När den tre månader långa praktikperioden på Intersport led mot sitt
slut, sa butikschefen Johan Fransson till Samir att han kunde få
fortsätta till augusti. Samir gick och väntade på ett ordentligt möte
med chefen. Men det kom aldrig.
– Jag tyckte det var oseriöst. De var ju nöjda med mig. Nog var jag
väl värd en kvart i alla fall, säger Samir som var van från Tunisien
att man sitter och förhandlar i ett par timmar. Samir gick från jobbet
på praktikens sista dag. Besviken. Johan Fransson förstod inte varför
Samir bara försvann.
Hade han kanske pratat med någon annan chef? Johan ringde sin
kollega Robert. Men han hade inte hört något.
Projekt Mångfald Göteborg
På länsarbetsnämndens kontor på Lindholmen i Göteborg med hisnande
utsikt över Göteborgs hamn, träffar jag Marie Nissbrandt och Gabriella
Bouizgarne som just dragit igång projekt Mångfald Göteborg 2002. Under
tre år ska de tillsammans med ytterligare fyra personer på heltid
förmedla 900 jobb till utomnordiska invandrare med yrkeserfarenhet
eller yrkesutbildning. Samir Benoour är en av dem. Projektet är ett
samarbete mellan länsarbetsnämnden och LO-distriktet i Västra Götaland,
Svenskt Näringsliv och Göteborgs kommun.
Genom åren har det funnits otaliga projekt för att få ut invandrare
på arbetsmarknaden. De flesta lyckas inget vidare. Men den satsning som
initierades av Svenskt Näringsliv i Göteborg för tre år sedan är ett
undantag. Under tre år lyckades en enda person hitta jobb åt 150
utomnordiska invandrare genom ett nära samarbete med LO-distriktet i
Göteborg och länsarbetsnämnden.
Hälften ska få jobb
Anders L Johansson, chef för AMS, fick höra talas om de positiva
erfarenheterna och beslutade att satsa tre miljoner kronor i projektet
Mångfald Göteborg 2002. Målet är att hälften av de 2000 utomnordiska
arbetslösa invandrarna i Göteborg ska få jobb under de tre år projektet
varar. Syftet är också att förbättra näringslivets attityd till
mångfald genom att visa upp positiva exempel.
– De vi rekryterar kommer att fungera som livs levande referenser.
Positiva erfarenheter gör att andra vågar prova, säger Marie
Nissbrandt. Många invandrare saknar kontakter och referenser från
arbetsgivare i Sverige. Samtidigt finns det arbetsgivare som behöver
anställa och arbetslösa invandrare med både yrkeserfarenhet och
utbildning från sitt hemland, som längtar efter ett jobb. Nu gäller det
att hitta rätt invandrare till rätt jobb och tvärtom.
Dörröppnare
– Vi ska fungera som aktiva marknadsförare och dörröppnare, säger
Marie. Det handlar om ren och skär försäljning direkt till olika
arbetsgivare och all försäljning bygger på att skapa relationer. Först
när arbetsgivaren fattat förtroende för oss kan vi sälja in en
arbetssökande.
Och det kan behövas. Många invandrare har sökt mängder av jobb, utan
att en enda gång bli kallade till en anställningsintervju. Till slut
låter man kanske bli att söka jobb av ren självbevarelsedrift.
– Vår uppgift är att skapa möten, där den arbetssökande får en chans
att visa vad han går för, säger Gabriella. Liksom att överbrygga
kulturskillnader. Sättet att söka jobb med ett personligt brev och
meritförteckning är främmande för många. En del kan inte formulera sig
så att de blir sedda. Detta kan de få hjälp med här. Dessutom kan
Gabriella och Marie följa med ut på arbetsplats
– Något en vanlig platsförmedlare aldrig hinner. Att ta
direktkontakt med arbetsgivare är också ytterst ovanligt.
Förväntas söka själv
Den som är arbetslös förväntas söka jobb på egen hand. Att snabbt ta
reda på vad invandraren har med sig i bagaget är också en viktig del i
det nya projektet. Genom det så kallade valideringsprojektet där
yrkeserfarenhet och utbildningar översätts till den svenska
arbetsmarknaden ser man snabbt vad som eventuellt behöver
kompletteras.
För Marie och Gabriella är det en viktig del av jobbet att ringa
runt till olika företag för att höra vilket anställningsbehov de har.
Speciellt på mindre företag är det vanligt att man inte ens har tid att
rekrytera. Som på Göteborgs Lim och handtryck, där chefen sa till
Gabriella att han behövt anställa någon i två år, men inte haft tid.
Marie och Gabriella är ständigt på jakt efter nya arbetstillfällen.
Också på middagsbjudningar, i snabbköpet och på konstgalleriet. Jobb
kan dyka upp i de mest oväntade sammanhang. Göteborgs Lim och handtryck
hittade Gabriella till exempel genom att fråga var de vackra tapeterna
i tandläkarens väntrum kom ifrån.
Positiv överraskning
– Att kunna ringa upp en arbetslös invandrare och säga att vi har
ett jobb på gång åt dej, blir en positiv överraskning för den personen,
säger Gabriella.
