-Det finns en retorik kring jämställdhet som kommer från politik och
lagstiftning, men det är lätt att prata och svårare att göra något
konkret åt det, säger professor Lena Gonäs, som leder programmet i
dag.
En av de saker som de svenska forskarna undersöker är hur det nya
arbetslivet påverkar könens ställning på arbetsplatserna.
– Vi har jagat det nya arbetslivet, men det är inte så synligt. Det
fick sig en knäck samtidigt som IT-bubblan sprack. Men just i
IT-branschen kunde vi se en ljusglimt i synen på att vilja rekrytera
kvinnor, säger Lena Gonäs.
Hon är kulturgeograf och professor i arbetsvetenskap vid
universitetet i Karlstad. Hon är också verksam vid Arbetslivsinstitutet
i Stockholm.
Det var där, hon och en rad andra forskare för snart fem år sedan
började diskutera könssegregering och dess betydelse för hälsa och
ergonomi. Diskussionerna ledde till forskningsprogrammet ”Kön och
arbete”, som startade 1999 och ska pågå till 2006.
Syftet är att undersöka könssegregeringen i det svenska arbetslivet
och dess konsekvenser för inflytande och hälsa. Programmet har både ett
samhällsvetenskapligt och medicinskt perspektiv och är koncentrerat
till Östergötlands län i mellersta Sverige.
Där har man valt ut tre kommuner, som representerar både
arbetslivets tradition och förvandling; Finspång som är en genuin
industriort med betoning på verkstadsindustri, Norrköping, tätorten,
som också är en gammal industriort under omvandling efter stora
företagsnedläggningar och till sist Söderköping, en liten turiststad
vid Göta kanal, där också många pendlar till arbeten i de närliggande
större städerna.
På alla platserna följer forskarna utvecklingsprocesser och studerar
arbetsmarknaden. De har styrgrupper på varje ort och diskuterar med dem
vilka arbetslivsfrågor som är de mest aktuella att granska. En rad
forskningsprojekt ryms inom programmet. Det rör bland annat
arbetsbelastning och stress inom både offentlig sektor och privat
industri, ledning och kvinnlig representation i ett av de största
företagen, kännetecken på goda arbetsplatser, ungdomars yrkesval och
könsaspekter vid rekrytering, bland annat hos ett stort
bemanningsföretag.
– Jag förväntade mig förklaringar till varför utvecklingen går så
långsamt och vi har märkt vanans makt och tradition, säger Lena
Gonäs.
Kön är sällan ett medvetet tema, även om retoriken finns, säger hon
också.
– Det finns en skillnad mellan retorik och praktik. Man vet vad man
bör säga, men det är långt kvar till verkligt genuina försök och
påtagliga förändringar, säger Lena Gonäs.
Hon tycker att det fanns ljusglimtar inom IT-företagen, innan de
flesta av dem gick i konkurs. Där kunde man se en annan inställning
till att rekrytera kvinnor. De ansträngde sig för att få tag på kvinnor
och visade en uttalad vilja att rekrytera för att få balans mellan
könen inom företagen. Där tog också både män och kvinnor barnledigt.
Frågan är vilka arbetsgivare som vill ge alla möjlighet att göra det,
säger Lena Gonäs. Ännu i dag kan man se att de unga kvinnorna får fast
anställning flera år senare än de unga männen.
– Det finns många motsägelsefulla trender och ibland är det som om
man återskapar gamla mönster. Kvinnlig arbetskraft behövs, men de
stolar där kvinnorna ska sitta är traditionellt placerade, säger Lena
Gonäs
