Kampen för ett rättvist arbetsliv

Stora summor är i rullning. Mellan 100 och 150 miljarder svenska kronor bedöms den kriminella ekonomin omsätta per år.

Samtidigt uppgår de samhällsekonomiska kostnaderna till omkring 50 miljarder kronor per år ”i form av felaktiga utbetalningar, oredovisade löner och exploatering av utsatta människor” enligt Delegationen mot arbetslivskriminalitet.

Read this article on our English pages.

På Ekobrottsmyndigheten är Tomas Andersson samordnare inom arbetslivskriminalitet.

– Mitt uppdrag är att samordna det vi gör inom samtliga våra tre verksamhetsområden både regionalt och nationellt. I vår underrättelseverksamhet är uppdraget att identifiera både de problem som finns och de individer som begår brott.

Det är arbetet tas vidare i vår utredningsverksamhet för att få aktörerna lagförda och i vårt brottsförebyggande arbete där vi arbetar mycket med myndigheter och andra för att förhindra arbetslivskriminalitet., säger han till Arbeidsliv i Norden.

Svart badrumsrenovering inte längre det stora problemet

Tomas Andersson har varit polis i 39 år. Sedan år 2000 har han jobbat mot arbetslivskriminaliteten och vittnar om hur den under detta kvartssekel blivit betydligt mer medveten och systematisk. Det handlar inte längre om att en byggfirma som utan kvitto renoverar badrum, menar han, och ser som en förklaring av flera att Sverige sedan 1993 haft ROT – en skattereduktion för reparation, underhåll, ombyggnad, tillbyggnad med mera införd för att stimulera byggbranschen.

–  Idag kan vi se att arbetslivskriminalitet har blivit lukrativt för den organiserade brottsligheten.

Storskaligheten är en utmaning. En annan är att bolag som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet bakom snygga fasader tunnar ut den legala verksamheten med till exempel svart arbetskraft, oseriösa upphandlingar, falska fakturor och det som Ekobrottsmyndigheten jobbar med: skatte-, bokförings- och penningbrott.

– Det är Skatteverket som är den stora ingivaren av den här typen av anmälningar som vi jobbar med på Ekobrottsmyndigheten. En typ av brott som inte är synlig med blotta ögat och därför också är en utmaning, säger Tomas Andersson.

Ytterligare en stor utmaning för Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet är att upptäcka företag som fuskar. Den utmaningen är en drivkraft för Tomas Andersson,

– När man börjar förstå vilka enorma pengar och tankeförmågor som ligger bakom brotten blir man motiverad att gå till jobbet för att stoppa flödet av pengar som skulle gått till välfärden men istället hamnar i kriminella aktörers fickor.

Genom att bryta mot regler på arbetsmarknaden kan kriminella aktörer tjäna stora pengar med låg risk. Arbetslivskriminalitet är betydligt mer lönsamt och mindre riskfyllt än till exempel narkotika eller vapenbrott, säger han.

Förbättrat upphandlingsförfarande en resurs

Kopplingar mellan arbetslivskriminalitet och organiserad brottslighet är idag påtaglig där upphandlingar är en stor arena för oseriösa företag.

– Det finns kommuner och privata företag som är duktiga på upphandlingar men kunskapen på totalen behöver öka och samstämmigheten. Men samstämmigheten bland dem som ska upphandla är hög om att det är en kamp att skydda sig. Stora byggbolag till exempel vill hålla kriminella borta för att inte blir förknippade med dem. Man är mån om sitt varumärke och vill ha sunda branscher och ett sunt arbetsliv, säger Tomas Andersson.

En del av det förebyggande arbete som Ekobrottsmyndigheten gör är att informera om den potential för att förhindra arbetslivskriminalitet som finns i upphandlingsförfarandet.

Arbeidsliv i Norden har även talat med Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.

– Ju duktigare de kriminella blir desto mer behöver vi förfina våra metoder. När vi upptäcker luckor i lagstiftningen och i olika handläggningssystem försöker vi täppa till dem och förfina våra metoder för att bli snabbare på att komma ikapp, säger hon.

Avtalen nyckeln

Sara Persson har särskilt fokus på ekonomisk brottslighet inom välfärdssektorn och just nu på företag som driver HVB, Hem för vård eller boende, en bransch som polisen larmat om att kriminella nätverk etablerat sig i.

Brottslighet som denna skulle kunna reduceras om kommuner som upphandlar verksamheter utformade sina avtal annorlunda och la mer resurser på att följa upp dem och följde upp dem på rätt sätt, anser Sara Persson.

– Det finns tre handfasta råd som jag hämtat från kommuner som lyckats bra med sina avtalsskrivningar. Ett är att villkor som ställs i samband med upphandlingen som till exempel krav på företrädarnas och personalens lämplighet ska gälla under hela avtalstiden.

