Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Leder i Leder 2020 i Kollektivavtalen viktiga för framtidstron
Leder

Kollektivavtalen viktiga för framtidstron

| av Björn Lindahl, chefredaktör

Det har varit en krävande tid för alla som deltar i den nordiska övningen som kallas kollektivförhandling. Att arbetsmarknadens parter själva kommer fram till hur lönerna ska utvecklas är en av grundstenarna i den nordiska modellen.

Tema i det här numret är hur avtalsrörelsen har påverkats av coronapandemin. Förhandlingarna har visserligen ännu inte påbörjats i Sverige, men i de övriga fyra länderna har det gått ungefär som det brukar. Kanske tonläget varit högre, som på Island, eller strejkerna fler, som i Finland. Men när kollektivavtalet i privat sektor i Danmark röstades igenom med nästan 80 procents majoritet, visar det också på ett förtroende för kollektivavtalsmodellen bland de anställda som är mycket högt.

Vi har porträtterat det svenska LO:s nya ordförande Susanna Gideonsson och intervjuat hennes motpart Jarkko Eloranta i FCC, som bägge är vill försvara den nordiska modellen mot alla försök från EU:s sida att ändra spelreglerna.

”Det nordiska samarbetet är jätte-, jätteviktigt både mellan LO-förbunden, men också mellan tjänstemän och akademiker. I den här frågan står vi också helt enade, så det känns riktigt bra”, säger Susanna Gideonsson.

Då är det inte mer än rätt att lyfta fram att det även på arbetsgivarsidan visats nordisk solidaritet. Det här gemensamma uttalandet gjorde sju nordiska arbetsgivarorganisationer nyligen när de samlades i Bryssel:

”Hjulen i ekonomin kommer bara att börja snurra om vi kan stimulera efterfrågan. Efterfrågan, handel, konsumtion och investeringar kommer igång när det finns förutsägbarhet och solida framtidsutsikter för affärsverksamhet. Det är avgörande att bygga förtroende för framtiden om vi ska kunna öka tillväxten och säkra en grön återhämtning.”

I en tid med pandemi, Brexit och ett amerikanskt val med okänt utfall, känns det tryggt att vara en del av en grupp nordiska, likasinnade länder. Att alla reagerade på ett mer eller mindre nationalistiskt sätt när pandemin bröt ut är ganska förståeligt, med tanke på att detta var något helt nytt.

”Men ingen ska ha en 'skideballe' för det”, säger Danmarks minister för nordiskt samarbete, Mogens Jensen, när han bjuder in sina kollegor till det första fysiska mötet sedan pandemin inleddes.

Skideballe är det som på norska kallas för skyllebøtte och på svenska för en avhyvling, det vill säga en kraftig utskällning.

Istället bör fokus vara på hur vi så snabbt som möjligt kommer tillbaka till det som är kärnan i det nordiska samarbetet, att invånarna i Norden har en ohindrad möjlighet att resa, bo, studera och arbeta i de övriga nordiska länderna.

Inte minst är det viktigt för unga studerande som ser sin möjlighet att få internationella erfarenheter beskuren på grund av rädslan för smitta. Kanske det inte blir studier i Australien eller arbetslivserfarenhet i Ecuador, utan ett uppehåll i Tammmerfors eller Lund, istället?

Det är också viktigt att se det som är positivt: En norsk arbetslivsbarometer, som Arbeidsforskningsinstituttet har gjort, visar att pandemin också lett till bättre jämställdhet och mindre stress, samtidigt som fler tycker att de har ett meningsfullt jobb med positiva utmaningar.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment