Det framgår av den andra omgången av samråd med arbetsmarknadens parter om vad ”lagen” skulle kunna innehålla.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Andra områden som kommissionen tar upp i det omfattande samrådsdokumentet är användning av bildskärmar, skydd för arbetstagare i underentreprenörskedjor och rättvisa övergångar på arbetsmarknaden. För vart och ett resonerar kommissionen om vilka mål som bör eftersträvas, tänkbara vägar att gå och vilken typ av åtgärd (lagstiftning, förstärkt tillsyn över redan gällande regler, social dialog etcetera) som kan vara lämplig.
De mest konkreta förslagen gäller EU:s arbetsmiljöregler. Här konstaterar kommissionen att tre direktiv är förbisprungna av utvecklingen i arbetslivet och behöver uppdateras.
- Direktivet om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (89/654) omfattar enbart arbete i arbetsgivarens lokaler men inte hemarbete och annat distansarbete. Likaså är de som arbetar på åkrar, skogar och annan mark som hör till lantbruks- eller skogsdrift helt undantagna från direktivet trots att de utsätts för allvarliga risker.
- Bildskärmsdirektivet (90/270) omfattar inte moderna typer av skärmar som surfplattor och bärbara datorer.
- Sedan ramdirektivet om hälsa och säkerhet (1989/391) antogs har också en del typer av risker blivit vanligare, exempelvis ergonomiska risker, risker med hetta och extrema väderförhållanden och psykosociala risker. Det pekar på att EU:s lagstiftning behöver behandla även dessa, menar kommissionen.
Betydligt mindre handfasta är förslagen på övriga områden. Texten ger intryck av kompromisser där alla har fått med sina käpphästar och honnörsord utan att något konkret sägs. Målet när det gäller algoritmisk arbetsledning och artificiell intelligens exempelvis är dels att stötta och göra det möjligt att använda artificiell intelligens medan man stärker konkurrenskraften, dels att främja kvalitetsjobb och goda arbetsvillkor och skydda grundläggande rättigheter som skydd för privatliv och persondata. Hur dessa intressen konkret ska balanseras mot varandra förblir dock oklart.
Av svaren på den första omgången av samråd framgår att den fackliga sidan vill ha lagstiftning med förstärkt skydd för arbetstagarna på alla områden som tas upp i samrådet. Arbetsgivarsidan understryker tvärtom att det redan finns omfattande lagstiftning och att EU bör koncentrera sig på bättre kontroll av hur den efterlevs i medlemsstaterna och förenkla gällande regler för att minska företagens administrativa bördor. De medger dock att det kan vara motiverat att uppdatera arbetsmiljödirektiven.
Avslutningsvis frågar kommissionen om arbetsmarknadens parter kan tänka sig att inleda förhandlingar för att sluta ett avtal om något av de ämnen som behandlas i dokumentet. Den som lever får se.
Artikkelen er første gang publisert i EU og Arbetsrätt, nr 3/2026: Kommissionen: Nya arbetsmiljöregler behövs för sysselsättning av hög kvalitet
