– Vi började med ett bord och två stolar. Vårt första beslut var att
köpa en kaffebryggare och bestämma om jullunch, säger John Gibson som
leder keramiklinjen på Glas og Keramikskolen i Nexö.
Han och Viki Noorman Kert, som leder glasutbildning, berättar om den
första pionjärtiden. De hade fått en påse statliga pengar för att skapa
en ny utbildning i ytterregionerna. De flyttade in i en nedlagd
snickerifirma i Nexö och hade i princip ingenting utom studerande, som
ju med all rätt förväntade sig att få utbildning.
– Vi tvingades att tänka kreativt. Ugnarna var inte på plats. Vi
hyrde en get och lät studenterna hugga i granit, berättar de båda
ledarna som båda varit med från starten och som från början arbetade
dag och natt. De studerande tittar förstrött upp när vi passerar, men
är fullt upptagna av sitt skapande.
I en verkstad sitter Julie Levorsen, som arbetar med att föra in
moderna berättelser på gamla, kända föremål. Bredvid henne står en
kanna i klassisk form, på väg att dekoreras med bilder ur invandrarnas
vardag.
I ett annat rum sitter Birgitte Due Madsen
vid en drejskiva, djupt koncentrerad. Hon har nyss fått besked om att
hon kommit in på Danmarks Designskole i Köpenhamn efter avslutad
utbildning på Glas & Keramikskolen.
Överallt finns ugnar, material, stora arbetsbord och hyllorna dignar
av glas- och lerprodukter i mer eller mindre färdig form. Och än om
skolan ligger fjärran från vimlets yra, är den numera etablerad med ett
stort kontaktnät både lokalt på Bornholm men också ute i världen. Till
exempel utförs hälften av utbildningen varje år av gästlärare som
kommer från hela världen och studenterna har tillgång till
kvalificerade praktikplatser utomlands.
Skolan har också etablerat samarbete med Danmarks Designskole och
möjligheterna för de studerande att fortsätta i Köpenhamn är stora.
Förutom stora krav på kvalitet lägger skolan stor vikt vid att tänka
affärsmässigt runt konsthantverkets villkor. Var står konsthantverket i
dag och hur kan de studerande förberedas för verkligheten?
Fyra heltidspedagoger finns anställda och de studerande lär sig
också en del om företagande och ekonomi.
– Vårt nätverk är vår största fördel. Vi kan inte leva i en
glasbubbla utan måste ha kontakter med världen. Det är där vi kan finna
vilka tendenser som råder för konsthantverk och det är ett sätt att
erbjuda eleverna något som de kan leva med, säger Viki Noorman Kert. De
vet att konsthantverket aldrig kan konkurrera med Ikea. Idag är det
inte produkten i sig som skapar konkurrensfördelar utan upplevelsen den
ger. Därför gäller det att arbeta med det personliga uttrycket, med en
berättelse eller händelse.
– Vi är bland de enda som överlevt av de som fick pengar för att
skapa en utbildning i ytterregionerna, konstaterar stolt de båda
ledarna.
