– Zooma ut i stället för att studera case för case. Då framstår hela bilden av innovationssystemet i Öresundsregionen och det blir uppenbart att ett plus ett blir mer än två.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Uppmaningen kommer från Petter Hartman, direktör för Medicon Village Innovation i Lund, en anläggning där både företag och stadens universitet bedriver forskning och sammanlagt 2 800 personer inom olika verksamheter jobbar med ett gemensamt fokus, att lösa hälsoproblem.
Arbeidsliv i Norden träffar Petter Hartman på Minc, inkubatorn för start-ups och entreprenörer som Malmö stad driver sedan 2002 och som vi ska återkomma till.
Det är dagen efter Dansk-svensk innovationsdag i Ørestad arrangerad av Ørestad Innovation City Copenhagen och Øresundsinstituttet där en rad olika aktörer och representanter från danska och svenska universitet, kluster för innovation och forskning, start-ups och sedan länge etablerade företag diskuterade hur samarbetet tvärs över Öresund kan utvecklas.
Tågresan från Malmö C över Øresundsbron till Ørestad tar 30 minuter.
Tillgång till nordisk huvudstad avgörande
Som direktör för Medicon Village Innovation är Petter Hartmans roll att utveckla anläggningen samt att verka för att forskare och bolag möts för att bli framgångsrika.
– Vi vill gärna locka fler internationella talanger till vår region. Avgörande är den fysiska närheten till Danmark och fram för allt till Köpenhamns flygplats som är porten ut i världen.
Nämnda flygplats är Nordens största sett till antalet passagerare. Tågresan dit från Lund tar 37 minuter.
En annan avgörande faktor för Medicon Villages utveckling är placeringen i Öresundsregionen som en del av Medicon Valley, ett av Europas största life science- kluster, anser Petter Hartman och pekar på fördelen för jobbsökande inom spektret.
– Nyutexaminerade från Lunds universitet kan inleda karriären i Danmark i en global miljö med storföretagsmentalitet och danskar kan komma över och ta vd-poster och forskningspositioner i skånska företag. Det är ett givande och ett tagande, men kan också ses ur två olika perspektiv.
– Att Danmark tar vår svenska arbetskraft. Eller att svenskarna när det tröttnat på att pendla kommer tillbaka med värdefull kunskap och kontakter och med internationell erfarenhet.
Innovation på tvärs
Under innovationsdagen enades flera av talarna om behovet av fler ”Coffee Connections” – digitaliseringen till trots. Det vill säga att det behövs fysiska möten tvärs över Öresund mellan personer engagerade i regionens innovationsutveckling.
Det var vid en sådan fysisk träff som Mincs styrelseordförande Jonas Michanek stötte ihop med Anne-Louise Thon-Jensen, innovatör samt partner och grundare av danska SDG Invest och Vår Ventures. Mötet resulterade i att hon sedan 2023 ingår i Mincs styrelse.
– Samtidigt som kapaciteten för innovation är stor på båda sidor sundet finns det behov av ett mer integrerat samarbete mellan länderna. Det kan ske genom gemensamma testmiljöer och regulatoriska ramverk och också genom mer samordnat kapital, säger hon till Arbeidsliv i Norden.
På Minc förhåller man sig till en större geografi och ser därför Sverige och Danmark som en samlad region. Både när det kommer till infrastrukturen och till intressesfären för näringslivet.
– Vi håller dörrarna öppna för danska entreprenörer och investerare och skulle gärna se att Sverige och Danmark blev ett sammanhängande innovationsekosystem.
– Idag fungerar vi snarare parallellt istället för att ha ett fördjupat samarbete kring kompetens och data. I en global kontext skulle det bli en strategisk fördel för hela Öresundsregionen, säger Anne-Louise Thon-Jensen.
Från Malmö och vidare ut i världen
På Minc träffar Arbeidsliv i Norden även Philippe Höij, CEO för DFRNT och som grundade företaget 2022. Från 2023 har det sitt huvudkontor på Malmös inkubator.
DFRNTs affärsidé är att använda globala standarder för att transformera ekonomistyrningsområdet genom att sätta upp spårbara matematiska och logiska regler i verifierade nätverk så att all information enkelt kan användas till olika rapporter. Samt att all affärsinformation blir redo att hanteras av AI inom reglerade branscher eftersom den blir knuten till standardiserade taxonomier.
– Idag är det svårt att knyta ihop data mellan affärssystem på ett tillförlitligt sätt. Bolag får betala viten för att de inte kunnat redovisa hur deras information sammanställts till rapporter och till finansiell och icke-finansiell information.
– Vårt system kontrollerar hela tiden att all information stämmer överens och att det är lätt att se olika upplösningar av information i olika dimensioner. Med vårt system går det inte att göra fel utan att det blir synligt, säger Philippe Höij.
Praktiskt sett vill DFRNT skapa effektiv kommunikation av affärsininformation både mellan människor emellan och mellan människa och maskin genom att applicera standarder.
Att placera företaget på Minc i Malmö är inte en slump, förklarar Philippe Höij.
– Minc är en av Europas bästa inkubatorer. De erbjuder vass hjälp åt start-ups att skala upp och nå global räckvidd. Vi har två gånger varit med i accelerationsprogrammet och det har bland annat resulterat i att vi har fått investerare både i Sverige och i USA.