För en gångs skull har vi något att erbjuda. Många av invandrarna
kommer att jobba inom LO-kollektivet och där ska Marie och hennes
kollegor få hjälp av facket att ta sig in på olika arbetsplatser.
Svenskt Näringsliv ska förmedla kontakter med sina medlemsföretag.
Genom att gå igenom register av arbetssökande och genom tips från olika
arbetsförmedlingskontor ska man vaska fram personer som stämmer överens
med arbetsgivarens önskemål. Just nu letar SAAB i Trollhättan och Volvo
i Göteborg efter bilmontörer.
Många av de arbetslösa invandrarna har med sig ett hantverkskunnande
från sitt hemland, berättar Gabriella. Och visst är bilmontering en
form av hantverk. Men den personalansvarige på SAAB berättade att han
fått så många ansökningar som är så dåligt ifyllda att han inte ens kan
ta ställning till dem.
Utbildning mot jobblöfte
– Jag lovade honom genast ett antal snyggt paketerade ansökningar,
säger Gabriella.
Länsarbetsnämnden kan använda sig av alla tänkbara
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att få ut invandrarna på ett jobb.
De kan till exempel bekosta en utbildning mot ett jobblöfte. Ett
exempel: En arbetsgivare vill anställa en person som ska arbeta på
lagret. Arbetet kräver truckkort. Den sökande har erfarenhet av
lagerjobb, men inget truckkort. Då kan länsarbetsnämnden bekosta den
nödvändiga utbildningen. Utbildning på arbetsplatsen kan vara
attraktivt för mindre företagen.
Marie betonar att de kommer att leta arbetssökande uppifrån, inte
gräva underifrån bland de som varit arbetslösa längst tid och som har
sämst chanser att få ett jobb. Och det får gärna vara nyanlända som
fortfarande tror på en framtid här. Det är viktigt att visa bra
resultat som kan inspirera andra, menar Marie. Men skulle inte de här
mer meriterade personerna kunna få jobb ändå?
Missförstånd
– Jo, det kan man tycka. Men så ser inte verkligheten ut, säger
Gabriella.
På Intersport sitter Samir Benoour på huk för att hjälpa en kund att
se om sportsandalerna sitter som de ska. Soft soulmusik strömmar ur
högtalarna. När han avslutat sin praktik, ringde Gabriella för att
fråga hur det hade gått med jobbet. Samir berättade hur ointresserad
chefen verkade av en fortsättning. Gabriella anade oråd. Hon visste ju
hur nöjda de varit med Samir. Hon ringde upp Johan Fransson, som
bekräftade att de gärna ville ha Samir kvar. Men han hade inte verkat
intresserad när han Efter en förmiddags förhandlande fram och
tillbaka var alla missförstånd utredda och Samir blev erbjuden en
tillsvidareanställning på Intersport med rekryteringsstöd från
arbetsförmedlingen. Det var i början av maj.
– De gick där och surade på var sitt håll. Om inte vi funnits där
kunde det slutat illa, säger Gabriella.
Satsade på marknadsföring
För sju år sedan kom Samir hit från Tunisien för att hälsa på
sina kusiner. Han gifte sig, fick en dotter och
blev kvar. Med sig hade han studier i marknadsföring och juridik.
Dessutom hade han gått på en idrottshögskola.
Men sina kunskaper fick han ingen användning av. Genom åren har
Samir städat, diskat, putsat fönster på tredje våningen utan livlina
och jobbat som vakt mästare och lärarvikarie. Och varit arbetslös. Han
har läst mängder av olika datakurser och talar fem språk flytande. Men
fortfarande fick han inga jobb som motsvarade hans utbildning.
– Det var bara att acceptera och försöka att inte fastna i negativa
tankar där man tycker synd om sig själv.
Sommaren 2000 blev Samir hänvisad till Tjänstemannapoolen i sex
månader. Där mötte han svenskar som arbetat i 15-20 år, men nu var
arbetslösa. Nu skulle de lära sig att marknadsföra sig själva. Det var
en tröst att se att arbetslösheten inte var något som bara drabbade en
välutbildad man från Tunisien. Men inte heller här lyckades Samir hitta
något jobb som marknadsförare.
– Jag befann mig i fritt fall och till slut handlade det om att söka
vilka jobb som helst, säger Samir.
Fotbollsklubb
En av konsulterna som arbetade på Tjänstemannapoolen var också
ordförande i GAIS supporterklubb, som sponsras av Intersport. Där
ordnade konsulten en praktikplats åt Samir. Nu står han där, framför en
hel vägg med sportskor. Han trivs bra och hoppas fortfarande på att få
mer användning för alla sina kunskaper i framtiden.
– Jag brukar säga att den som älskar dej, kommer till dej, säger
Samir och ler stort.
Johan Fransson, butikschef på Intersport, är glad att missförståndet
med Samir kunde redas ut.
– Om Gabriella inte ringt hade jag nog försökt få tag på honom ändå.
Vi var grymt nöjda med Samir och ville inte missa en sådan kraft.
