Nevalainen är 80 år, driver en järnhandel i centrum av Helsingfors. Herold är 76 år, äger och leder styrelsen för rekryteringsbolaget MPS. Deras berättelser från ett långt företagarliv vittnar om stora förändringar i samhälle och arbetsliv.
Järnhandlare måste hjälpa med mycket
Helge Nevalainen har haft sin järnhandel i 30 år. Nu måste han flytta ut, eftersom det gamla huset ska genomgå en stor renovering.
Read this article in English on the Nordic Labour Journal
Det är med blandade känslor som Helge Nevalainen står och plockar bland hyllorna i det lilla byggvaruhuset. En del saker ska bara kastas, en del säljas vidare. En del vill Helge Nevalainen behålla för egna byggprojekt.
Har man en järnhandel ska man helst erbjuda allt som behövs för byggande, renovering och underhåll. 20 procent av sortimentet har stor åtgång, 80 procent av varorna är sådant som säljs mer sällan. Men kunderna vill ändå hämta allt på samma plats, förklarar Helge Nevalainen. Det kräver lagerutrymme och ekonomiska resurser att hålla produkterna i väntan på kunderna.
Han har inte gett upp hoppet att finna en ny butikslokal, men hyran måste vara låg. Nu tömmer han butikslokalen för stängning i februari. Det är lite besvärligt just nu, medger han.
Under vår korta pratstund kommer det in många besökare, men de köper inte så mycket. En söker påsar till en gammal dammsugare, en behöver någonting för att hindra en dörr från att slå i väggen. Några vill bara tacka för åren som har gått.
Det är uppenbart att Nevalainen är en populär figur i Tölö. Många närbutiker med personlig betjäning har tvingats stänga i stadsdelen som breder ut sig bakom riksdagshuset.
Rekryteraren och coachen
Ute i Helsingfors grannstad Esbo sitter Marcus Herold i ett modernt kontorshus, med utsikt över havet som nu är täckt av snö och is.
Han var länge verkställande direktör, nu är han styrelseordförande i rekryteringsföretaget MPS med 130 anställda kollegor, som har firat sitt 50-årsjubileum. Herold grundade företaget med sin amerikanska kollega som är verksamt både i Finland och Internationellt.
Det här är arbets- och personalrekrytering på chefs- och expertnivå i kombination med chefsuveckling. Rätt man, och allt fler kvinnor, på rätt plats. Felaktiga personalval kan bli dyrbara för företagen.
Här rör man sig med många engelskspråkiga termer: Executive search, business coaching, assessment och leadership development.
Inspirationen kommer från USA, där också Marcus Herold samlade kunskap för att bli en av de första “head hunters” i Finland. Hans telefonbok med tusentals namn är legendarisk, men har nu ersatts av databaser för att matcha kandidater och arbetsplatser.
Hans telefon innehåller 6 200 namn och nummer, men han medger att många kanske inte längre är aktuella på arbetsmarknaden.
Nätverk – och vänner – är centrala. De är också viktiga för ett gott liv som pensionerad. Och det är svårt att få nya vänner efter 60, påpekar Marcus Herold.
Förändrat ledarskap
Herold följer, liksom resten av världen, dagens amerikanska utveckling med intresse och förvåning. Händelserna i USA påverkar alla samhällsområden. Det är landet som har varit modellen, men nu bryts demokratiska värderingar sönder.
– Vi lever i en disruptiv värld, situationen påverkar också affärslivet, med tullar och hot om handelskrig, påpekar Herold. Läget påverkar också förutsägbarheten med allt kortare strategicykler.
Det ger osäkerhet på arbetsmarknaden, även om Herold inte vill tro att det auktoritära ledarskapet på högsta nivå ska sprida sig ner till arbetsplatserna i länder där demokratin är starkt rotad.
Marcus Herold tror på professionella ledare med en stark balanserad självkänsla och att europeisk demokrati håller, att ledarna inte tar modell av diktaturen. Det är lätt att söndra, men kan bli svårt att bygga upp på nytt.
