På den övergripande frågan om norska arbetstagare är tillfredsställda med livet är det däremot en negativ utveckling. Istället för att svara att man är mycket tillfredsställd med livet, är det nu fler som rapporterar att de är måttligt tillfredsstllda. De som har den svagaste anknytningen till arbetslivet har fått ett större fall i tillfressställdhet än de som är tryggast i arbetslivet. Utslaget är ovanligt stort och hänger ihop med coronakrisen, enligt forskarna som står bakom barometern.
Det är tolfte året på rad som Arbeidsforskningsinstituttet, AFI, genomför undersökningen på uppdrag av fackförbundet YS. 2 900 personer har svarat på frågorna. I årets undersökning har ett antal frågor lagts till som handlar om corona. På de frågorna var det många som såg dystert på framtiden. Det gällde framförallt de med lägst utbildning och lön. Arbeidsliv i Norden har skrivit om den delen av undersökningen här: Snabb norsk analys av hur coronapandemin påverkar arbetstagarna.
Men coronakrisen påverkar också svaren på flera av de fasta frågorna, som ställs år efter år.
Ingen hög ångestnivå
Frågan om “hur nöjd är du med livet nuförtiden?” är den mest övergripande.
– Bristen på ändringar i den nedersta delen av skalan är intressant. Det verkar inte som om arbetstagarna har gått in i ett tillstånd av depression eller hög ångestnivå. Men det är tydligt att det har skett en stämningsändring, skriver de tre forskarna Mari Holm Ingelsrud, Dag Ellingsen och Arild Steen.
Det här är några av ändringarna som forskarna tror hänger ihop med corona:
- Uppslutningen om fackföreningar har ökat. Det visar sig speciellt i de branscher som har haft flest permitteringar på grund av coronasmittan. Medan de som är anställda i skolor och på barndaghem ger 8,3 i snitt på en skala från 1-10, hur viktiga fackföreningarna är, ger de inom IT-branschen i genomsnitt 7,10. För alla arbetstagare är talet 7,70. Året innan var talet 7,59.
- Oron för att förlora jobbet har ökat. De som är minst oroliga är naturligt nog de anställda inom vård och omsorg. Där placerar sig de anställda på 7,8 på skalan för hur trygga de är, med 10 som det högsta värdet. Minst trygga är de som arbetar inom restaurang och turism. De placerar sig på 3,6 på samma skala.
På totalnivån är det ingen signifikant ökning av rädslan för att det blir omställningar och nedbemanningar. Men utslagen för de utsatta branscherna är mycket stora jämfört med tidigare år. Inom restaurang- och turistnäringen har tryggheten minskat från 6,0 till 3,6.
Varuhandeln hör till de branscher som har fått mycket – och positiv uppmärksamhet i samband med coronapandemin. Här har Stein Bakken just tagit emot morgonens varor.
Inte bara negativt
Coronakrisen har emellertid inte enbart haft negativa konsekvenser. Jämställdheten har ökat under den tid som många anställda arbetat från hemmet. Andelen kvinnor och män som delar på husarbetet, omsorg för barn har ökat, säger både männen och kvinnorna. Sammanlagt ligger nu barometern för jämställdhet på 5,35, mot 5,05 året innan.
I Norge stängdes alla skolor och barndaghem den 13 mars. Frågorna besvarades under perioden 24 mars – 20 april, en vecka innan de lägre årskullarna i skolan och barndaghemmen öppnade igen.
Det har också varit färre som upplever stress på jobbet under coronatiden än motsvarande tid i fjol. Arbetstagana är inte så uttröttade och fler upplever att de har en bättre balans mellan jobb och hem.
Hyllade som hjältar
– Många slapp resa till jobbet – i Oslo kan det ta en timme – och de har därmed fått mer tid. Men det är inte bara kraven i arbetslivet som blivit färre under coronatiden: organiserade aktiviteter stängdes, det var begränsade möjligheter till att gå ut, vara social utanför hemmet eller att resa bort. Allt det har gjort att folk är mindre upptagna på fritiden, säger Mari Holm Ingelsrud.
Fler upplever också att de har ett meningsfullt jobb med positiva utmaningar.
– Den största skillnaden ser vi bland de som arbetar i varuhandeln. De blev ju hyllade som hjältar för att de gick på jobb och fyllde hyllorna med matvaror. Det hjälper att bli erkänd för det jobb man gör.
På en skala mellan 1 och 10 för hur meningsfullt jobbet uppfattas gick varuhandeln och butiker upp från 6,7 år 2019 till 7,3 i år.
