Hur skiljer sig målen för regeringssamarbetet inom EU och Norden? Ett sätt att få ett svar på den frågan är att se på är vilka mål som ordförandeländerna har i de respektive ministerråden och vilka honnörsord de använder. Medan Finland satsar på hållbarhet, satsar Portugal på motståndskraft.
I både EU och Norden finns det ministerråd, som koordinerar samarbetet mellan regeringarna i de olika länderna. Ordförandeskapen roterar. I det nordiska ministerrådet är Finland ordförande under 2021. Inom EU är det en trio av länder som delar på ordförandeskapet under 18 månader, med Portugal som ordförande de kommande sex månaderna.
Optimismen för hur samarbetet ska kunna vidareutvecklas brukar vara stor i början av ordförandeskapet:
– Finland är redo att kavla upp ärmarna och skrida till verket, skriver Finlands statsminister Sanna Marin i förordet till det finska programmet för ordförandeskapet.
Oförutsedda kriser
Så brukar det ofta tunga arbetet att jämka ihop viljorna i de olika länderna göra att det går trögare. Eller också uppstår det oförutsedda kriser, som coronapandemin, som gjorde att fjolårets danska ordförandeskap inte kunde genomföra sina projekt på det sätt som man hade planerat.
– Pandemin som drabbade oss år 2020 understryker behovet av såväl internationellt, europeiskt som regionalt samarbete. Närmare samarbete är också vad nordborna förväntar sig av sina regeringar. Särskilt aktuella samarbetsområden utöver den fria rörligheten är försörjningstryggheten och beredskapen inför framtida kriser, säger Sanna Marin, Finlands statsminister.
Finland, Norge och Island ligger på ungefär 10 döda av covid 19 per 100 000 invånare, Danmark på 30, medan Sverige ligger på 100.
Optimistiskt trots allt
Coronapandemin överskuggar det mesta även i det portugisiska programmet. Den beskrivs som en ”utmaning utan motstycke” för EU och dess medlemsländer, som kommer att kräva avgörande och omfattande åtgärder. Men Portugals statsminister António Costa är ändå optimistisk i det portugisiska programmet:
– Vi har visionen, programmet och de finansiella instrument som behövs för att tillsamman bege oss ut på den väg som består av hopp, förtroende och trovärdighet. Vårt samlingsrop kommer därför att vara: ”Dags att leverera: en rättvis, grön och digital återhämtning”.
Rörligheten har emellertid aldrig tidigare varit så begränsad inom Norden som den är nu, med Norge som det land som förutom Ungern (som stängt gränserna helt), är det land som har de hårdaste kraven om karantän för de som reser till landet.
Kartan från det norska Folkehelsinstituttet visar de länder där invånarna måste i karantän i Norge med röd färg för EU-länderna och randigt för de europeiska länderna utanför Unionen. Bara invånarna från Grönland och delar av Finland (markerat med gult), slipper karantän.
Situationen i Portugal är ännu värre. Efter att först ha klarat sig bättre än sina grannländer, lökade smittan våldsamt. Landet har stängt ned helt, men har trots det nu det högsta antalet i världen av nya smittade i ett rullande genomsnitt per miljon invånare för de senaste sju dagarna.
Portugal och Finland är motpoler i diagrammet över hur många som fått covid 19 under de senaste sju dagarna. Källa: ourworldindata.org.
När coronapandemin inleddes för ett år sedan handlade rubrikerna mycket om att det var brist på skyddsutrustning och hur länder över hela världen desperat bjöd över varandra. Även om det finns kritik mot att det går trögt med vaccineringen, har samarbetet med att fördela vaccindoserna fungerat bättre.
– Vi kommer att bidra till att vaccinationsprocessen mot covid-19 sker samtidigt i alla medlemsstater och att vaccinet ses som en allmännytta, som är offentligt och gratis, lovar Portugal.
Grön omställning
I både Norden och EU är målet att den enorma omställning som länderna står inför – inte bara på grund av coronapandemin, men också på grund av digitaliseringen – ska till blir så grön och digital som möjligt. I det finska programmet omhuldas den nordiska välfärdsmodellen som sägs ge en socialt rättvis omställning, genom demokrati, rättsstatsprincipen, välfungerande förvaltning, öppenhet, tillit och ett aktivt civilsamhälle.
Portugal lyfter istället fram den Europeiska pelaren för sociala rättigheter i sitt program:
– Ett centralt tema för Portugals ordförandeskap är att stärka den europeiska sociala modellen, så att den kan förmedla en känsla av förtroende till medborgarna.
Målet är att de ändringar som digitaliseringen medför och de ändringar som måste till för att rädda klimatet, ska ske på ett inkluderande sätt, så att inte vissa grupper lämnas bakom. Det som troligen blir det viktigaste mötet under det portugisiska ordförandeskapet sker den 7:e och 8:e maj i Porto. Först ett högnivåmöte med olika institutioner, de sociala parterna och frivilliga institutioner och sedan ett möte med EU-ministrarna nästa dag, för att diskutera sysselsättning, kompetens och välfärdsfrågor.
Det finska ordförandeskapet kommer att markera att det är 50 år sedan Nordiska ministerrådet etablerades och att Ålands självstyre fyller 100 år.
Finlands har därför för första gången två nordiska samarbetsministrar: Thomas Blomqvist och Annette Holmberg-Jansson. Den förste är jämställdhetsminister i den finska regeringen, medan den senare är social- och hälsominister i i Ålands landskapsregering.