Inte bara golf
Marcus Herold jobbar som styrelseordförande och rådgivare på MPS. Men han är också pensionär. Efter 68 kan man inte längre tjäna ihop till mer pension enligt det finländska systemet, men många förändringar är på kommande
– Det är bara 15 år sedan folk i genomsnitt gick i pension vid 59 års ålder. Idag har finländarna en längre arbetskarriär, samtidigt som pensionsåldern höjs, och livslängden ökar.
Vi är i bättre skick fysiskt, så om du är frisk och mår bra borde det inte vara något hinder för att fortsätta jobba, i synnerhet i kunskapsbaserade jobb.
Det finns gott om exempel på dem som flyttar söderut efter avslutad arbetskarriär, då de har gått i pension vid 65. Sen kan de spela golf i 30 år.
Men samtidigt har intresset ökat för att jobba vidare, åtminstone på deltid. Många vill fortsätta jobba, också av ekonomiska skäl. Det borde man ha möjlighet till. Men dagens system lägger en högre skatt på arbetsinkomster för de finländska pensionärerna, klagar Marcus Herold.
Pensionssystemen i Norden har delvis olika upplägg och blir svåra att jämföra. Finland har t.ex. inte samma system som Sverige med möjligheten att påverka sin egen pension med placeringar.
Pensionsåldern varierar i de nordiska länderna, men den håller på att höjas i många länder.
Planering för livet, inte bara karriären
Herold pekar på ytterligare en aspekt; en ökande ensamhet och känsla av att vara obehövd.
– -Ett stort problem bland många äldre är ensamheten. Men det kan bli bättre om du får ett sammanhang, en känsla av att någon behöver dig och tycker att du kan ge tilläggsvärde och mening.
Marcus Herold vill inte tala enbart om karriärplanering, utan också om livsplanering.
Han har sett chefer som har ägnat sig helt och hållet åt sitt jobb. När jobbet är slut, på grund av pensionering eller uppsägning, så står de helt utan ett nätverk och vet kanske inte ens hur man söker ett nytt jobb, eller annan sysselsättning.
Svårare att hänga med
Ett argument mot äldre arbetskraft är om de klarar av att hänga med. Det kan handla om arbetshälsa, nedtrappning, ny teknik – och nya arbetsuppgifter om de gamla blir för tunga.
När man förr talade om för risken för exploatering och olycksfall i arbetet – handlar det kanske idag mer om stressrelaterade hälsoproblem och osäkerhet om arbetsplatsen i framtiden.
Nu talar man om åldersmedvetet ledarskap som beaktar hälsa och välmående, för att få äldre anställda kapabla och motiverade att fortsätta, till och med över pensionsåldern.
En gammal diskussion är om de äldre arbetstagarna står i vägen för yngre arbetskraft. Herold håller inte med om det.
– När vi rekryterar folk så har åldern aldrig varit en avgörande fråga om du blir vald eller inte. Det är helhetspersonligheten och kompetensen. De yngre och äldre kan ge olika tilläggsvärde.
Pensionsåldern i Finland beror på födelseåret. Den lägsta pensionsåldern i Finland håller på att höjas från 63 år, 6 månader till 65 år. Den högsta pensionsåldern höjs gradvis från 68 till 70 år. Pensionsåldern för dem som är födda 1965 eller senare bestäms enligt åldersgruppens förväntade livslängd.
Arbetslösheten
Finland hade i november 2025 Europarekord i arbetslöshet, 10,6 procent, enligt Eurostat. Tvåa är Spanien, trea Sverige med en arbetslöshet på 9,1 procent. Danmark ligger ganska exakt på EU-medeltalet med en arbetslöshet på 6,1 procent.
Som orsak till arbetslösheten i Finland anges en ökande mängd invandrare och försämrade stöd åt arbetslösa vilket ökar arbetssökning och aktivitet.
