Hösten 2014 gjorde Statistikcentralen 1 000 intervjuer om
förhållandena på arbetsplatserna. Resultaten presenterades i början av
februari.
Även om Finland fortfarande har ett av EU:s bästa arbetsliv står
mätarna på rött för fjärde året i rad. Tron på framtiden är ännu
svagare än under 90-talets två första år då Finland senast drabbades av
massarbetslöshet.
Det är framför allt inom den offentliga sektorn som förväntningarna
är lågt ställda. Orsakerna är uppenbara: den offentliga skuldsättningen
rusar iväg samtidigt som regeringen har planer på att kraftigt dra ned
på antalet kommuner. De ljusaste framtidsutsikterna finns inom
industrin, där arbetsgivarna sade upp folk genast då finanskrisen slog
till 2008-2009 och därefter har anställt.
Ökad arbetslöshet
Misstron avspeglas också i de stigande arbetslöshetssiffrorna. I
januari sökte 359 600 arbetslösa finländare jobb, vilket är en ökning
med tio procent på ett år. Den snabbast växande gruppen är de
långtidsarbetslösa, en uppgång med nästan en femtedel.
Arbetslöshetsgraden var 8,8 procent, vilket är en ökning med 0,3
procentenheter från ett år tidigare.
Maija Lyly-Yrjänäinen, sakkunnig vid Arbets- och näringsministeriet,
anser att läget ändå inte är nattsvart. Hon pekar på att arbetstagare i
Finland har de mest flexibla arbetstiderna i Europa samtidigt som
möjligheterna att arbeta på distans har förbättrats. I synnerhet
kvinnor och personer i yngre medelåldern med små barn skulle vilja ha
ännu mer flexibilitet för att kunna sammanjämka arbete och fritid.
Enligt en stor europeisk företagsundersökning (Eurofund 2013) har
finländarna störst utrymme för flexibel arbetstid. Av alla
arbetsplatser är 57 procent sådana där de anställda själva kan bestämma
när de vill börja och avsluta sin arbetsdag. Medeltalet i Europa är 32
procent. Finländska arbetstagare har även bättre möjligheter att samla
övertidstimmar för att kunna ta ut hela lediga dagar.
I synnerhet de stora finländska arbetsplatserna genomgår något av en
revolution. Hälften av de tillfrågade uppgav att arbetsuppgifterna
omorganiserats och nya metoder tagits i bruk. Det innebär såväl nya
arbetsprocesser som nya produkter och tjänster som öppnar upp för nya
idéer.
– Möjligheterna att utveckla sin kompetens och att delta i att
utveckla arbetsplatsen har ökat, säger Lyly-Yrjänäinen. Det är framför
allt högre tjänstemän som känner av de nya vindarna.
Finlands regering har satt som mål att landet ska ha Europas bästa
arbetsliv år 2020. Den ekonomiska krisen sätter käppar i hjulet, men
arbetslivsbarometern visar att problemen kanske också leder till nya
sätt att jobba bättre.
