala biblioteksverksamheterna i Västra Götaland, Uppsala, Västmanland, Jönköping och Halland för ett gemensamt arbete.
Resultatet blev ett kursupplägg utifrån bibliotekets olika roller och med fokus på kommunikation, bibliotekslokalen, medie- och informationskunnighet samt på prioriterade grupper vilka enligt bibliotekslagen är:
- Barn & unga
- Personer med funktionsnedsättning
- Nationella minoriteter
- Personer med annat modersmål än svenska
Kursupplägget innehöll fem digitala tillfällen med föreläsning och därefter samtal.
– Vad vi vill med kursupplägget är att personalen ska börja tänka på vad som sker med verksamheten vid en kris eller i värsta fall vid ett krig. Därefter får varje kommun skriva sin beredskapsplan som den vill, säger Anna Persson.
Mycket av materialet hämtade man på Digiteket, en plattform med fortbildning och inspiration som riktar sig till folkbibliotekspersonal.
Kursen utmynnade i en handledning som stöd för att skriva en beredskapsplan, ett komplement till den verktygslåda Svensk biblioteksförening tagit fram och som det går att läsa om längre fram i denna artikel.
Efter kursen har flera andra regionala biblioteksverksamheter visat intresse för att använda kursupplägget.
Expertnätverk med verktygslåda
Linda Wagenius tvekade inte när hon 2024 fick frågan om att ingå i styrelsen för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för bibliotekens roll i totalförsvaret.
Hon är bibliotekarie vid regionbibliotek Gotland och liksom Anna Persson även biblioteksutvecklare.
– Gotlands läge mitt i Östersjön gjorde att vi hade militärer som patrullerade både i flygplatsen och i hamnen efter Rysslands invasion i Ukraina. Vi fick också många ukrainska flyktingar.
Allt bidrog till att vi började jobba med vår egen beredskap. Så det var ett enkelt beslut att tacka ja till expertnätverket. Jag var redan engagerad, säger hon på telefon från Sveriges största ö till Arbeidsliv i Norden.
Linda Wagenius är bibliotekarie vid regionbibliotek Gotland och biblioteksutvecklare. Foto: Privat
Som styrelsemedlem har Linda Wagenius tillsammans med biblioteksmedarbetare från olika typer av bibliotek utvecklat Verktygslåda för bibliotekens beredskapsarbete.
Syftet med lådan är att ”sammanfatta och konkretisera vad bibliotekens roll i totalförsvaret faktiskt kan bestå i. Den tar sin utgångspunkt i allmänhetens behov av information, som är viktigt inte minst vid kris, och knyter samman det med bibliotekens informationsuppdrag”, skriver biblioteksföreningen.
Lådan innehåller:
- En kartläggning av allmänhetens informationsbehov vid kris eller höjd beredskap
- En översikt hur dessa anknyter till bibliotekens uppdrag och verksamhet
- Ett metodunderlag för lokalt arbete som kan laddas ned
- En aktörskarta
– Lådan behöver uppdateras och det planerar vi att göra under hösten. Då ska Expertnätverket också arrangera en fysisk träff öppen för alla medlemmar i biblioteksföreningen. Under två dagar ska vi sätta fokus på mental beredskap, säger Linda Wagenius.
Utöver detta kommer Expertnätverket delta i den kurs i medie- och informationskunnighet som Mediemyndigheten i samarbete med folkbiblioteken ordnar efter ett beslut från regeringen.
Ett par dagar innan Arbeidsliv i Norden får en intervju med Linda Wagenius har hon för andra gången i sin yrkesroll besökt Norge.
– Norrmännen känner till den svenska biblioteksstrategin och att folkbiblioteket har tagit plats i flera kommuners krisledningsgrupper och är därför intresserade av hur vi i Sverige tänker och hur vi jobbar, säger hon.
Första resan till grannlandet gick till en litteraturfestival i Lillehammer. Där deltog Linda Wagenius i en paneldiskussion med bland andra Lillehammers kommundirektör och landshövdingen för Innlandet fylke.
Andra besöket gick till en kulturpolitisk festival i Drammen och diskussioner med bland andra lokalpolitiker och politiker från stortinget. Vid båda tillfällena deltog även representanter från bibliotekssektorn.
Numera på dagordningen
Bibliotekens roll i totalförsvaret fördes fram redan 2019 i förslaget till nationell biblioteksstrategi.
– Det gjorde en del förvånade. Sedan dessa har frågan funnits på agendan och förstärkts i och med pandemin och kriget i Ukraina.
Det säger Oskar Laurin, enhetschef Bibliotekssamverkan på Kungliga biblioteket (KB) till Arbeidsliv i Norden.
Oskar Laurin är enhetschef Bibliotekssamverkan på Kungliga biblioteket. Foto: Jann Lipka
Den kartläggning som KB gjorde 2023 kring bibliotekens arbete med att skapa beredskap låg på kommuner som var i uppstartsfasen av sitt arbete.
– Beredskap är ett kvalitetsområde som behöver tajtas till. Vad är det som ska prioriteras i händelse av kris eller krig? Det behöver vi diskutera, säger Oskar Laurin och fortsätter:
– Beredskapsarbetet kräver resurser, men generellt har resurserna minskat till folkbiblioteken samtidigt som antalet uppgifter och komplexitet i uppgifterna ökat i och med digitaliseringen.
Och med det behovet av mer medie- och informationskunnighet hos bibliotekspersonal.
KB har inte fått ett specifikt uppdrag från regeringen för att jobba med folkbibliotekens beredskap utan det är den nuvarande staben som Oskar Laurin leder som bevakar frågan.
– Vi har prioriterat beredskap på grund av dess aktualitet. Vad man behöver öka kunskapen om och utveckla i hela samhället är något som vi hela tiden tittar på. Nu senast har vi gjort en kartläggning kring lärosätesbibliotek och beredskap .
KB har inget tydligt nästa steg för biblioteken och dess beredskap, men området hålls hela tiden aktuellt.
– Det kan vara att vi uppdaterar kunskapsmaterialen, men vi måste också arbeta med KBs egen beredskap, säger Oskar Laurin.
Se också: Beredskap och totalförsvar ur ett biblioteksperspektiv.
