Antalet islänningar har fördubblats i Norge sedan finanskraschen
2008. Doktoranden Guðbjört Guðjónsdóttir vid Islands universitet
undersöker den isländska invandringen till Norge och inställningen till
islänningarna jämfört med inställningen till andra invandrare.
I sin antropologiska studie fokuserar Guðbjört Guðjónsdóttir på hur
islänningarna anses tillhöra det norska samhället i motsats till andra
folkgrupper och hur de själva jämför sig med folkgrupper från övriga
Norden, Europa och länder utanför västvärlden. Hon undersöker också hur
islänningarna välkomnas i det norska samhället, vilka tankar de har
kring sin invandring till Norge och hur de bemöts, bland annat på
arbetsmarknaden i Norge.
Guðbjört Guðjónsdóttir har intervjuat 32 islänningar som flyttat
till Norge sedan kraschen och åtta islänningar som är invandrare i
Norge sedan tidigare. Hon har också undersökt norsk invandringsdebatt
på nätet.
Varmt välkomnande
Studien pågår fortfarande men Guðbjört Guðjónsdóttir har redan
presenterat preliminära resultat. Hon säger att islänningarna anser sig
bli varmt välkomnade i Norge. Islänningarna säger själva att de har ett
bra rykte på arbetsmarknaden och att norrmännen tycker att de jobbar
hårt.
– Islänningarna får ett positivt
bemötande från de norska arbetsgivarna, säger Guðbjört
Guðjónsdóttir.
En del av islänningarna anser att det är deras nationalitet som
gynnar dem.
Islänningarna bemöts med «positiva fördomar» enligt Guðbjört
Guðjónsdóttir. En som deltog i hennes forskning jämförde med ett
kortspel där korten har delats ut till islänningarnas fördel. Det beror
sedan på individerna hur de använder sig av den fördel de fått i given.
Nationaliteten kan alltså vara till fördel.
Guðbjört Guðjónsdóttir redovisar islänningarnas beskrivningar av hur
de togs emot i undersökningen. Vissa har fått ett kyligt bemötande men
det har förändrats när det blivit klart att de är islänningar,
förklarar hon.
Islänningarna har ibland använt sin nationalitet för att underlätta
vistelsen i Norge. Islänningar som har bott en längre tid i Norge har
gett nya inflyttare rådet att säga att det är islänningar vid
bostadssökandet eftersom de anser att det hjälper. Några ser det också
som en fördel för att hitta arbete.
– Men
många anser också att nationaliteten inte spelar någon roll, speciellt
om det är hård konkurrens om jobben, säger Guðbjört Guðjónsdóttir.
Välkommen hem igen!
Steingrímur Ólafsson har bott knappt två år i Stavanger. Under det
senaste halvåret har han gått på kurs för att bli materialansvarig på
det internationella oljeföretaget Songa Offshores plattformar.
Steingrímur Ólafsson har alltid blivit trevligt bemött i Norge.
– Norrmännen har som regel positiva
attityder mot oss islänningar. När jag var nyinflyttad i Norge sade de
ibland «välkommen hem igen», förklarar Stavangerbon.
Steingrímur Ólafsson anser att det isländska folkets norska ursprung
gör det lättare för dem att bosätta sig i Norge än för invandrare från
fjärran länder. Han poängterar att islänningarna talar ett språk som
liknar norskan, har samma kultur och ett liknande samhällssystem som
Norge.
– Det
är inget större problem för islänningarna att anpassa sig till det
norska samhället, betonar han.
Han tror inte själv att det finns någon diskriminering i Norge eller
att islänningarna medvetet skulle utnyttja sin nationalitet. Han
poängterar att ivriga medarbetare som beter sig på ett förnuftigt och
trevligt sätt alltid blir populära på arbetsplatsen. Och då spelar
ursprunget ingen roll.
Inte invandrare
Guðbjört Guðjónsdóttir har undersökt invandringsdebatten på nätet.
Hon säger att islänningarna ibland framställs som muslimernas motsats.
En nätdebattör kan välkomna islänningarna samtidigt som han/hon betonar
sina fördomar gentemot muslimer.
– Nätdebattörer betonar ibland det
isländska och det norska folkets släktskap genom kommentarer om att
islänningarna bara är norrmän som emigrerat till Island och nu
återvänder tillbaka till Norge, säger Guðbjört Guðjónsdóttir.
Men sedan finns det förstås också nätdebattörer som försvarar norska
muslimer.
Enligt Guðbjört Guðjónsdóttir betraktas islänningarna inte som
invandrare i det norska samhället. Och islänningarna själva anser inte
att de kan kallas för invandrare trots att de har flyttat till
Norge.
–
Det är motsägelsefullt att islänningar som har just
anlänt till Norge välkomnas hem igen samtidigt som andra som är födda
och uppvuxna i Norge men har invandrarbakgrund ofta inte anses höra
hemma i Norge, poängterar hon.
– Det
finns alltså en underliggande diskriminering i samhällssystemet, säger
Guðbjört Guðjónsdóttir.
