Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2011 i Islands väg till återhämtning
Nyhet

Islands väg till återhämtning

| Text: Guðrún Helga Foto: Halldor Kolbeins

Island har klarat sig förvånansvärt bra efter den ekonomiska kraschen hösten 2008. Den isländska regeringen har i samarbete med den internationella valutafonden IMF arrangerat den internationella konferensen Islands väg till återhämtning i Reykjavik.

Temat för konferensen som hölls i slutet av oktober tog fasta på hur Island arbetat sig tillbaka till återhämtning, vilka lärdomar man dragit och vari utmaningarna legat. På deltagarlistan fanns prisbelönta ekonomer, bland annat nobelpristagaren Paul Krugman, flera ekonomer från IMF samt isländska ekonomiprofessorer.

I början av konferensen visades en videohälsning från professorn på Columbia-universitetet i New York Joseph Stiglitz, som också belönats med nobelpris i ekonomi (2001). Stiglitz talade om Icesave-tvisten som Island har med Storbritannien och Nederländerna. Han prisade Island för att man i folkomröstningen röstade nej till att godta Icesave-avtalet eftersom avtalet skulle förbinda den isländska staten att överta den isländska internetbankens skulder till småsparare i Storbritannien och Nederländerna.

- Island gjorde rätt i att neka. Det hade inte varit rätt att förplikta framtida generationer att betala en skuld som orsakats av brister i det internationella finanssystemet, sa Stiglitz.

Kollektiv galenskap

Nobelpristagaren Paul Krugman konstaterade att den ekonomiska krisen i Island inte blev lika dramatisk som omvärlden fruktat. Arbetslösheten steg inte i den grad som man hade förväntat.

Paul Krugman

 

Idag har man en arbetslöshet på 7,6 procent. Den höga räntenivån är ett problem i Island. Men Krugman anser inte att det finns några garantier för att en euro i Island skulle leda till lägre räntor, snarare finns det risker att en euro kunde leda till oförutsedda resultat.

Ett problem i Island är att den mängd isländska kronor som finns i utländsk ägo motsvarar 30 procent av BNP. Det befaras att de utländska ägarna kommer att börja sälja sina isländska kronor så fort  kapitalkontrollen upphävs. Det kan leda till ekonomiska problem för Island. Men Krugman anser inte att det finns någon enkel lösning för att komma åt denna problematik.

Citicorps chefekonom Willem H. Buiter var frispråkig i sitt anförande. Han liknade situationen i Island före kraschen med att det rådde en kollektiv galenskap. Han sa vidare att världen borde dra lärdomar av Islands erfarenhet och betonade att de finansiella systemen inte får bli större än vad landet kan hantera. Och han varnade för bostadslån i utländsk valuta.

- Kom ihåg att alla är giriga och tänker kortsiktigt trots att de har bra utbildning. De måste skyddas från sig själva, sa Buiter.
All korruption äger rum lokalt, hävdade Buiter. Korruption är ett problem som finns i alla länder och då speciellt i mindre länder. Island är ett för litet land för att kunna bemanna alla tjänster med endast islänningar. Landet måste därför samarbeta med andra länder och ingå unioner.

- Bli medlem av EU! Inför euron, uppmanade Buiter.

Buiter anser att islänningarna fortfarande är för skuldsatta eftersom de har lån som är långt över bostädernas värde. Uppskattningsvis handlar det om övervärdering med 100 procent av det faktiska värdet. Det är skulder som Island är tvunget att eliminera, poängterade Buiter.

De isländska bankerna har gått igenom en betydande omstrukturering. Två av de tre isländska bankerna ägs av New York-baserade hedgefonder. Buiter uttryckte oro för att bankerna kunde lamslås av detta faktum. Han uppmanade därför islänningarna att omedelbart ändra kurs och arbeta enligt linjen att det finns bra och dåliga banker.

Finansiellt isolerad

VD:n för Islands företagarorganisation SA, Vilhjálmur Egilsson, ansåg att IMF:s hjälp var nödvändig för att Island skulle klara av krisen, men påpekade att Island nu är finansiellt isolerad. Han kritiserade att avtalet med IMF inte hade något formellt slutdatum utan endast förmodades bli slutfört hösten 2010.

- Varför ska det nu pågå ända fram till 2013? frågade Egilsson.

- Det finns ingen utgångsstrategi. Ingen klar tidtabell, kritiserade han.

- Centralbanken är mer intresserad av att upprätthålla kapitalkontrollen än av att upphäva den. Kapitalkontrollen kommer att fortsätta för evigt om målet är att bibehålla kronans stabilitet, fruktade Egilsson.

Han efterlyste en tillväxtstrategi från regeringen.

- Vem tror på kronan om inte den isländska regeringen gör det? frågade Egilsson.