Arbetslösheten kan stå i vägen också för många arbetsvilliga pensionärers möjlighet att få jobb. Det bekymrar Marcus Herold.
– Jo, Finland har en hög arbetslöshet. Men så fort vi kan se att optimismen ökar och vi får en tillväxttakt på 1-2 procent, så tror jag att vi kommer att kunna se att arbetslösheten går ner.
Samtidigt efterlyses utländsk arbetskraft, vilket också väcker protester.
– Men Finland behöver kunnig arbetskraft utifrån. Vi kommer att behöva det för vår åldersstruktur, trots arbetslösheten nu, säger Herold.
Han tror på möjligheten att sysselsätta människor. Sen är det mycket frågan om vad det är för typ av utbildning och kunskap som behövs.
AI gör allt enklare – också att få sparken?
– Mitt enda frågetecken är hur mycket den artificiella intelligensen påverkar, när det samtidigt är hög arbetslöshet, säger Herold. Omställningen har varit stor under de senaste åren med införandet av artificiell intelligens, inte bara i industrin utan också på alla andra arbetsplatser.
Tidigare såg man mest fördelar med teknologiska framsteg, de sparade tid och krafter. Men idag talar många mer om faran för att olika yrken och arbetsuppgifter försvinner, när teknologin utvecklas och det sysselsätter också Marcus Herold.
Ett av problemen han nämner åtminstone i finska bolag är att de får enorma mängder ansökningar som alla är gjorda med AI.
– Det är helt frustrerande. Det blir jättetungt att välja ut och anställa. Samtidigt kan man säga att AI hjälper i processen, men det finns också många minus.
Jobb ger mening
Marcus Herold verkar nöjd med att fortsätta jobba på sitt rekryteringsföretag och betonar vikten av att hålla en god kondition och hälsa. Som företagare har man också betydligt större möjlighet att själv bestämma över sitt arbete, så länge ekonomin medger det.
Helge Nevalainen har jobbat med järnaffär sedan han var 15 år. Han hade egentligen velat bli jordbrukare, men saknade ekonomiska möjligheter.
Han hoppas ännu hitta en billig lokal och kunna fortsätta sälja åtminstone de värdefullaste maskinerna och verktygen, men chansen verkar ganska liten.
Helge Nevalainen vill inte medge att han skulle vara orolig eller besviken, han kan också acceptera att minska på arbetstakten, säger han.
Men det finns mycket att göra, med reparationsarbete på hus och bilar under kommande sommar. En tröst är kanske också att butiken inte har varit någon lönsam affär på länge, mer en hobby, säger Helge Nevalainen.
Det arbetsamma folket – och de pratsamma
Vi hinner också prata om emigrationen från Finland till Sverige – där finländarna gjorde sig kända som ett arbetsamt men tyst folk, i motsats till cheferna, svenskarna.
Marcus Herold bekräftar också bilden av svenskarnas mer resonerade ledarskap, i kontrast till finländarnas mer direkta kommandostil.
– Men “management by perkele” går inte hem varken i Sverige eller Finland numera, säger Marcus Herold.
Om AI är den stora omställaren i arbetslivet, så syns förändringarna också i Helges järnaffär. En faktor som påverkar kundunderlaget är att hela yrkesgrupper har raderats ut.
Förr fanns det gårdskarlar i varje bostadshus. De skötte husets underhåll, städning och övervakning, och de bodde i huset. Numera sköts underhållet av stora företag som sköter det löpande i hela området, just nu snöröjningen i större distrikt. De handlar centralt in alla verktyg och utrustning som behövs och har ingen användning av en liten närbutik.
Tidigare kunde också de flesta göra mindre renoveringsarbeten och installationer i sina hem själv. Gör-det-själv-hantverkarna har försvunnit och därmed Helges kunder. De professionella tar över. Det är mycket som försvinner med pensionärerna.
