-Pressrummet? Både vakter och anställda skakar på huvudet.
-Det här huset är en labyrint, säger en vakt som i alla fall pekar
oss i rätt riktning.
Det är inte den sämsta omgivningen att förvilla sig. Har man väl
passerat vakten vid ingången står dörren till alla kontor öppna. En
spion skulle kunna hitta många intressanta dokument. Själva noterar vi
att det hänger en alldeles utmärkt variant av Prins Eugens kända
målning Molnet på en av väggarna.
Det är ett hus som är förvirrande både för att det finns en östlig
och västlig del som har identisk planskiss, men där man inte ser i
vilken av dem man befinner sig. Men det är också förvirrande i sin
blandning av gammalt och nytt. Suckande hissar med gallerdörrar
konkurrerar med moderna rulltrappor.
När vi avverkat presskonferensen med statsministrarna – som hölls i
Rosenbad, där regeringen sitter och ett möte med de parlamentariska
partigrupperna i Riksdagen är det dags för en lunch där professor Lars
Calmfors ska förklara Den Nordiska Modellen – även den en labyrint för
dem som vill beskriva den.
– Den nordiska modellen är inte så lätt
att definiera, säger Lars Calmfors, som placerats framför en målning i
psykedeliska färger.
– Men för
mig handlar det om en kombination av hög levnadsstandard och en jämlik
fördelning av den.
Att de nordiska länderna har så små löneskillnader beror inte på att
skatter används för att utjämna skillnaderna, betonar han. Nej, det är
marknadslönerna innan skatt som är så lika.
– Det beror i sin
tur på att fackföreningarna är så många och att uppslutningen om dem är
så hög.
Lars Calmfors hör till forskarna som skrivit det som kallas för ETLA-rapporten
om den nordiska modellen. Den presenterades i Reykjavik under
60-årsjubileet av den fria nordiska arbetsmarknaden.
Som alltid när man hör på en som verkligen kan sitt ämne lär man sig
något nytt. Som att inspirationen till de svenska jobbskatteavdragen –
som gynnar de som har lägst lön mest – kom från USA.
– Det var
Bill Clinton som införde dem och i USA ses avdragen som en del av den
vänsterliberala politiken. I Sverige var det tvärtemot de högerliberala
som omfamnade dem.
Innebär jobbskatteavdragen ett hot mot den nordiska modellen eller
är de tvärtom något som låter sig förenas med den?
Lars Calmfors vill inte gå så långt som att kalla det ett hot, men
däremot en utmaning:
– Tack vare jobbskatteavdragen får
löntagarna en förbättrad inkomst. Det sker utan att de behöver slåss så
mycket för löneökningarna. Det är därför facket inte gillar avdragen,
hela deras raison d´etre är ju att slåss för högre löner. Dessutom ökar
skillnaderna mellan dem som har ett jobb och de som är arbetslösa.
Sverige är inte längre generös mot de arbetslösa – men det kommer nog
ändras med den nya regeringen.
– Dessutom måste avdragen
finansieras. De kostar mycket pengar som måste tas från den övriga
välfärden.
Vi förväntar oss nästan att få liknelsen om
tårtan som måste delas, som ekonomerna brukar älska.
Då kommer Ashraf Awassi med bakgrund från Palestina in med en
praktfull tårta med den nordiska svanen på.
– Det har varit
ett helvete hur vi skulle få den tårtan. Det har säkert gått tusen mail
fram och tillbaka om den, suckar Ralph Hermansson från Riksdagens
informationstjänst.
Men tårtan smakar gott. Ashraf Awassi lyser upp när han får höra att
vänstergruppen i Nordiska rådet föreslagit att hela Norden ska erkänna
Palestina, inte bara den svenska regeringen. Den konservativa gruppen
tycker att det är ett sidospår, liksom debatten om en nordisk
förbundsstat.
–
Den debatten kan föras i en studentförening, säger Lars
Barfod, som leder den konservativa parlamentarikergruppen.
Själva står vi inför nästa problem – att hitta tillbaks till
pressrummet igen.