Centralbankschefen Már Guðmundsson, var mer optimistisk och sa att kapitalkontrollen var en nödvändig åtgärd. Han lovade att kapitalkontrollen ska komma att upphävas tids nog för att inte få negativ inverkan på landets finansiella stabilitet.

Bostadslån och andra lån i utländsk valuta har ställt till stora problem för hushållen i Island. Devalveringen av kronan har gjort att importen kollapsat och priserna gått upp. Räntorna är fortsatt höga. Men regeringen har gjort sitt bästa för hushållen, enligt Stefán Ólafsson, professor i sociologi vid Islands Universitet. Han medger samtidigt att regeringen hade kunnat ännu göra mer för att stötta enskilda i den finansiella krisen.

Återvänder igen

Statens bidrag till välfärdssystemet är större som andel av BNP idag än det var före krisen, enligt Ólafsson. Välfärdssystemet har fungerat bra för att lindra krisens effekter. Man har bland annat gynnat låginkomsttagare med olika bidragsordningar. Regeringen har också höjt skatterna för höginkomsttagare. Man har skonat grupperna medel- och låginkomsttagarna så långt man kunnat.

Isländska demonstranter 1

Men många av islänningarna är inte eniga med honom. En del visade sitt missnöje genom att demonstrera utanför konferenslokalen. Man anser att regeringen inte har gjort någonting alls och att den borde agera. Ólafsson ansåg att det fortfarande finns utrymme för skatteökningar för höginkomsttagare.

Många islänningar har lämnat landet för att arbeta utomlands, speciellt i Norge. Men Ólafsson tror att hotet om att islänningarna lämnar Island är överdrivet. Island hade redan före krisen rekordmånga utländska arbetare i landet. De har flyttat hem igen. Islänningarna har i alla tider flyttat utomlands när det var ekonomiskt svåra tider. Men de har återvänt igen när ekonomin blivit bättre igen i Island. Ólafsson tror att samma sak kommer att ske igen.

Skepsis mot världsbankerna

Valutan i Island är en het potatis. De flesta av talarna var av den åsikten att Island haft tur att ha kronan och därmed kunnat devalvera. Men många var också eniga i att Island i framtiden kommer att delta i eurosamarbetet. VD:n för Islands företagarorganisation SA, Vilhjálmur Egilsson, är för att Island blir med i eurosamarbetet. Han tvivlar på att det går att behålla kronan i framtiden. 

Egilsson fick medhåll av Gylfi Arnbjörnsson, ledaren för det isländska LO. Han är skeptisk till kronans framtid. 
Men ekonomiprofessor Krugman är av annan åsikt. Han medger att det finns många fördelar med att ingå i eurosamarbetet men själv anser han att argumenten mot samarbetet väger tyngre än de som talat för euron.
IMF:s före detta chefekonom, ekonomiprofessor Simon Johnson vid MIT-universitetet i USA, undrade om Eurozonen befinner sig på gränsen till en världskris av samma slag som under 1930-talet. Han medgav att han möjligen var en aning pessimistisk men uttryckte också en viss skepsis mot att världens banker har vuxit sig allt för stora och därmed tvingats ta stora risker i sin verksamhet.

- Det finns inga riskfria tillgångar i det finansiella systemet, sa Johnson.

- Ingen skulle se på euron som förebild just nu, fortsatte han.

Ett lyckat samarbete

På konferensen uttrycktes en stor tillfredsställelse med att man åstadkommit ett lyckat samarbete mellan IMF:s expertgrupp och den isländska regeringen. Finansminister Steingrímur J. Sigfússon gav som exempel hur IMF bidragit med ramarna för den ekonomiska återhämtningen och sedan överlåtit åt Islands regering att verkställa den. Island fick utföra arbetet på Islands egna premisser. IMF:s ekonomer ställde sig till exempel skeptiska till kapitalkontrollen i början men ansåg senare att valet var det rätta.

Julie Kozack

Ekonomen Julie Kozack ingick i IMF-gruppen som samarbetade med den isländska regeringen. Hon sa att utmaningarna idag ligger i att avsluta kapitalkontrollen. Samtidigt bör man fortsätta arbetet med att förminska och omstrukturera skulderna och fortsätta med att se över den finansiella sektorn.

Island har inte haft mycket låg arbetslöshet sedan andra världskriget men arbetslösheten har blivit ett problem i Island under de tre senaste åren. Detta trots att Islands arbetslöshet har varit lägre än den genomsnittliga i övriga Europa. Enligt Kozack bör regeringen prioritera att få ned arbetslösheten. Men också att se över en skuldsanering och att stimulera till ökad tillväxt som baseras på investeringar. 

Kontroversiellt

Finansminister Steingrímur Sigfússon öppnade konferensen Islands väg till återhämtning som arrangerats av IMF, den internationella valutafonden. Utanför operahuset Harpa, där konferensen hölls, demonstrerade en del islänningar mot IMF. 

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment