En av de som vet hur arbetslivet redan förändrats av AI är Sarah O´Connor, prisbelönad journalist på Financial Times och aktuell med boken ”We are not machines. The fight for the future of work”.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Titeln är hämtad från gruvarbetarstrejken i Sverige 1969/70, där en del av protesterna handlade om långtgående kontroll av gruvarbetarna och ett av slagorden var ”Vi är inga maskiner”.
Sarah O´Connor, som arbetat på Financial Times sedan 2007, bevakar hur AI och digital teknik påverkar maktbalanser i arbetslivet och arbetets innehåll och om hur det är att vara arbetare i en föränderlig värld.
Nyligen besökte hon Stockholm och berättade om sin bok på ett seminarium arrangerad av tankesmedjan Arena idé.
I sin inledning berättar hon om sitt behov av att inte nöja sig med de visioner kring AI som formuleras av några få män med intressen i branschen och som ofta kännetecknas av utopi eller dystopi. Ofta beskrivs utvecklingen i stora linjer som dessutom ligger långt fram i tiden.
Sarah O’Connor anser det vara en distraktion från här och nu och syftet med hennes bok var att istället undersöka vad som redan hänt yrken och branscher på grund av AI.
”Han förlorade allt han älskade med sitt jobb”
Hon konstaterar att AI i det vardagliga arbetet redan är en realitet för majoriteten av arbetskraften och att den nya tekniken för vissa yrken inneburit en dramatisk förändring och ofta försämring.
I sin bok möter hon bland andra den frilansande tjeckiske översättaren som efter studier och möda fick sitt drömjobb.
Han började med enkla översättningar, men fick så småningom bland annat arbeta med att göra undertexter för filmer och TV-program. Det var ett arbete som krävde stor kulturell förståelse och inkännande med rollfigurerna för att förstå vad de enstaka karaktärerna skulle säga på det inhemska språket.
När AI fick större fäste minskade översättningar drastiskt. AI gjorde jobbet – nästan. För den erfarne tjeckiske översättare återstod plötsligt att komplettera AI-översättningarna med sin mänskliga och kulturella kompetens, för 30 procent av den ursprungliga lönen.
”Han förlorade allt det han älskade med sitt jobb”, konstaterarar Sarah O´Connor. AI kunde ha blivit en hjälp för översättarna, men ingen lyssnade på dem. Däremot har de fått betala priset med sämre lön och stressigare och tråkigare arbetsuppgifter.
Så den fråga hon ställer under avslutningen på sin inledning är vem som har makten över hur AI används och vilka har rösterna att påverka? Hur kan AI styras av arbetstagarna och inte bara bli något som ska accepteras?
Arbetsmarknadens parter har en angelägen roll
German Bender, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och arbetsmarknadsforskare på Handelshögskolan i Stockholm, är en av dem som länge följt AI:s utveckling och påverkan på arbetsmarknaden och arbetets innehåll.
Också han vill föra tillbaka frågan om AI till idag, till hur arbeten påverkas redan nu.
– Hittills har debatten om AI handlar mycket om hur jobben påverkas i framtiden, att AI kommer att ta över många jobb och att det inte skapas nya. Jag tror det är ett scenario som ligger väldigt långt i framtiden, om det ens händer.
– Men medan det spås om framtiden förändrar AI jobben här och nu. Att se hur och varför är angeläget, inte minst för arbetsmarknadens parter. Hur påverkas de jobb som finns och vem har makten över det? Det behöver vi fokusera mer på, också i forskningen, säger German Bender.
Framtidsscenarier är en del av marknadsföringen
Idag skissas framtidsscenarierna i regel av några få ledare för AI-industrin, som i stort sett utan undantag kommer från USA. De drivs av sina ambitioner, av att skapa en känsla av att det är i AI framtiden och pengarna finns.
Genom stora penseldrag tonar det fram en framtid där antingen AI tar över alla tråkiga jobb eller där AI börjar leva ett eget liv och hotar hela mänskligheten. Det är kraftfulla bilder av en värld som förändras för alltid, som med fog väcker oro och därmed intresse. Det som händer nu blir inte lika intressant.
– Scenarierna pumpas ut av de som utvecklat tekniken. Och deras tillgång till teknik som ännu inte finns på marknaden innebär att de kan se utvecklingen 6-12 månader tidigare än allmänheten.
– Kanske har de anledning att tro på de bilder de målar upp, men det handlar också om marknadsföring, att få fler investerare och en högre aktiekurs med löftet om att just deras teknik är den mest avancerade.
