Medlare behövs för besked om arbetsvillkoren för utstationerade

Den svenska regeringen bör tillsätta en medlare eller en arbetsgrupp som kan hjälpa parterna i vissa branscher att enas om vilka villkor i deras kollektivavtal som ska gälla för utstationerade arbetstagare.

Det föreslår Utredningen om nya utstationeringsregler, som lämnade
sitt slutbetänkande den 31 mars. Ett annat förslag är att ett
entreprenörsansvar för underleverantörers skulder till utstationerade
arbetstagare ska införas i byggbranschen.

Utredningen handlar om hur det så kallade tillämpningsdirektivet som
EU antog 2014 ska genomföras i Sverige. Syftet med direktivet är att
förbättra tillämpningen och efterlevnaden av det gamla
utstationeringsdirektivet från 1996.

Bland annat ska arbetsgivare enkelt kunna få information om vilka
arbets- och anställningsvillkor som de måste tillämpa när de
utstationerar arbetstagare till ett annat land. I Sverige har detta
inte alls fungerat hittills, konstaterar utredningen. En orsak är att
fackförbund och arbetsgivarorganisationer har helt olika uppfattningar
om vad i deras kollektivavtal som är ”minimilön” i
utstationeringsdirektivets mening och vad som ingår i ”den hårda
kärnan” av skyddsregler som utstationerande företag är skyldiga att
följa. Utredningen påpekar att Danmark har ett system där parterna
kommer överens om villkoren för utstationerade, och att det kanske
behövs något liknande i Sverige för att EU-rättens krav på
förutsebarhet, tillgänglighet och öppenhet ska vara uppfyllda.
Regeringen bör därför överväga att tillsätta en medlare eller
arbetsgrupp i de relevanta branscherna, rekommenderar utredningen.

Ett annat förslag är att ett entreprenörsansvar för
underleverantörers skulder till utstationerade arbetstagare ska införas
i byggbranschen. På två sätt ska ansvaret vara strängare än vad som är
minimum enligt tillämpningsdirektivet:

  • Dels ska den arbetstagare som inte fått betalt av sin arbetsgivare
    kunna vända sig till vilken entreprenör som helst högre upp i
    kedjan.
  • Dels blir ansvaret strikt, dvs. entreprenören ska inte kunna slippa
    undan ansvar även om den har försökt kontrollera att underentreprenören
    är seriös. 

På så sätt skulle det svenska entreprenörsansvaret likna det som
finns i Norge. Till skillnad från i Norge ska ansvaret dock enbart
gälla för utstationerade arbetstagares lönefordringar, inte för
inhemska arbetstagare. Det beror delvis på den korta tid som
utredningen har haft på sig, men utredaren hänvisar också till det
kollektivavtal om huvudentreprenörsansvar som Byggnadsarbetareförbundet
och Sveriges Byggindustrier slöt förra året.