Snurr på utvecklingen

Åland är en av de rikaste regionerna inom Europeiska Unionen. Men det stora beroendet av sjöfarten kan bli ett problem och fler välutbildade måste lockas till ön.

– Att vi ska bli 30 000 är kanske en överdrift. Men för att Åland
ska kunna behålla välfärden behöver vi bli fler, fastslår öns
«regeringschef», lantrådet Roger Nordlund. 

När EU:s statistikorgan Eurostat nyligen presenterade BNP-siffror
för unionens 211 regioner, låg Åland mycket väl framme. Med 31.836 euro
per capita slog ålänningarna såväl Sverige (25.695 euro) som Finland
(23.327 euro). 

Splittrar man upp Finland regionalt, ligger dock Helsingforsområdet
före Åland. En orsak till Ålands välstånd är färjetrafiken. Av en
arbetskraft på cirka 12 500 personer är 900 direkt sysselsatta inom
sjöfarten. Men sjöfarten är inte ohotad. Sveriges regering har
beslutat, att svenska redare ska slippa betala sociala
avgifter. 

– Kan inte Finlands regering komma med ett konkurrenskraftig motbud,
så är vår sjöfarts framtid i fara, förklarar lantrådet. 

Till de framgångsrika företagen på Åland hör Nordens ledande
potatischipsfabrik i Saltvik samt Optinova, som tillverkar finoptiska
kablar. Men landskapsstyrelsen, som utöver centerpartisten Nordlund
består av ytterligare två centerpartister och tre liberaler, vill se
ett mer differentierat näringsliv.

– Vi har idag närmare 2 000 småföretag på ön. Många av dem,
exempelvis inom IT och reklam, har en utvecklingspotential. Men för det
krävs att fler utbildade människor flyttar hit. Ett konkret initiativ
för att göra öns näringsliv attraktivare kallas «Wheelit». På svenska
betyder det ju «Att få något att rulla», men på åländsk dialekt är det
även synonymt med «rejält» eller «ordentligt».

– Det startade för två år sedan. Tillsammans med representanter för
de ledande företagen här besökte vi företag inom bland annat IT i
Stockholm. 

Och resultaten..? 

– Har inte låtit vänta på sig. Eftersom Åland är ett litet samhälle,
men med alla funktioner, har Ericsson börjat testa sina nya
mobiltelefoner här i samarbete med vårt eget mobiltelefonföretag
ÅMT.

– Vi börjar till hösten att bygga vår egen IT-by och bredband håller
på att dras över hela ön. Vi tror att en infrastruktur på topp lockar
unga människor att söka jobb här. 

Men kan Åland verkligen konkurrera med Stockholms
nöjesutbud?

– Jag tycker det är naturligt att unga människor efter studierna
vill se sig om i världen och skaffa erfarenheter. 

– Men när det börjar bli dags att skaffa familj, har vi klara
konkurrensfördelar, med välutbyggda daghem och grundskolor samt
gymnasium. Ska återflyttning till Åland få riktig fart, måste dock
bostadsbristen byggas bort. 

– De närmaste åren hoppas vi att 200 till 300 hyreslägenheter ska
byggas. Landskapsstyrelsen har tagit fram ett program med fördelaktiga
lån. 

Hur ser då Åland ut år 2010? Har då varenda exilålänning (de lär
vara närmare 15 000) flyttat åter?

 – Knappast, svarar lantrådet Nordlund och skrattar. Men vi
hoppas att många av dem gjort det. 

– Förresten vänder vi oss inte bara till ålänningar i världen.
Visste du att vi har 600 personer med svenskt medborgarskap på ön?