– Om de ganska få personer som idag är ledareför techindustrin oinskränkt får forma och äga en industri som blir vad de säger vore det en otroligt bekymmersam utveckling. Inte minst eftersom de idag är nära lierade med Donald Trump och antidemokratiska rörelser även i andra länder, säger German Bender.
AI är i hög grad redan en del av vardagen
AI finns i allt fler system som rör till exempel försvar och säkerhet. Vissa beslut fattas i dag av AI, så kallade automatiserade beslut.
Och inom arbetslivet går utvecklingen fort. På den svenska arbetsmarknaden använder redan 71 procent av alla tjänstemän och 33 procent i traditionella arbetaryrken AI i sitt dagliga arbete, enligt svenska Internetstiftelsen.
Ser man på total användning av AI har användandet ökat med 20 procent mellan 2025 och 2026, bland annat beroende på att Google numera ger AI-översikter i en vanlig sökning.
Använt AI i sitt arbete år 2025–2026
Utan tvivel påverkar AI redan både arbetsplatser och i samhälle, men kanske inte på det sätt som förespeglats. Redan för fem år sedan spåddes det att mängder av arbeten skulle försvinna på grund av AI ungefär fram till nu.
I en artikel våren 2023 ifrågasatte German Bender detta och ger flera förklaringar till att det kommer ta tid för tekniken att ersätta människor i arbetslivet.
Idag kan han konstatera att han fick rätt. AI har inte sopat bort mängder av jobb. Däremot har många arbeten förändrats – ibland till det bättre, ibland till det sämre.
”Bra nog och billigare” utmanar flera branscher
Hur AI påverkar arbetet beror i stor utsträckning på bransch. En busschaufför eller servitör har ungefär samma jobb nu som för tio, femton år sedan, medan till exempel en programmerare lever mitt i en stark förändring på kort tid.
Det gäller också kommunikatörer, översättare, grafiska formgivare eller yrken inom transport som är mitt inne i stora förändringar på grund av AI.
– Inom vissa yrken kan AI innebära att vissa arbetsuppgifter försvinner och att det är positivt, till exempel att en läkare kan överlåta en del av dokumentationen på AI och få mer tid med patienterna.
– De yrken som är mest i farozonen är de som kan ersättas med teknik. AI kanske inte gör ett lika bra jobb, men arbetsgivare eller kunder tycker det är bra nog och dessutom mycket billigare, kanske till en bråkdel av priset, enligt German Bender.
Om AI effektiviserar deras arbete
Har sen dessa yrken svaga fack eller består av frilansare, så riskerar de slås ut. Eller att korrigera AI-material för att höja kvaliteten och ge det en mer mänsklig röst, likt den tjeckiske översättaren, och ofta då för ett betydligt lägre arvode än tidigare.
För de yrken och branscher som har starka fack, finns betydligt större möjligheter att påverka hur AI kan implementeras på arbetsplatsen.
Det visar till exempel införande av AI på gruvbolaget Boliden. Där satte sig fack och arbetsgivarna ner och diskuterade AI och vad som kunde vara till nytta för företaget. Vad kunde förhandlas som vilken organisationsförändring som helst och vad kunde företagen kräva av utförarna av AI för att passa just deras arbetsplats?
– Automationstekniken har slagit ut ganska väl. Arbetstagarna har varit med och förhandlat, vilket lett till ökad säkerhet som i sin tur inneburit ökad produktivitet och konkurrenskraft, vilket gynnar alla. Och detta har kunnat ske utan att övervakningen av arbetstagarna ökat, berättar German Bender.
I Sverige har många branscher starka fackföreningar och av tradition är många positiva till ny teknik, men det behöver inte betyda ett passivt mottagande av den teknik som levereras eller att tacka ja till den risk för övervakning som AI gör möjlig.
Därför är det viktigt att lära av nuet, av vad som krävs i arbetslivets olika branscher i form av omorganisation, av kompetensutveckling och att se betydelsen av att det finns tecken på att unga får det svårare att komma in på arbetsmarknaden inom vissa branscher.
– Jag tror det är viktigt att inte gå på AI-företagens narrativ eftersom de har ett uppenbart egenintresse. I stället bör arbetsmarknadens parter ständigt ställa tre grundläggande frågor inför införande av ny teknik: ”Vad är det för problem den här tekniken är tänkt att lösa?””Vems problem är det?” Och ”kan det göras på något annat sätt?”, säger German Bender.
