Söndagen den 13 september är det val i Sverige och med tre veckor kvar till valet blir debatten allt intensivare. Valdebatterna avlöser varandra, det argumenteras, det lovas och det anklagas.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Mycket fokus läggs också på hur respektive partis olika förslag kommer att ge ”den hårt arbetande människan” i plånboken. Det är dem, de skötsamma och arbetsamma som ska tjäna på politiken, inte de som av olika anledningar lever på bidrag.
Men hur lösningarna ska ser ut för att få de cirka 500 000 arbetslösa i arbete skiljer sig mellan regerande Tidöpartier och den rödgröna oppositionen.
Är det i huvudsak hårdare krav på individen och där incitamentet för att komma i jobb är sämre och mer villkorade bidrag? Eller beror arbetslösheten på att samhälleliga strukturer skapat arbetslöshet och att det därför krävs arbetsmarknadsåtgärder för att få fler människor i arbete?
Arbetsmarknadsfrågor hamnade i skuggan av kriminalitet oh migration
Sedan valet 2022 har den så kallade Tidöregeringen lett Sverige. Namnet kommer från Tidö slott, den plats där Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna gjorde upp med Sverigedemokraterna i det så kallade Tidöavtalet.
Val i Sverige
I Sverige hålls val vart fjärde år och alltid den andra söndagen i september.
För att ett parti ska komma in i riksdagen krävs 4 procent av rösterna. Val görs samtidigt till riksdagens 349 platser, de 21 regionerna och till Sveriges 290 kommuner.
Åtta partier kämpar just nu om 7 996 396 väljares förtroende i riksdagsvalet. De är Moderaterna, M, Liberalerna, L, och Kristdemokraterna, KD, som idag har regeringsmakten med stöd av Sverigedemokraterna, SD. Oppositionen består av Socialdemokraterna, S, Vänsterpartiet, V, Miljöpartiet de gröna, MP och Centerpartiet, C.
I regionvalet har 8 310 645 personer rätt att rösta och i Kommunalvalet 8 360 031.
För att få rösta i riksdagsvalet krävas att du är 18 år fyllda, svensk medborgare samt vara eller någon gång varit folkbokförd i Sverige.
Enligt en valundersökning från Verian, publicerad i SVT Nyheter, som omfattar tiden 3 till 16 augusti skulle valresultatet se ut så här:
V: 7,7 %
S: 30,5 %
MP: 7,7 %
C: 8,0 %
L: 1,9%
KD: 6,2 %
M: 17,3%
SD: 18,5 %
Övriga: 2,3 %
Det presenterades den 14 oktober 2022 och är en överenskommelse där Sverigedemokraterna gav sitt stöd till regeringen mot löfte om inflytande på politiken:
” Samarbetsparti som inte sitter i regeringen har fullt och lika inflytande över frågor i samarbetsprojekten på samma sätt som parterna i regeringen”.
Avtalet bestod av drygt 60 sidor och i inledningen förklaras att ”syftet är att genomföra reformer som löser de stora samhällsproblem Sverige har på områden såsom bland annat kriminalitet, migration, integration, ekonomi, skola, hälso- och sjukvård, energi och klimat.”
Sverigedemokraternas stöd till den då nya regeringsbildningen gav dem alltså ett starkt inflytande på de reformer som genomförts under mandatperioden, inte minst vad gäller migration och kriminalitet. Sverige har idag ett av EU:s hårdaste regelverk för asylsökare och invandrare och reglerna för uppehållstillstånd, medborgarskap och arbetskraftsinvandring har också skärpts.
Arbetsmarknadsfrågor fick däremot ingen egen plats i avtalet utan blev en del av avsnittet om tillväxt och ekonomi. De övergripande målen som föreslogs i avtalet var att produktivitet och företagande skulle sättas i centrum.
Ett annat mål var att öka arbetsutbudet, där lösningen var att få bort det ”bidragsberoende” som ”låser in människor”. En jobbpolitik som är mer effektiv och förbättrar matchningen var ett annat mål.
Arbetslivets många frågor har inte stått högst på agendan under Tidöregeringens mandatperiod. Arbetsmarknadsministrarna har också avlöst varandra och John Britz är från Liberalerna är den tredje arbetsmarknadsminister under perioden.
