– Om vi har situationer fria från konflikter och upplever trygghet och mindre stress blir vi mer rädda om oss själva och om varandra, säger Jonna Barsk, verksamhetsstrateg vid SSAB Europe, ett företag inom stålindustrin, till Arbeidsliv i Norden.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Jonna Barsk är placerad vid SSAB:s stålverk i svenska Luleå, cirka 130 km från gränsen till Finland. Här hanteras flytande stål i stora, varma och bullriga arbetslokaler, berättar hon.
– Vi har jobbat mycket med de fysiska riskerna och har kommit till en viss nivå med dem. För ett antal år sedan kom vi till insikt om att nyckeln till en säkrare arbetsplats också är hur vi bemöter varandra.
Av stålverkets 1 200 medarbetarna ingår tre fjärdedelar i arbetarkollektivet, resterande fjärdedel är tjänstemän.
En guide för bättre arbetsmiljö
Som ett stöd till systematiska arbetsmiljöarbetet har tre forskare tagit fram Hövlighetsguiden. Den publicerades hösten 2025 och är baserad på resultaten från ett forskningsprojekt de genomförde 2021–2025.
Hövlighetsguiden ger råd om hur den kan användas och har följande kapitel:
- Inledning: Varför är hövlighet på jobbet så viktigt?
- Vägledande principer
- Att komma igång
- Vad som krävs för att arbetet ska komma igång – och vad som hjälper
- Långsiktighet och uthållighet
Samt en QR-kod till en resursbank och även en sammanfattande checklista i fem punkter:
- Skapa ett gemensamt språk.
- Synliggör och diskutera beteenden.
- Identifiera styrkor och riskzoner.
- Sätt gemensamma mål.
- Integrera och följ upp.
Hövlighet – månadens OSA-fråga
Hövlighet var inte ett obekant diskussionsämne på SSAB i Luleå. Kristoffer Holm, en av de tre forskarna som utarbetat guiden, är en person som företaget tidigare engagerat.
– Kristoffer var här hos oss 2022 och planerade, föreläste, inspirerade och ledde en heldag för chefer och skyddsombud som gemensamt fick arbeta med temat hövlighet. Han hade gjort studier i restaurangbranschen och vi kunde känna igen oss i det som han berättade.
– Besöket gav nya insikter och gjorde att medarbetarna började prata om hur de uppförde sig, säger Jonna Barsk.
För att fortsätta arbetet med ökad hövlighet på arbetsplatsen tog Jonna Barsk Hövlighetsguiden till företagets OSA-kommitté, som hos SSAB i Luleå varannan månad fördjupar sig en särskild fråga.
OSA – Organisatorisk och social arbetsmiljö
”OSA handlar om att det ska vara tydligt vad som förväntas av arbetstagarna och det ska vara balans mellan krav och resurser. Den sociala arbetsmiljön är också viktig – den handlar om hur vi samarbetar och stödjer varandra i arbetet.”
Källa: Svenska arbetsmiljöverket
Alla 84 cheferna hos SSAB i Luleå har ansvar för att OSA-frågan i sin grupp inte stannar vid bara en fråga utan blir genomförd och når ut till alla anställda.
Till sin hjälp har de – liksom skyddsombuden och medarbetarna – ett tvåsidigt informationsmaterial med rubriken ”Vi är varandras arbetsmiljö”.
Aprils tema detta året var ”Beteendesmitta – hövlighet”. Bladet är sammanställt av Jonna Barsk och innehåller:
- Definitioner av ”beteendesmitta” respektive ”hövlighet”.
- Vägledande diskussionsfrågor i arbetsgrupper.
- Tips & råd.
- Länk till hela Hövlighetsguiden.
– När vi nu jobbar vidare med hövlighet kan vi återkoppla till det vi gjorde tillsammans med Kristoffer. Hur det har präglat hur vi tänkt och vilken retorik vi haft sedan dess.
– Hövlighet borde vara en självklarhet, men är det inte alltid, säger Jonna Barsk.
Smittsamma beteenden
Under de 25 år Jonna Barsk arbetat på SSAB med arbetsmiljö och säkerhet inom ramarna för genus, mångfald, inkludering och jämställdhet har hon sett en attitydförändring.