Det andra är att kommunerna skriver in i avtalen att de har rätt att kontrollera vilka som är anställda under avtalstiden. Det tredje är att kommunen har rätt att häva avtalet om avtalsparten inte medverkar eller försvårar uppföljningen av verksamheten.

Vad gäller upphandlingslagstiftningen, pekar Sara Persson på att den är vagt formulerad och ger både en del utrymme och en del begräsningar. Dessutom saknas ett gemensamt system för hur praxis ska kunna sprida.

– Det gör det särskilt svårt för små kommuner att utmana lagstiftningen. Att använda det tolkningsutrymme som finns. Vid en överprövning som ofta sker när kommunerna försöker tolka utrymmet mer offensivt kan de inte tilldela någon ett kontrakt och står då utan en leverantör.

Vad Sara Persson också efterlyser är ett gemensamt system där kommuner kan ta del av rättslig information som till exempel beslut från arbetsmiljöverket eller från andra myndigheter eller från andra kommuner som agerat avtalsrättsligt mot företag som misskött sig.

– Idag sker informationsdelning fram för allt via media. Det är ett jätteproblem. Om en kommun vill veta om en aktör misskött ett avtal någon annanstans i landet måste någon ringa runt till andra kommuner för att få den informationen. Något få kommuner kan avsätta resurser till.

Med den omfattning och komplexitet som arbetslivskriminalitet nu utvecklats till krävs åtgärder från flera håll. Eller som Sara Persson uttrycker det:

– Det är sällan en sak som löser problemen. Det behövs kunskap, samverkan, resurser, tekniska lösningar och juridiska förändringar för att lösa komplexa problem.

Samordning

Ett beslut i den riktningen fattades av den svenska regeringen 2018. Då fick Arbetsmiljöverket i uppdrag att verka som samordnare för nio myndigheters arbete mot den växande arbetslivskriminaliteten.

– Brotten jackar i varandra. Fuskar man med arbetsmiljö kanske man också fuskar med arbetstillstånd. Därför behöver varje myndighet bidra med sina resurser och kompetenser, säger Åsa Wallin, enhetschef på Arbetsmiljöverket, till Arbeidsliv i Norden.

Myndigheterna som samverkar med Arbetsmiljöverket är:

• Åklagarmyndigheten
• Skatteverket
• Jämställdhetsmyndigheten
• Arbetsförmedlingen
• Migrationsverket
• Polismyndigheten
• Ekobrottsmyndigheten
• Försäkringskassan

Från 2018 fram till i år har myndigheterna gemensamt genomfört drygt 18 000 kontroller av branscher som anses särskilt utsatta: Bygg, transport restaurang, skönhets- och bilvård.

Kontrollerna har avslöjat svart arbetskraft, livsfarliga arbetsmiljöer, människoexploatering, bidragsbrott och annan grov ekonomisk brottslighet, skriver dessa myndigheter i en debattartikel i Aftonbladet den 27 augusti i år .

Samverkan sker bland annat genom att myndigheternas kommunikatörer har regelbundna möten där alla kan bidra med input och synpunkter, berättar Åsa Wallin.

– Vi har också regionala arbetslivskriminalitetscenter i Umeå, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Örebro och Göteborg där myndigheterna jobbar utifrån närområdet.

För att öka medvetenheten om arbetslivskriminalitet och minska efterfrågan på oseriösa aktörer kör myndigheterna en informationskampanj. Kampanjen sprid i digitala kanaler som Facebook, Instagram, TikTok och Youtube samt i tryckta tidningar som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Mitt I.

– Om priset är för bra för att vara sant behöver du som konsument reagera. Fråga om företaget har f-skattsedel [f står för företag] och kollektivavtal eller be om kvitto, säger Åsa Wallin.

Resultatet av informationskampanjen kommer utvärderas genom hur många klick, delningar och kommentarer den alstrar på sociala medier.

– Många gånger kommer dialoger igång mellan dem som kommenterar och visar hur vi som medborgare tillsammans kan hjälpa varandra att bromsa arbetslivskriminaliteten.

Samarbete tvärs över nationsgränserna

I oktober träffas de nordiska länderna i ett ekobrottsmöte för att, som Tomas Andersson uttrycker det, diskutera gemensamma sorg- och glädjeämne. Det betydande informationsutbudet står Europol för, påpekar han.

– Den omfattande arbetslivskriminaliteten är internationell och finns i stora delar av Europa. Information vi delar ska därför kunna fångas upp av europeiska länder. Kriminella tjänar stora pengar genom att utnyttja arbetstagare och bryta mot arbetsrättsliga regler. Arbetslivskriminalitet hotar sund konkurrens och välfärdens finansiering oh det är något vi måste bekämpa tillsammans.

Läs mer: Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025