Det visar en ny studie som lades fram den 22 oktober på konferensen
Deltid i Norden, arrangerad av NIKK, på uppdrag av det svenska
ordförandeskapet i Nordisk ministerråd.
Det är Marianne Sundström, professor i
arbetsmarknadskunskap och masterstuderande i demografi Alma Wennemo
Lanninger som gjort studien med hjälp från forskare i de övriga
nordiska länderna.
Deltidsarbete brukar omtalas som en genusfälla, eftersom kvinnor
deltidsarbetar mycket mer än män för att i stället under en period
prioritera barn och familjen. De har tidigare drabbats i ett senare
skede av livet, när pensionen ska beräknas, av att de inte uppnått full
poäng för pensionsutbetalningar.
Första helnordiska studien
Den studie som presenterades på konferensen är den första som ser på
både män och kvinnor som är heltidsanställda eller deltidsanställda i
alla de nordiska länderna. Att ge ett generellt svar är svårt eftersom
pensionssystemen skiljer sig i de olika länderna och forskarna har
därför valt att koncentrera sig om två yrken och vilken
långtidskonsekvens det får att jobba deltid för jämnåriga kvinnor.
Vissa förutsättningar har lagts in – som att perioden med deltidsarbete
bara är tio år, att den motsvarar 75 procent av en heltidstjänst och
att alla kvinnorna får två barn. Om deltidsarbetet varar längre än tio
år blir konsekvenserna för pensionen större. Men i inget av länderna
får en kvinna som deltidsarbetat mindre än 94 procent av den pension en
heltidsarbetande kvinna i samma yrke skulle ha fått.
Subsidieras av andra skattebetalare
Den främsta förklaringen är den kompensation som kvinnorna får i
pensionssystemen för det barnår de haft. De två forskarna hämtar ett
uttryck från försäkringsbranschen när de beskriver skillnaderna mellan
de nordiska länderna.
– Vi kan dra slutsatsen att pensionssystemen i Finland, Island och
Sverige är mer aktuariska än de i Danmark och Norge, där deltidsarbete
i samband med åren med barnomsorg subsidieras av andra skattebetalare.
Dessutom, i Norge och Sverige kommer barnlösa personer att förlora mer
av sina pensioner när de arbetar deltid än de som har barn, skriver de
två forskarna.
Aktuarisk betyder att något räknas ut enligt historiska och
statistiska fakta, som när olycksstatistiken används för att beräkna
hur höga försäkringarna ska vara.
Vilka konsekvenser detta bör få för politiken är något som kommer
att diskuteras under konferensen. Risken för att få sämre pensioner är
ett av de främsta argumenten som används i debatten om kvinnor heller
bör välja heltidsarbete.
Andelen deltidsarbetare ändras sakta
Nu är inte inställningen till om man ska arbeta heltid eller deltid
något som ändras i en handvändning. I Finland, som är det nordiska
landet där kvinnorna arbetar deltid minst, har andelen legat nästan
konstant under perioden 1995 till 2012. För 17 år sedan arbetade 12
procent av kvinnorna deltid. I fjol hade antalet ökat till 16 procent.
Norge, har den högsta andelen av kvinnor som arbetar deltid, 36
procent, följt av Sverige med 31 procent, Danmark 29 procent och Island
med 26 procent.
Andelen kvinnor i dessa fyra länder som arbetade deltid föll
relativt snabbt i slutet av 90-talet men har därefter legat på en
stabil nivå.
I alla länder är det en mycket lägre andel män som arbetar deltid,
andelen har legat mellan fyra och tio procent sedan 1997. De som
arbetar deltid har andra förklaringar till varför de gör det än
kvinnorna. Medan 30 – 48 procent av kvinnorna i de fem länderna svarar
att det är av hänsyn till familjen som de arbetar deltid, är det inga
(!) isländska män som ger den förklaringen. De norska männen är nästan
på samma låga nivå, fyra procent, medan 23 –39 procent av männen i
Danmark, Finland och Sverige, anger familjen som svar på varför de
arbetar deltid. I stället är det sjukdom eller studier som är vanliga
orsaker till deltidsarbete hos män.