– Vi är en tung industri med en mansdominerad arbetsstyrka och då kan det lätt utvecklas en jargon som är ganska ohövlig och sker i en otrevlig ton. Det kan till exempel vara att ge en medarbetare ett smeknamn som kan uppfattas som kärleksfullt tills det uppstår konflikt. Då används det negativt, säger Jonna Barsk.
Förskjutningar som detta exempel börjar inte med att vara ohövlig, utan tas i små steg förklarar hon.
– En grupp kan förskjuta tonen utan att någon vill ha det så och de som är nya anpassar sig utifrån de andra som redan är där. Det är en ren överlevnadsinstinkt. Att anpassa sig efter gruppen. Därför jobbar vi kontinuerligt med att bryta sådana mönster och vi har varit framgångsrika, men arbetet går ganska sakta för vi har låg personalomsättning.
Med hjälp av Hövlighetsguiden kan medarbetarna i arbetsgrupperna själva upptäcka hur beteende smittar – positiva som negativa. Men medan det är enkelt att tala om fall- och brandrisker blir det svårare när det handlar om interaktioner mellan människor och känslor.
– Det är klassiskt i manligt dominerad arbetsgrupp att först försöka skoja bort ämnet. Då handlar det om gott ledarskap. Att chefen hjälper till att få alla att komma över den lilla tröskeln och oftast blir det jättebra samtal för alla vill egentligen ha ett klimat som är vänligt och trevligt och trivsamt, säger Jonna Barsk, och tillägger:
– Det behöver inte vara en ohövlig jargong på en mansdominerade arbetsplats. Trivseln kan vara jättehög, men det går snabbare att lära oss tillverka fossilfritt stål än att ändra på könsnormerna.
Studera det motsatta
När Arbeidsliv i Norden träffar Kristoffer Holm på Malmö universitet berättar han att motsatsen till hövlighet har varit ämnet för flera forskarstudier som visar att respektlösa och lågintensiva beteenden som att inte hälsa, ha en otrevlig ton, himla med ögonen eller att uttala sig nedlåtande eller sarkastisk kan ge negativa effekter både för individen och för verksamheten.
– Utifrån det perspektivet blev frågan hur det går att förebygga och förekomma sådana beteenden.
Kristoffer Holm berättar vidare att inför den forskningsansökan han tillsammans med de två andra forskarna, Rebecka Cowen Forssell och Sandra Jönsson, skulle skicka till Afa Försäkring med temat hövlighet tog kontakt med amerikanska departementet för veteranfrågor där man utvecklat en arbetsmetod för att motverka negativa beteenden, CREW som står för Civility, Respect and Engagement in the Workplace.
– Vi tog inspiration av departementets arbetssätt för att sedan utveckla vårt eget material och anpassa det till svensk arbetsmarknad.
– Även om hövlighet kan uppfattas som ett högtravande ord var syftet med projektet att visa att det inte går att negligera. Hövlighet har betydelse för hur man trivs på jobbet, säger han.
Utan pekpinnar
Under projektet hade de tre forskarna gruppdiskussioner på arbetsplatser där medarbetarna – utifrån egna erfarenheter – fick diskutera kring hur kommunikationen ser ut och vad som skapar tillit, berättar Kristoffer Holm.
Vad som var angeläget var vad medarbetarna tycker är hövligt respektive ohövligt på arbetsplatsen, påpekar han.
– Det handlar inte om att komma med några externa pekpinnar utan gruppen ska själv komma fram till vilket förhållningssätt den vill ha genom att både identifiera fallgropar och goda exempel, säger han.
Förhoppningen är att Hövlighetsguiden inte ska bli ett ”tomtebloss”, som Kristoffer Holm säger, utan ett långsiktigt inslag i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Och att gruppen som arbetar med guiden har ägandeskap över processen.
Efterfrågad guide
Responsen på Hövlighetsguiden har varit stor – både från privata och offentliga verksamheter.
– När Afa försäkring tidigare i år arrangerade ett webinar blev det välbesökt. Över 1 000 personer var anmälda. Så det finns ett intresse och kanske kan det bero på att samtalsklimatet blivit tufft, säger Kristoffer Holm.
Eller så har fler insett, spekulerar skribenten till denna artikel, nödvändigheten av hövlighet på arbetsplatsen. Med Jonna Barsks ord:
– Är vi schysta mot varandra, jobbar vi säkrare. Har vi det säkrare, jobbar vi bättre,
