Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2019 i Tema: framtidens arbetsliv sett från Reykjavik i Handlar lönekampen om könen eller mellan fattig och rik?
Handlar lönekampen om könen eller mellan fattig och rik?
tema

Handlar lönekampen om könen eller mellan fattig och rik?

| Text: Guðrún Helga Sigurðardóttir, foto: BIG

Samhället värderar resurser och makt över allt annat. Om vi inte tacklar den ekonomiska orättvisan kommer vi ingenstans, sa ledaren för fackförbundet Efling på Island, Sólveig Anna Jónsdóttir, i en paneldebatt på den nordiska konferensen Future of Work.

- Vi ska inte vara passiva åskådare. Vi ska inte bara fokusera på mäktiga kvinnor med höga inkomster. Vi ska börja fokusera på lågavlönade kvinnor och höja deras löner, säger den nyvalda fackförbundsledaren Sólveig Anna Jónsdóttir.

Hon har jobbat som lågavlönad dagisanställd i Reykjavik under flera år och känner många kvinnor som inte kan försörja sig och sina familjer på sin inkomst utan också måste ta extrajobb. Hon poängterar att arbetet är underbetalt, det finns ingen ekonomisk rättvisa när det gäller betalning för barnomsorg. Enligt hennes mening handlar det bara om pengar. De rika och mäktiga vill inte rätta till orättvisan.

Det är alltså fråga om klasskamp för att de lågavlönade kvinnorna ska kunna försörja sina familjer.

Börja på toppen

Forskaren Kjersti Misje Østbakken vid Institutt for samfunnsforsking i Oslo visade att den globala löneskillnaden är 23 procent. Löneskillnaden varierar mellan olika länder och också inom länderna, både per år, per månad och per timme. Enligt hennes siffror var löneskillnaden i Norge 12 procent per timme år 2014, medan männen fick 100 norska kronor fick kvinnorna 88 kronor.

Østbakken förklarar att löneskillnaden nästan till hälften kan förklaras på yrkesrelaterade sätt. Löneskillnaden är störst mellan män och kvinnor som har hög inkomst. Där är skillnaden 20 procent. Den är minst bland de lågavlönade inom den offentliga sektorn men störst mellan höginkomsttagarna inom den privata sektorn. Kvinnorna inom den offentliga sektorn är de lägst avlönade medan männen på toppen inom den privata sektorn har de högsta lönerna och då spelar det ingen roll inom vilken sektor de arbetar. Det är manliga ledare som får mest betalt.

Østbakken anser att löneskillnaden inte kan elimineras utan att någonting görs åt löneskillnaden på toppen inom den privata sektorn där skillnaden är störst.

Gör barnomsorgen attraktiv för män 

Paneldebatten inleddes av den brittiska journalisten Femi Oke. Hon bidrog med frågan om de lågavlönade kvinnornas lön skulle höjas för att männen skulle söka sådana jobb.

Ledaren för tjänstemannaförbundet BSRB Sonja Ýr Þorbergsdóttir förklarar hur män i medelåldern med arbetserfarenhet inom manliga yrken började jobba på dagis under finanskrisen på Island. De flesta resonerade som så att de aldrig tidigare haft möjligheten att jobba på dagis eftersom det är så dåligt betalt. När de förlorat sitt yrkesarbete kunde de jobba på dagis hellre än att gå arbetslösa. Sonja Ýr stödjer idén om att betala bättre för traditionellt sett kvinnliga yrken. På det sättet börjar det bli attraktivt för männen att ta jobb inom kvinnodominerade sektorer.

Foto: BIG

Sonja Ýr Þorbergsdóttir och Þorsteinn Víglundsson.

Parlamentarikern Þorsteinn Víglundsson från partiet Renässans, anser att löneskillnaden borde behandlas i kollektiva löneavtal och genom lagstiftning. Framtiden baseras på kunskap och för att ha kunskap behövs utbildning. Lärare är bland de sämst betalda yrkena på Island. Omsorgen blir allt viktigare eftersom befolkningen blir äldre. Han anser att teorin om tillgång och efterfrågan inte förklarar löneskillnaderna mellan könen.

- Löneskillnaderna måste prioriteras, inte bara diskuteras. Vi måste agera, säger han

Männens övertid förkortar kvinnornas arbetstider

Nästan tre fjärdedelar av alla kvinnor i Norden har ett avlönat arbete. Kvinnors jobb bidrar till bättre ekonomiska förutsättningar. Men Norden har ännu inte hunnit fram till full jämlikhet på arbetsmarknaden. Större andel kvinnor än män jobbar deltid och kvinnor gör större andel obetalt arbete i hemmet. Kvinnor lämnar arbetsmarknaden i större utsträckning än män för att förlita sig på omvårdnad, rehabilitering eller handkappersättning.

Detta gäller speciellt kvinnor som jobbar inom omvårdnad och utbildning på Island. Jobben är både emotionellt svåra och krävande. Det har negativ inverkan på kvinnors löner, deras karriärutveckling och framtida pension enligt Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir. Omvårdnad är ett arbete som robotar inte kommer att ta över i framtiden så både män och kvinnor behövs inom vårdsektorn.

 Foto: BIG

- Kvinnor strävar inte efter att jobba lika långa arbetsdagar som män. Men obalansen mellan könens arbetstider har negativ inverkan på kvinnors arbetsförhållanden. När männen jobbar övertid förkortas kvinnornas arbetstider och deras oavlönade arbetsinsats ökas, poängterade Katrín Jakobsdóttir.

Könssegregeringen på arbetsmarknaden och undervärderingen av kvinnoarbete måste rättas till. Katrín Jakobsdóttir berättar att Island ska utradera löneskillnaderna mellan könen år 2022 genom införingen av lönestandarden. Arbetsgivarna får ansvaret att se till att det betalas lika lön för lika arbete.

arkivert under:
Het debatt

Det hettade till när löneförhållanden mellan könen diskuterades på konferensen Future of Work i Reykjavik.
- Det finns ingen ekonomisk rättvisa när det gäller betalning för barnomsorg, sa den nyvalda ledaren för fackföreningen Efling, Sólveig Anna Jónsdóttir (bilden ovan).

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment