YS är ett centralförbund för 22 olika yrkesförbund som sammanlagt har 215 000 medlemmar. Det brukar jämföras med det svenska TCO, som emellertid är betydligt större, med sina 1,2 miljoner medlemmar. YS har fått kämpa för att göra sig hörd både i Norge och i det internationella samarbetet, där det norska LO ofta dominerat debatten.
Målet med arbetslivsbarometern är att den ska mäta trycket i det norska arbetslivet. Det sker genom att en mängd statistik vävs ihop med en rad frågor som ska ställas varje år. Det är först i år, när man kan jämföra med fjolårets resultat, som man kan säga något om arbetslivet blivit tuffare, om jämlikheten har förbättrats och hur stödet för fackföreningarna utvecklas.
– YS Arbeidslivsbarometer är ett unikt instrument för att undvika generaliseringar som görs mot bakgrund av enstaka förhållanden, säger YS ledare Tore Eugen Kvalheim.
Ett representativt urval av 2 675 personer har intervjuats och barometern presenterades på YS årliga konferens.
Mycket tyckande
Den norska arbetsministern Hanne Bjurstrøm, som var gäst på konferensen, betonade hur viktigt det är att debatten om arbetslivet är faktabaserad.
– Är det något som präglar den norska debatten är det att det är så mycket tyckande. Det vi behöver är fakta. Det är hopplöst att diskutera om arbetslivet har blivit mer eller mindre brutalt när vi vet att det finns 2,3 miljoner sysselsatta och alla har sin egen uppfattning. Därför är det positivt att arbetslivsbarometern visar att det finns många olika arbetsliv, säger hon.
I huvudrapporten har forskarna på AFI delat upp arbetslivet i fyra grupper beroende på om de anställda har hög eller låg utbildning och om de har hög årslön (mer än 400 000 norska kronor) eller har lägre lön.
Men i en interaktiv del går det att dela upp undersökningen på en mängd olika sätt för at komma åt den information som är mest relevant för just det fackförbund man tillhör eller den fråga man vill belysa.
Tiogradig skala
Genomgående i barometern är en tiogradig skala som också förstärks genom att den färgats som ett trafikljus. Hamnar värdet närma 10 är det grönt och det står bra till på det området, hamnar värdet nära 1 lyser det rött.
Årets rapport sammanfattas med titeln ”Högtryck för många – otryggt för några”. Barometern har temamässigt delats upp i fem områden, där det anmärkningsvärda är att det varit mycket stabilt, trots att de anställda även i Norge märkt av den ökade osäkerhet som finanskrisen medfört.
De fem områdena är:
- Fackföreningarnas legitimitet
- Stödet för kollektiva löneförhandlingar.
- Arbetsvillkor, stress och mästrande
- Jämställdhet
- Trygghet och anknytning till arbetslivet.
På alla fem områdena ligger värdena placerad kring 6-8 och därmed i den gröna änden av skalan. Högst är stödet för den kollektiva lönebildningen, 8,22 medan det lägsta värdet är för jämställdheten 6,36. Jämfört med förra årets undersökning är det en svag förbättring.
Många tror de faller ut
– Det betyder inte att det inte finns branscher som har problem. Det mest alarmerande resultatet av årets undersökning är att sju procent av dem som fick frågan om deras egen hälsa var tillräckligt bra för att klara av arbetet, säger att det är säkra på att de kommer vara utanför arbetslivet om fem år. Det handlar om 160 000 personer, säger Arild H. Steen, som är chef för AFI och som tillsammans med forskaren Sigtona Halrynjo haft
huvudansvaret för Arbetslivsbarometern.
– Undersökningen visar också att det går att se en effekt av om verksamheten har ett avtal om inkluderande arbetsliv eller inte, säger Sigtona Halrynjo.
IA-avtalet är ett trepartsavtal som ursprungligen ingicks 2001, men som i olika omgångar har förnyats, senaste för perioden 2010-2013. De enskilda verksamheterna måste själva ingå lokala IA.
– Fler av de anställda i verksamheter som har IA-avtal upplever att de är inkluderade än anställda i verksamheter som inte har en arbetsplats med ett IA-avtal. Dessutom är det dubbelt så många som upplever exkludering i verksamheter som inte har IA-avtal.