Inte heller i den pågående valdebatten får arbetsmarknadsfrågorna särskilt stort utrymme, trots att 467 000 personer, eller 7,8 procent är arbetslösa enligt senast rapporten från AKU, arbetskraftsundersökning – en ökning från 7,1 procent vid mandatperiodens början.
Ungdomsarbetslösheten är hög, bland de högsta i Europa och också högutbildade har fått svårare att få jobb. Samtidigt som arbetslösheten är stor råder kompetensbrist, det vill säga att det finns ett stort matchningsproblem.
Arbetsmarknaden står också inför stora förändringar bland annat genom AI och grön omställning. Inte heller arbetstidsförkortning, en fråga som LO lyft under våren, är en aktiv del av debatten,
En rad stridsfrågor inom arbetsmarknadsområdet
En som granskat partiernas arbetsmarknadspolitik, både i regering och i opposition är journalisten Mats Wingborg.
I rapporten ”Var står partierna i arbetsmarknadspolitiken? En granskning inför valet 2026”, utgiven av tankesmedjan Arena Idé i juni 2026, görs en genomgång om vad som hänt inom arbetsmarknadsområdet under Tidöregeringen och hur oppositionspartierna ser på en rad frågor idag, till exempel anställningsrätten, A-kassan, Arbetsförmedlingen, karensavdraget, arbetsmarknadsåtgärder och strejkrätten.
Genomgången visar att det finns en rad olika arbetsmarknadsfrågor där det finns stora skillnader mellan den rödgröna oppositionen och regeringen. Centerpartiet ställer sig ofta närmare den nuvarande regeringen i sakfrågorna som rör arbetslivet, men betraktas ju samtidigt som en del av ett möjligt regeringsalternativ för de rödgröna.
Ta a-kassan till exempel. 1 oktober 2025 trädde nya regler för a-kassan i kraft. Den blev inkomstbaserad i stället för baserad på inarbetad tid och maxinkomsten på ersättningen höjdes. Samtidigt infördes en nedtrappning.
De första 100 dagarna utgår 80 procent av tidigare inkomst upp till 34 000 kronor, de följande 100 dagarna sänks beloppet till 70 procent för att därefter sänkas med fem procent var hundrade dag, ett beslut som drabbar de långtidsarbetslösa särskilt hårt.
För de fackföreningar som har inkomstförsäkringar för att komplettera a-kassan beslutades om en liknande avtrappning av det ekonomiska stödet. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet sa nej till förslaget om avtrappning, medan Centerpartiet vill att avtrappningen skulle bli ännu brantare. Sverigedemokraterna hade lovat att inte försämra a-kassan, men röstade med regeringen.
I Sverige finns 24 a-kassor, många startade ursprungligen inom fackföreningsrörelsen men är idag fristående. Ofta samarbetar fack och a-kassor och har ofta liknande namn.
Liberalerna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill införa en obligatorisk a-kassa som inte är kopplad till fackförbunden. Det skulle innebära att facket inte har inflytande över a-kassan, vilket skulle påverka den fackliga anslutningsgraden, enligt Mats Wingborg.
Den omstridda Arbetsförmedlingen
En av de stora arbetsmarknadsaktörerna är Arbetsförmedlingen och här finns stora skiljelinjer mellan regeringspartierna och oppositionen. Arbetsförmedlingen har som få andra myndigheter genomgått stora förändringar.
2019 slöts det så kallade januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centern, Miljöpartiet och Liberalerna. Det innebar att Arbetsförmedlingen skulle reformeras från grunden. Privata aktörer skulle rusta och matcha arbetssökande med många anställda på Arbetsförmedlingen fick gå.
Totalt halverades nästan antalet anställda i myndighetens lokala förmedlingsenheter mellan åren 2018 – 2023. Många lokala kontor lades ner. Sedan 2019 har antalet Arbetsförmedlingar med fast bemanning minskat från 170 till 81 kommuner. 83 kommuner saknar helt Arbetsförmedlingar och har heller inga kontor eller samarbetslösningar.
Resultatet har blivit färre fysiska möten, svårare att få personligt stöd och svårare matchning.
Flera undersökningar visar också att satsningen på programmet ”Rusta och Matcha” där arbetssökande skulle få extra stöd av privata aktörer både för att utvecklas och matchas med arbetsgivare, varit föga framgångsrikt. Fler kommer inte i arbete, det blev dyrare och särskilt ökade kostnaden för de som stod längst från arbetsmarknaden.
