Doften av pizza och ett glatt sorl möter i dörren till lunchrestaurangen i ett högteknologicenter i Esbo utanför Helsingfors. Det är lunchdags, en höjdpunkt för många som jobbar här.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Många finländska arbetsgivare subventionerar en del av arbetsplatslunchen, för trivsel och ökad produktivitet. Men alla arbetstagare har inte möjlighet till en hälsosam lunch; trenden går mot kortare och färre lunchpauser.
Let’s play-restaurangen är nästan fullsatt redan vid 11.30. Lunchgästerna kommer från de många företag som hyr kontorsutrymmen i HTC Waterfront, men restaurangen är öppen för alla.
Lunchen kostar kring 14 euro, men blir 25 prosent billigare med den skattefria lunchförmånen från arbetsgivaren.
Menyn innehåller rejäl husmanskost; sallader och varmrätter där pizza är ett alternativ. Och förstås dessertbord och kaffe.
Många teknik- och startupföretag håller till här. Stämningen i lunchrestaurangen motsvarar inte bilden av inåtvända, tystlåtna finnar. De ätande sitter vid stora bord med sina kolleger i livliga samtal.
Statlig rekommendation om pauser för hälsa och produktivitet
– Här behöver man inte kolla menyn för att se om det finns något gott att äta, säger Julia Krohn, som sitter med fem kollegor från startupföretaget Smartvatten, som arbetar med datadriven vattenhantering.
Matpausen blir ibland längre än den tillåtna halvtimmen, medger sällskapet. Arbetsrelaterade ärenden diskuteras ofta, samtidigt som lunchen fungerar som avkoppling.
Det är precis så de finländska myndigheterna vill ha det. För några år sedan publicerade Statens näringsdelegation den första statliga rekommendationen om måltider under arbetstid.
“Ojämlikhet på tallriken”
Den bygger i hög grad på de nordiska näringsrekommendationerna som har publicerats sedan 2014. Målet är att förbättra kosten bland personer i arbetsför ålder, stödja ork och upprätthålla god arbetsförmåga.
Det är en självklarhet för dem som jobbar i higtech-kontoren i Esbo, men många andra finländare behöver förbättra sina matvanor.
Mångas måltider innehåller för mycket salt och mättat fett, men för lite grönsaker, frukt, fullkorn och baljväxter. Det ökar risken för kroniska sjukdomar och försämrar arbetsförmågan.
Kostproblemen drabbar i högre grad dem i en svagare socioekonomisk ställning. Hälsoskillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är större i Finland än i många andra västländer. Ojämlikheten på tallriken och i välbefinnandet bland personer i arbetsför ålder har ökat – det var en av utgångspunkterna för den statliga rekommendationen.
Kortare och färre lunchpauser
Lunchen är dagens viktigaste måltid. Hit kommer man gärna, det är alltid gott, intygar många vi talar med. Här syns inte mycket av det fenomen som beskrivs i färska undersökningar om allt kortare lunchpauser, en trend som observeras både i Finland, Norden och internationellt.
En undersökning från Compass Group, som äger också den här lunchrestaurangen, visar att antalet arbetstagare som håller lunchpaus minst tre gånger i veckan har minskat från 81 till 61 procent under de senaste åren.
Undersökningen, som besvarades av 30 000 arbetstagare i 21 länder, visar också att lunchpauserna har blivit kortare i många länder. Distansarbete, som fortfarande är utbrett i Finland efter coronapandemin, är en sannolik förklaring.
Corona-stängningen utmanande
Compass Group är ett globalt serviceföretag med bas i Storbritannien och verek samhet i 30 länder. 15 miljoner luncher serveras varje dag.
Bolaget har vuxit i Norden genom uppköp av personalrestauranger och kantiner.
I Finland driver Compass Group över 530 restauranger och serverar 100 000 luncher dagligen. Företaget växte bland annat genom uppköpet av Fazers lunchrestauranger strax före coronapandemin.
– Corona-tiden var en utmanande tid, med distansarbete och helt stängda arbetsplatser, medger Merja Olari-Sintonen, marknadsförings- och kommunikationschef vid Compass Group i Finland.
Hon kan inte ge ett entydigt svar på varför lunchpauserna fortsätter förändras, men hemmajobbet är en bidragande orsak.
Alla kan inte ta matpaus – då blir det snacks
Många finländare med kontorsjobb arbetar fortfarande delvis hemifrån, och äter mindre regelbundet. Ökade krav på effektivitet, större osäkerhet på arbetsmarknaden, snävare lunchbudgeter påverkar också.
De kortare matpauserna gäller särskilt vårdpersonal och lärare. Många yngre arbetstagare har mindre hälsosamma rutiner, till exempel en snackskultur med flera små mikropauser, vilket ger sämre återhämtning och därmed lägre produktivitet.