I nuläget har företaget sju anställda, varav två bor i Sverige. Övriga kommer från Danmark, Tyskland och Schweiz.
– DFRNT verkar på en global marknad. Därför behöver vi mångfald i vår arbetsstyrka. Inte minst med tanke på att den nya Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar om några år och Hamburg kommer närmre, säger Philippe Höij.
En tågresa mellan Malmö och Hamburg kommer med den nya förbindelsen ta cirka tre timmar.
Företaget har redan rört sig över den svenska nationsgränsen. Sedan snart ett år tillbaka har
DFRNT ett kontor i Köpenhamn, på Copenhagen Fintech, ett nordisk center för finansiell teknologi.
– Jag reser ofta över sundet för att tillsammans med våra medarbetare träffa andra företagare och mentorer på Copenhagen Fintech, säger Philippe Höoij.
Att välja den danska huvudstaden framför den svenska var ett ”naturligt val”, som han uttrycker det.
– Pendlingen till Köpenhamn är betydligt kortare. Tågresan till Köpenhamn från Lund där jag bor går på under en timme. Tar jag tåget till Stockholm tar betydligt längre tid och dessutom kan jag inte jobba de två timmarna som vi kör genom Småland för internetmottagningen där är alltför långsam eller obefintlig.
Samtidigt som kontoret i Danmark erbjuder möjligheter för företaget innebär det utmaningar kring administration och det andra landets regelverk.
– I en digital tid borde mycket av det administrativa krånglet kunna elimineras. Varför inte sätta upp ett fiktivt företag som agerar över Öresund och testköra det för att se vad som behöver systematiseras och lösas?
Philippe Höij efterlyser också bättre samverkan mellan toppolitikerna i Öresundsregionen och önskar att de bättre sätter sig in i hur det är att vara företagare på båda sidor av sundet och även skapar beredskap inför Greater Greater Copenhagen.
Integrationen i Öresundsregionen – en oförlöst process?
Fysiska träffar över en fika bidrar, som deltagarna i Innovationsdagen vittnade om, till att innovationsförmågan och konkurrenskraften förstärks i Öresundsregionen. Men det finns också andra faktorer som kan påverka utvecklingen.
Här liksom i andra sammanhang när dansk-svensk integration är under diskussion framfördes krav på bättre och billigare kommunikationer över Öresund och även behovet av en andra fast förbindelse mellan Danmark och Sverige.
[Redaktionell anmärkning: En svensk statlig utredning har nyligen framfört förslaget att de båda staterna tillsammans utreder behovet av en sådan.]
– Att jobba över en nationsgräns är både komplicerat och ganska dyrt, säger Petter Hartman, som har egna erfarenheter av att pendla över sundet
– Under tolv år reste jag från min bostad i Sverige till mitt arbete i Danmark. Åtta av dessa år var jag arbetsgivare för en organisation med en del svenska arbetare. När jag jobbade för Medicon Valley Alliance företrädde jag life science och biotechföretag i Öresundsregionen och hade ett branschperspektiv med interaktion över sundet.
Slutsatsen han drar av dessa erfarenheter som gränspendlare i olika roller är att det finns en bristande förståelse för vad som finns på ”andra sidan” och vilka möjligheterna där är. Något Øresunddirekt råder bot på genom att förmedla offentlig information från myndigheter till både invånare och näringsliv i Öresundsregionen, framhäver Petter Hartman.
Ett annat problem för ökad integration nordiska länder emellan är de klassiska gränshindren där vissa försvinner och andra tillkommer när EU:s lagstiftning appliceras i två länder.
Samtidigt främjar inte det nationella perspektivet integrationen och därmed inte Öresundsregionen som en tillväxtmotor, påpekar Petter Hartman.
– Regionalt finns det en stark vilja, men det är inte region Skåne och de skånska kommunerna som kan besluta om att ta bort problemen. Det gör att det finns begränsningar i hur långt man kan komma i integrationen.
– Och det trots att Öresundsregionen har en särställning inom EU, Den forskningsinfrastruktur och de akademiska utbildningsmöjligheter vi har här ger välutbildad arbetskraft och goda förutsättningar för att vara en ännu mer konkurrenskraftig region, säger han.
Upptrampad stig kan bli motorväg
Med undanröjda gränshinder skulle resultaten för innovationerna i Danmark och Sverige få en större internationell genomslagskraft, anser Petter Hartman, och tillför att det finns ett behov av nordiska öronmärkta pengar till forskning och utveckling.
– Idag finns det bara småskvättar att söka och man borde inte enbart vara beroende av EU-medel för forskningsutbyte. Svenska staten behöver sända en signal om att vi vill samarbeta med Danmark. Då kan den stig vi trampat upp blir en motorvägen. Att det är meningen, inte trots utan avsikten.
– Får man det att funka blir resultatet förstärkta. Då kan både forskningen och företagen accelerera. Det handlar om att tillsammans verka som en gemensam kraft. Stora investeringar som ESS hade aldrig hamnat i Lund om inte Danmark och Sverige gjorde just det, säger Petter Hartman.
ESS
– står för European Spallation Source.
”Sverige och Danmark är värdländer för ESS som är ett europeiskt konsortium för forskningsinfrastruktur, European Research Infrastructure Consortium (ERIC), med medlemsländer från hela Europa” skriver Lund universitet.
