Finländsk beredskap – modell för Norden

I Finland var man engagerad i försörjningsberedskap redan på 1940-talet, under andra världskriget, och krislagringen upphörde aldrig. Nu fungerar Finland gärna som modell när det gäller beredskap, säkerhetslagring och befolkningsskydd.

En president och en kung inspekterar skyddsrum. 20-30 meter under jorden smälter behovet av trygghet samman med önskan om trivsel, kommenterade Danmarks kung Frederik efter besöket. Foto Matti Porre/Presidentens kansli.

Kriget i Ukraina har förändrat synen på säkerhet och beredskap. Coronapandemin visade på behovet av förberedelse och snabba åtgärder.

Både Danmarks kung Frederik, president Zelenskyjj och de nordiska samarbetsministrarna har gjort studiebesök till det stora befolkningsskyddet vid Hagnäs torg i Helsingfors.

I vardagen fungerar det som parkeringsgrotta, idrottscentrum och äventyrsland för barn. 

I tillfälle av kris blir Havshagen parkeringsgrotta ett allmänt bergskyddsrum för 6000 människor. Här ges skydd mot vapenpåverkan, explosioner och splitter, tryckvågor, hälsofarliga ämnen och strålning.

Skyddsrummen bara en liten del av finländsk resiliens 

Helsingfors har över 5 500 skyddsrum med plats för 900 000 personer. Även metrostationerna kan fungera som skyddsrum. Antalet skyddsplatser är tillräckligt för att täcka både invånarnas skyddsbehov och dem som besöker staden.

Försörjningsberedskapscentralens mission

Att tillsammans bygga ett kriståligt samhälle, så att samhället fungerar även i krissituationer och att livet fortsätter med minsta möjliga störning.

Visionen formuleras med orden “Ett slagtåligt Finland”. Man förbereder sig på tre centrala scenarion: militärt hot, omfattande påverkan och allvarliga störningar i den globala ekonomin.

Riskerna och hoten mot den finländska försörjningsberedskapen bedöms som allvarliga och konkretare än tidigare. I den nya hotmiljön fokuserar Finland på energiförsörjning, livsmedel och vattenförsörjning, transporter och leveranskedjor, beredskap gällande digital säkerhet och informationsförsörjning.

Dessutom nämns produktionsekonomiska arrangemang inför en eventuell allvarlig kris.

Fastighetsspecifika skyddsrum utgör grunden för skyddet. De används oftast som lager och hobbyutrymmen, i kris kan de aktiveras inom 72 timmar. I resten av landet är nätet inte lika tätt, mindre bostadshus har i allmänhet inga skyddsrum. 

Central försörjningsberedskap

Enhetschef Heli Tammivuori tar emot i en modern möteslokal i en källare i centrala Helsingfors. Försörjningsberedskapscentralens kontor finns någonstans högre upp i huset, med ett hundratal anställda, men öppnas inte för besökare.

Ingen fotografering är tillåten inomhus. Huset ligger på Alexandersgatan, mitt i Finlands ekonomiska och politiska centrum.

Säkerhetspersonalen som granskar id-kort och inbjudan sitter bakom ett ogenomträngligt spegelglas. Här hanteras hemligheter.

Enhetschef Heli Tammivuori är en av drygt hundra anställda på Försörjningsberedskapscentralen.

Försörjningsberedskapscentralen (FBC), under arbets- och näringsministeriet, ansvarar för att upprätthålla och utveckla landets försörjningsberedskap och säkra landets tillgång till kritiska resurser.  

Lager runtom i Finland

Det finns många statliga säkerhetslager runtom i Finland. Hur många och vad som lagras är hemligt.

Det som säkerhetslagras idag är spannmål för nio månader och oljeprodukter för fem månader. Dessutom lagras gödsel, foder och medicinska produkter. Förutom de statliga lagren har många företag också förpliktelser om egen säkerhetslagring av kritiska råvaror för sina produkter.

Dessutom finns det EU-lager med mediciner och skyddskläder för skydd mot radioaktiva, kemiska och biologiska störningar. EU har under de senaste åren satsat 350 miljoner euro för att bygga upp ny rescEU-kapacitet i Finland.

Nya situationer med råare kriser

Lagen om tryggande av försörjningsberedskapen stiftades 1992 och förnyades 2008. En ny lag skrivs som bäst för att bättre beakta de undantagsförhållanden och allvarliga störningar som kan hota befolkningens utkomst, landets näringsliv och försvar.

Det ryska angreppet på Ukraina har varit en ögonöppnare för omvärlden.

Nutidens krig verkar uttryckligen riktas mot infrastruktur och civilbefolkning.

De civila har inte längre skydd av internationella konventioner. Ryssland verkar ha skrivit om krigets lagar och 60 procent av de ryska angreppen har skett på energiinfrastruktur, påpekar Heli Tammivuori.

Förutom krigshot påverkas infrastrukturen av klimatförändringar. Extremväder och störtregn kan störa eller förstöra elnät och logistik.

Inte längre gammaldags att spara

Myndigheterna uppmanar hushållen att reservera både mat och vatten i sina hem för minst tre dygn.

Befolkningen på landsbygden har förmodligen en bättre beredskap. Det är lättare att glömma betydelsen av reservförråd om man bor i en stad, där det är nära till både service, butik och hämtmat.

Av säkerhetsskäl hålls låg profil kring de livsviktiga krislagren. Många finländare visste knappt att det fanns spannmål, bränsle och mediciner i reserv för många månader. Foto: Försörjningsberedskapscentralen

De flesta finländare har någon äldre släkting som minns sämre tider, sparar på allt för säkerhets skull och konserverar, syltar och saftar. Till arvingarnas stora förtret.

