Från den 1 juli 2025 fick myndigheten nämligen möjlighet att ta ut sanktionsavgift – en förvaltningssanktion – för bristande efterlevnad av krav på löne- och arbetsvillkor vid offentlig upphandling.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Och dessa muskler ska användas, skrev departementet då befogenheten infördes. Arbeidstilsynet «skal legge til grunn en streng reaksjonsbruk, og i større grad bruke overtredelsesgebyr» som det hette.
Upphandlande myndigheter är enligt norsk rätt bland annat skyldiga att ställa krav på löne- och arbetsvillkor, HMS-kort (ID-kort för tillträde på byggarbetsplatser), tjänstepension och vissa språkkunskaper i kontrakt som tilldelas leverantörer efter anbudskonkurrens..
Och det räcker inte att ställa krav i kontraktet, de måste också följa upp att kontraktet följs genom tillsyn och kontroll.
De upphandlande myndigheterna är i sin tur föremål för kontroll från Arbeidstilsynet. Arbeidstilsynet har befogenhet att utfärda de förelägganden och vidta de åtgärder som är nödvändiga – och alltså dessutom möjlighet att påföra sanktionsavgift.
Sanktionsavgift kan påföras om någon som har handlat för myndighetens räkning oaktsamt eller uppsåtligen har överträtt exempelvis krav på uppföljning och kontroll.
Som mest kan avgiften uppgå till det belopp som är högst av antingen 50 gånger grundbeloppet i det norska socialförsäkringssystemet (cirka 6,2 miljoner norska kronor) eller 4 procent av årsomsättningen.
Med årsomsättning menas verklig omsättning av varor och tjänster enligt mervärdeskattelagens definition. För kommuner innebär det att överföringar från staten och skatteintäkter inte räknas med i årsomsättningen.
En rad faktorer spelar in i bedömningen av om avgiften ska påföras och hur stor den i så fall ska vara. Några faktorer väger tyngre, bland annat hur allvarlig överträdelsen är, graden av försumlighet, om det är en upprepad överträdelse och i vilken mån verksamheten hade kunnat förebygga överträdelsen exempelvis genom rutiner, instruktioner, utbildning eller kontroll.
Sammanlagt har de tio kommunerna fått sanktionsavgifter på nära 2,4 miljoner norska kronor. Alla hade underlåtit att göra nödvändiga kontroller av löne- och arbetsvillkor i sina kontrakt och inte heller hade de gjort tillräckliga riskbedömningar.
Att de har försökt bättra sig efter tillsynen genom att påminna administrationen om vikten av att genomföra kontroller och genom att också faktiskt genomföra dem, var inte tillräckligt för att slippa avgiften.
Tre kommuner har klagat över beslutet till det överordnade förvaltningsorganet Direktoratet for Arbeidstilsynet.
Artikkelen er første gang publisert i EU og Arbetsrätt, nr 2/2026: Brist på kontroll av arbetsvillkor vid upphandling står norska kommuner dyrt – EU och Arbetsrätt
