Det var i augusti 2025 som den svenska Arbetsdomstolen (AD) dömde två kommuner att betala både lön och diskrimineringsersättning till två anställda som inte hade fått arbeta på grund av riskerna för sin egen och fostrens hälsa och säkerhet när de var gravida under covid-pandemin.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Den graviditetspenning som de fått från Försäkringskassan var nämligen för låg enligt mödraskyddsdirektivet, så nu dömdes deras arbetsgivare att betala mellanskillnaden.
Den domen rörde bara två personer. Men eftersom AD, som är högsta instans, helt underkände Sveriges sätt att genomföra mödraskyddsdirektivet stod det omedelbart klart att den skulle få konsekvenser för betydligt fler.
Mängder av kvinnor som fått nöja sig med graviditetspenning skulle kunna kräva att få mellanskillnaden mellan den och vad de borde ha fått. Plus ersättning för att de blivit diskriminerade på grund av kön.
Och nu börjar efterspelet till AD:s dom märkas. I januari dömde Stockholms tingsrätt i ett mål som rörde 96 lärare. I stället för att stämma sina arbetsgivare och riktade de sig mot staten.
Här dömde tingsrätten staten att betala 42 av lärarna lön och diskrimineringsersättning, plus ränta och rättegångskostnader. För de övriga 54 ansågs talan vara preskriberad.
Saken är inte överspelad än. Domen kan överklagas. Även om staten ser ut att ha oddsen emot sig överväger lärarnas fackliga organisationer att överklaga i de delar där talan ansågs preskriberad.
Den svenska lagstiftaren lär också behöva fundera på hur Sverige ska kunna leva upp till mödraskyddsdirektivets krav i framtiden.
Interessert i å lese mer fra EU & arbetsrätt? Du finner flere artikler på magasinets eget nettsted.