Befolkningsskydd och säkerhetsupplagring var länge något som ansågs som en lite överdriven preppinghysteri.

Ännu år 2018 fanns det de som skrattade åt arbetet med beredskapssäkerhet. Skulle man i den globaliserade nutiden verkligen behöva säkerhetslager? 

Sedan kom kris efter kris, pandemin, Rysslands angreppskrig i Ukraina, energikriser, pristoppar på el, hybridhot.

Nu ökar medborgarnas intresse för spritkök och hur man klarar sig vid ett elavbrott. Betydelsen av att vara redo har fått ökad förståelse.

Nyttig överlevnadsknowhow

Finländarna noterar också ett ökat internationellt intresse för de finländska erfarenheterna, speciellt samarbetet mellan det offentliga och näringslivet.

Företagen är aktivt med i det frivilliga arbetet. I det nätverket deltar 1500 finländska företag och organisationer, påpekar Heli Tammivuori.

Försörjningsberedskapens fundament sägs vara en fungerande marknad och konkurrenskraftig ekonomi. Marknaden räcker ändå inte alltid till för att upprätthålla ekonomiska och tekniska basfunktioner – och sysselsättning – om det uppstår störningar och undantagsförhållanden. 

Avsikten är att hålla samhällskritiska funktioner så normala som möjligt, bland annat genom samarbetet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn. Finland skryter gärna med sin välfungerande beredskap. Det talas till och med om finländsk beredskaps-knowhow som en exportprodukt, för andra Nato-länder.

Största delen av den samhällskritiska infrastrukturen och tjänsterna är i privat ägo. Därför spelar näringslivet en betydande roll i beredskapen mot kriser. 

Tidigare kallades den här verksamheten för “ekonomiskt försvar”. Fortfarande har landets ekonomi en stor betydelse för försörjningsberedskapen.

– Det går inte jättebra för de finländska företagen idag. Finland är nog på väg uppåt, men det går långsamt.

– Företagen är fortfarande mycket motiverade att delta i verksamheten och satsa på beredskapsfrågor. Mervärdet av frivillig beredskap måste dock vara tillräckligt stort för att företagen även i fortsättningen ska vilja avsätta resurser för verksamheten, säger Heli Tammivuori.

Finland satsar därför på fem tyngdpunktsområden, som alla behöver under en kris, berättar Heli Tammivuori. De är energi, logistik, digital säkerhet, mat och vatten.

Ny nordisk relevans?

Det finns ett nordiskt samarbete på området, och ett starkt politiskt mandat för samverkan när det gäller försörjningsberedskapen, civila kriser och hybridhot.

Under sommaren har beredskap och säkerhet diskuterats på många evenemang i Finland, också med regionalpolitiska perspektiv.

I mitten av augusti diskuterades “Nordens nya relevans” vid en konferens på Wasa Innovation Center. Där betonades infrastrukturens betydelse för säkerhetspolitiken och planerna på en broförbindelse mellan Vasa och Umeå.

Riksdagsledamot Mikko Savola ser ett uppsving för finländskt jordbruk i kristider. Maten räcker också till för Sverige, i synnerhet om transporterna fungerar.

Centerns riksdagsledamot Mikko Savola talade om de nära kontakterna mellan Finland och Sverige, med en lång historia av gemensamma värderingar och nutida integrerade ekonomier. Ett samarbete med Sverige i fråga om försvar, utrikes- och säkerhetspolitik ligger i Finlands intresse, speciellt i kristider, motiverade Savola.

Mat förhindrar anarki

Den finländska självförsörjningen, speciellt inom livsmedel, är viktig för Savola som själv är lantbruksföretagare från den lilla kommunen Etseri/Ähtäri i Österbotten på Finlands västkust. Regionen är känd som Finlands matbod med stor och högklassig livsmedelsproduktion, påpekar Savola själv.

– Maten är avgörande för försörjningsberedskapen – det behövs en säker matförsörjning för både militären och civilbefolkningen. 

Savola påminner om talesättet att man är bara några dagar eller måltider från anarki.

– En finländsk matproduktion kan minska beroendet av utländska leveranskedjor som kan skadas i krig eller kristider. När medborgarna är säkra på att det finns mat kan samhällets stabilitet och försvarsvilja bättre bevaras, säger Savola.

Han betonar den lokala matproduktionen, som i Sverige har koncentrerats längre söderut. Därför ser han en viktig roll för Österbotten i Finland att producera mat också för Sverige i fall av kris.

Möjlighet till ekonomiskt uppsving med NATO-miljarder

Allt detta förutsätter transportkapacitet, alternativa rutter, och starka vägar, ända fram till de norska Atlant-hamnarna. De kan bli extra viktiga om Östersjön inte kan ge säkra transportleder.

“Tillräckligt med luft” står det på reklamskylten för futsal och gym, parkering och lekgrotta under Hagnäs torg. I kristider finns det plats – och luft – i skyddsrummet för 6 000 personer. 

Savola lyfter fram regionalpolitikens betydelse också i energi- och försvarsindustrin. Natos 5 procent-mål för försvarsbudgeten öppnar möjligheten för nya penningströmmar till företagssatsningar som har anknytning till säkerhet och försvar. Då är den finländska västkusten den säkraste delen, och bör prioriteras, säger Mikko Savola.

Han nämner ett projekt som redan är igång, med avgörande betydelse för Finlands och de allierades försörjningsberedskap; satsningen på en ny sprängämnesfabrik som ska tillverka TNT i Björneborg. Lokalpolitikerna hoppas på flera euromiljarder till nya projekt för ökad säkerhet och en förbättrad sysselsättning.