Trenderna är gemensamma i Norden. Lunchpausen är i genomsnitt 23 minuter i Finland, cirka 25 i Danmark, 27 minuter i Norge.
Sverige sticker ut
De svenska arbetstagarna håller lunchpaus i över en halvtimme, längst i Norden, enligt Compass Groups undersökning.
Det förvånar inte Jukka Mäkelä, Markus Hakala och Pekka Mairinoja från företaget Carbon Free Technologies. De har erfarenhet av långa lunchpauser med svenskar, där diskussionerna ofta blir grundliga, med mycket att avhandla.
Samtidigt medger de att också finska lunchpauser kan bli långa.
– Det är en viktig social grej, som kan göra det skojigare att åka till kontoret i stället för att sitta hemma och jobba. Maten är inte bara privat umgänge, det kan också vara en del av förhandlingar med andra företag.
När det egna kontoret är tomt kan man gå på lunch och möta folk från andra företag. Stämningen i lunchrestaurangen i Esbo är entusiastisk och kreativ, här kan man lätt stöta på nya idéer, säger Markus Hakala.
Alternativet: egen lunchlåda
Ätandet kan ändå också vara en svår social upplevelse för en del finländare, medger kollegerna. Alla vill inte äta tillsammans utan har hellre en matlåda som man äter vid kontorsplatsen.
Matallergier kan också vara en orsak till att man med sig sin egen mat
Allas arbetsrytm medger inte heller en matpaus, åtminstone inte på arbetstid.
Däremot talas det om två “lagstadgade” kaffepauser på betald arbetstid. De flesta kollektivavtal i Finland innehåller bestämmelser om en eller två kaffepauser på 10–15 minuter per dag.
Lika – men ändå särart
Båda lunchsällskapen vi pratar med har ätit sig igenom världen på sina affärsresor.
Smartvatten-kollegorna minns hur förvånade deras holländska gäster blev när de besökte Esbo och skulle äta en stadig lunch redan kl 11 på förmiddagen.
De tre cheferna från Carbon Free Technologies minns dåliga måltider på annat håll i världen, jämfört med den “riktiga mat” som serveras i det egna kontorhuset.
De är mest förvånade över norska och danska matvanor – smörgåsarna med brunost och sylt, eller dansk smörrebrödskultur.
Matvanorna har en nationell särart, bekräftar Merja Olari-Sintonen. I Finland har vi finska recept, i andra länder vill man också ha hemvanda rätter. Compass Group har ingen multinationell meny som måste följas i hela kedjan.
– Du känner på menyn och dofterna om du är i en finsk personalmatsal, en dansk eller norsk kantine eller en svensk lunchrestaurang.
– Enligt undersökningen är finländarna ändå glada i att experimentera med nya recept och maträtter – och vegetariskt är populärt. Globalt sett är finländarna också mycket hälsomedvetna, säger Merja Olari-Sintonen.
Olika behov och önskemål
Compass Groups lunchkoncept sägs vara att träffa kundens behov, platsens karaktär och konsumenternas förväntningar. Trots ett internationellt nätverk av restauranger är Compass Groups nationella lösningar olika.
Startupföretagens kontorsanställda har andra behov och vanor än tjänstemännen på statliga verk eller personer med fysiskt krävande arbete i industrin och bygg.
Efter många år av pandemirelaterade störningar i personalluncherna verkar det igen vara god business att erbjuda personalen hälsosam god mat. Det är åtminstone en konkurrensfaktor.
– Lunchen är dagens höjdpunkt. Och det gäller inte bara mat, utan också möjligheten att träffa kollegorna i en kreativ miljö.
Lunchrestaurangen, parkeringsmöjligheter och gymmet var viktiga kriterier när Jukka Mäkeläs företag etablerade sitt kontor här. Kontorsutrymmena har utsikt över havet och ett stort antal andra högteknologiska företag i Esbo och Aalto-universitetet – en adress som passar.
Högre utbildning – bättre matmöjligheter
Arbetslivet har förändrats snabbt. Distans- och hybridarbete har blivit vanligare efter pandemin, samtidigt som resandet minskat. Skiftarbete och oregelbundna arbetstider försvårar matvanor som främjar hälsa.
De glada matsällskapen i Esbo visar lunchfrågan från sin bästa sida. En undersökning från Institutet för hälsa och välfärd i Finland visar ändå att endast hälften av de svarande hade möjlighet att äta på jobbet eller i skolan. Det var vanligast bland personer med högre utbildning. För många finländare är hemmet eller arbetsbordet den vanligaste lunchplatsen.
–