Så hur ska det gå för Arbetsförmedlingen? Kristdemokraterna vill lägga ner myndigheten och lägga ut verksamheten på kommuner och privata aktörer. Sverigedemokraterna vill utreda frågan och Moderaterna och Liberalerna ger inga tydliga besked.
Bland oppositionspartierna vill Centerpartiet avveckla Arbetsförmedlingen som den ser ut idag och lägga ut verksamheten på privata aktörer. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill tvärtom stärka Arbetsförmedlingen och öka närvaron i hela landet.
Piska eller morot?
Enighet råder bland alla partier att arbetslösheten och bidragsberoende måste minska och antalet människor i arbete öka.
– Alla som kan arbeta ska också arbeta. Tillväxten ska upp och arbetslösheten ska ner. Därför går vi socialdemokrater till val på en ny arbetslinje, sa partiledare Magdalena Andersson, när partiet den 17 augusti på en pressträff där den nya arbetslinjen presenterades.
Socialdemokraterna pekar på regeringens ekonomiska politik som en förklaring till utvecklingen. ”När arbetslösheten började stiga skar regeringen ned på arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingens resurser och lokala närvaro har minskat”, skriver Socialdemokraterna i sitt pressmeddelande.
Arbetslinjen presenteras i fem delar: ett offensivt program för att bryta ungdomsarbetslösheten, fler utbildningar så att människor kan ta de jobb som finns, en jobbtrappa med både tydliga krav och goda möjligheter till stöd, en nystart för arbetsförmedlingen och kompetensutveckling genom hela arbetslivet och en stark a-kassa.
Arbetsmarknadspolitik rymmer många olika delar, till exempel utbildningar och kompetenshöjningar av olika slag. Och visserligen är alla partier ense om att olika former av utbildning och yrkespraktik behövs för att arbetslösa ska komma i arbete och för att matcha lediga jobb med arbetssökande.
Men det är i detaljerna skillnaderna märks mellan partierna, konstaterar Mats Wingborg i rapporten: ”Partierna till vänster vill generellt satsa mer på arbetsmarknadspolitik än partierna till höger och i detta fall inkluderar högern även Centerpartiet.” En skillnad finns också i synen på om kollektivavtal ska gälla subventionerade jobb eller inte.
Det Socialdemokratiska förslaget visar på den skiljelinje som finns i synen på arbetsmarknadspolitik mellan de borgerliga och de rödgröna partierna. Regeringen har drivit igenom en snabbare avtrappning av A-kassan och hårdare krav aktivitetskrav på de som har försörjningsstöd. Det ska alltid löna sig att arbeta jämfört med att få bidrag, vilket också genomförs genom sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare.
De rödgröna lyfter samhället ansvar, bland annat genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder och att Arbetsförmedlingen får starkare lokal närvaro.
När valdagen närmar sig
Många samtal handlar om valet i dessa dagar. Senast väckte de nyuppsatta valaffischerna landet runt förmodligen både milda axelryckningar och vrede, ja till och med sjukskrivningar. Ofta är affischerna strategiskt placerade. Till exempel Centerpartiets löfte om fler bussar just vid busshållplatsen, eller broschyren som landar i brevlådan från Sverigedemokraterna, SD, om hur nya byggen i just mitt kvarter ska förstöra trivseln.
Men alla valaffischer är inte så harmlösa. När Sverigedemokraterna satte upp affischer på Centralstationen i Stockholm med texten: ”Ej välkommen om du begår brott, lever på bidrag, inte lär dig svenska och missköter dig” plockades affischerna bort. De hade inte godkänts sav fastighetsägaren Jernhusen.
Också SD:s affischer på spårvägen i Göteborg har stoppats från sin plats i kollektivtrafiken efter att ett tjugotal bussförare med bakgrund i Somalia sjukskrivit sig i protest mot bussreklam med budskapet: ”Saknar du Mogadishu? Återvandringsbidraget hjälper dig hem”.
Den 13 september är det dags och den 14 september vaknar svenskarna antingen upp till fyra ytterligare år med Tidöregeringen, denna gång med Sverigedemokraterna i regering. Eller till ett rödgrönt politiskt landskap som har en svårare regeringsbildning. Inte minst på grund av arbetsmarknadspolitiken där Centerpartiet ofta vill ha en helt annan politik än Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern.
