Om den som tar emot bidrag inte gör det han eller hon uppmanas att
göra, till exempel praktik, finns risken att pengarna uteblir.
Det var förra veckan som finansminister Anders Borg presenterade den
svenska statsbudgeten. Som ritualen föreskriver vandrade han
Drottninggatan fram kånkandes på den så kallade ”nådiga luntan”,
flankerad av blixtrande kameror och rapporterande journalister.
Som alltid väcker budgeten diskussion. Några av de saker som
diskuterats den här gången är den skattesänkning på 16 miljarder som
ges till storföretagen, en sänkning av krogmomsen för att skapa fler
jobb samt regeringens förslag att försörjningsstöd, tidigare
socialbidrag, ska kombineras med motprestationer. Arbetslinjen
förstärks genom tydligare krav och bättre uppföljning för alla som
uppbär a-kassa, aktivitetsstöd eller ekonomiska bistånd.
Det blev omedelbart debatt. 38 procent av de som har
försörjningsstöd har det på grund av arbetslöshet, enligt regeringens
egna uppgifter. När den borgerliga regeringen försämrade villkoren i
arbetslöshetskassan genom högre avgift och sämre villkor lämnade
hundratusentals a-kassan. Många av dem har i stället hamnat i det
kommunala försörjningsstödet. När nu kraven skärps på motprestationer
för att få bidrag, varnas dels för att försörjningsstödet blir en
alternativ a-kassa, dels för att det växer fram en parallell
arbetsmarknadspolitik för dem med försörjningsstöd.
Försämringarna i a-kassan är en viktig fråga för de svenska
fackförbunden och förbättrade villkor är högt prioriterad både hos
centralorganisationerna LO och Tjänstemännens centralorganisation TCO.
Någon förbättring av a-kassan föreslogs heller inte i årets budget,
vilket bland annat kritiserades av LO:s nye ordförande Karl-Petter
Thorwaldsson. Han hävdar att när trygghetsförsäkringarna urholkas så är
det ett brott mot den svenska modellen och att det hotar både
löntagarnas trygghet och omställningsförmåga.
Anders Borg i sin tur menar att en lägre arbetslöshetsersättning
gynnar svensk arbetsmarknad och att en höjning med hundra kronor per
dag skulle kosta 30 000 jobb.
Det är ett argument som facken inte köper. I en debattartikel i
Svenska Dagbladet den 13 september skriver Göran Zettergren och Roger
Mörtvik, båda från TCO att: ”Det finns inget signifikant positivt
statistiskt samband mellan arbetslöshetens nivå och generositet i
a-kassan.”
Debatten handlar om hur Sveriges arbetslöshet på 7,5 procent ska
lösas. Fler och hårdare krav som får folk att ligga i för att finna ett
nytt jobb eller höjd a-kassa som ger trygghet och omställningsvilja?
Ytterst handlar det om hur man ser på de incitament som driver
människor.
