Kommissionen kritiserar även en annan lagregel som gör att en
arbetsgivare som fått ett krav från Arbetsmiljöinspektionen om att
vidta åtgärder kan slippa undan genom att ombilda företaget, så att en
ny arbetsgivare formellt sett uppstår. Båda ärendena är resultat av att
svenska fackliga organisationer har klagat hos kommissionen.
2007 infördes nya regler om tidsbegränsade anställningar i den
svenska lagen om anställningsskydd. Sedan dess kan arbetsgivare fritt
anlita ett obegränsat antal arbetstagare på så kallad allmän
visstidsanställning i upp till två år, utan att behöva någon särskild
motivering för att anställningen ska vara tidsbegränsad. Det är också
tillåtet att anställa på begränsad tid för vikariat, för säsongsarbete
och för att prova en arbetstagare i upp till sex månader innan han
eller hon får en tillsvidareanställning (”fast anställning”).
Arbetstagare som har fyllt 67 år kan alltid anställas på begränsad
tid.
Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, anmälde då Sverige till
Europeiska kommissionen och hävdade att de nya reglerna strider mot
EU:s visstidsdirektiv. Direktivet utgår från att tillsvidareanställning
ska vara huvudregel och kräver att medlemsstaterna inför regler som
hindrar missbruk av upprepade tidsbegränsade anställningar. Som de
svenska reglerna är konstruerade finns ingen effektiv spärr mot
missbruk, eftersom det är möjligt att ha samma person anställd på olika
typer av tidsbegränsade anställningar efter varandra i princip hur
länge som helst, utan att han eller hon blir tillsvidareanställd, menar
TCO.
Kommissionen började ställa frågor till den svenska regeringen, som
har svarat att klagomålen är obefogade. Den påpekar bland annat att en
arbetstagare som haft allmän visstidsanställning hos samma arbetsgivare
mer än två år automatiskt blir tillsvidareanställd. Detsamma gäller om
han eller hon varit vikarie i mer än två år.
Men kommissionen menar att det krävs en tydlig gräns för hur länge
någon sammanlagt kan vara anställd utan att vara tillsvidareanställd
och skickade i mars en så kallad formell underrättelse, det första
formella steget i en procedur som kan sluta med att Sverige stäms inför
EU-domstolen. Regeringen har dock ytterligare en chans att försöka
övertyga kommissionen om att lagen inte behöver ändras.
I ett annat fall har proceduren gått ett steg längre. Här är det
fackförbundet SEKO som har klagat till kommissionen. Bakgrunden var att
Arbetsmiljöverket hade utfärdat ett så kallat föreläggande där det
krävde att det företag som skötte driften av tunnelbanan i Stockholm
skulle vidta åtgärder för att skydda förarna mot våld. Innan några
åtgärder hade vidtagits fusionerades det företaget med sitt moderbolag
och upphörde därmed formellt att existera. I och med det upphörde också
föreläggandet att gälla, trots att samma verksamhet med samma personal
och samma arbetsmiljöproblem fortsatte som tidigare. Inte förrän två
och ett halvt år efter det första föreläggandet utfärdade
Arbetsmiljöverket ett nytt sådant mot den nya arbetsgivaren.
Att Arbetsmiljöverkets krav automatiskt upphör att gälla om
arbetsgivaren formellt byter identitet är ett systemfel som kan
fördröja åtgärder som behövs för att skydda arbetstagarnas säkerhet och
hälsa, menar kommissionen. Den kräver därför att Sverige ändrar
reglerna för att svensk rätt ska stämma överens med EU:s ramdirektiv om
hälsa och säkerhet i arbetet.
