Vid Riksdagsvalet den 17 april blev den stora vinnaren det
populistiska Sannfinländarna, som fick hårsmånen färre röster än
Samlingspartiet, 19,1 mot 20,4 procent. Samlingsregeringen som nu
bildats är ett sätt för de övriga partierna att bilda gemensam front
mot det starkt EU-krittiska Sannfinländarna som vill rösta nej till
EU:s räddningspaket för Grekland, Portugal och Irland.
Den nye arbetsministern bir socialdemokraten
Lauri Ihalainen, 64 år. Han var fram till 2009 ordförande för Finlands
Fackförbunds Centralorganisation, FFC, som är motsvarar LO. Den
positionen hade han i 19 år. ” Han ger ett sävligt intryck men är en
slipad förhandlare som är väl insatt i arbetsmarknadsfrågor”, enligt
Hufvudstadsbladet presentation av honom. Ihalainen är utbildad till
timmerman men engagerade sig i facket redan 1970 då han valdes till
ungdomssekreterare vid FFC.
Framgången för Sannfinländarna, som ökade sin representation i
Riksdagen från 5 till 39 ledamöter, handlade mycket om ett uppdämt
EU-motstånd.
Det enda partiet förutom Sannfinländarna som inte ingår i Katainens
”sixpack” är Centerpartiet, som leds av den nu avgående statsministern
Mari Kiviniemi. Valet i april blev det sämsta sedan 1917. Partiet fick
15,8 procent av rösterna, en nedgång på 7,5 procent. Mari Kiviniem
kallade resultatet för katastrofalt och sa att partiet skulle gå i
opposition
Det finska Centerpartiet är unikt. Innan årets val har det haft ett
väljarstöd på över 20 procent under nästan 100 år trots att Finland
förvandlats från ett jordbrukssamhället förvandlats till ett industri-
och servicesamhälle. Systerpartierna i Norge och Sverige har båda ett
väljarstöd på drygt sex procent. I resten av Europa finns inga stora
centerpartier med undantag för Estland.
Finland förlorar därmed sin andra kvinnliga statsminister – Anneli
Jäätteenmäki var statsminister 2003. Även hon var från
Centerpartiet.
Det gör samtidigt att Finland faller ned från förstaplatsen på
Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer.
Innan regeringsskiftet hade Finland 15 av 40 möjliga poäng, inte minst
för att landet både hade en kvinnlig president och en kvinnlig
statsminister. Nu får Finland visserligen en kvinnlig finansminister
för första gången, men kommer inte upp i mer än 10 poäng.
Eftersom det också skett andra förändringar sedan den 8 mars, då
barometern presenterades för första gången är rangeringen som
följer:
| Land | Poäng |
|---|---|
| Island | 14 |
| Sverige | 13 (+2) |
| Danmark | 12 |
| Finland | 10 (-5) |
| Norge | 9 |
Sverige har fått extra poäng för att Eva Nordmark
valts till ordförande för fackförbundet TCO, medan Norge ligger kvar på
nio poäng eftersom förändringarna tar ut varandra. Ingelin Killengren
slutar som polischef medan Helga Haugland Byfuglien den 27 mars i år
utnämndes till preses bland biskoperna, vilket kan jämföras med titeln
som ärkebiskop. Hon tillträder i augusti i år.
I Sverige har kvinnorna förlorat en viktig position som inte ingår i
AiN:s barometer. Håkan Juholt har tagit över som ordförande i det
socialdemokratiska partiet, efter Mona Sahlin. Nyligen meddelade Maud
Olofsson att hon kommer att avgå som ordförande i Centerpartiet.
