Femtioårsdagen firades i början av september med en fest på Finlandiahuset i Helsingfors där motståndskraft, hållbarhet och konkurrenskraft betonades.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Vid festen presenterades också en nyskriven historik,“More than money”.
Första lånet till Island
Islands finans- och ekonomiminister och NIB-guvernör, Daði Már Kristófersson, talade om de nordiska politikernas visioner. Norden var en liten och avlägsen del av världen, med svårigheter att få kapital till förmånliga villkor, som inte minst Island kände av.
Nordiska investeringsbanken
Nordiska investeringsbanken föddes vid en extrasession i Nordiska rådet 1975.
De fem nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige var med från början, Estland, Lettland och Litauen blev medlemmar tio år efter sin självständighet från Sovjetunionen.
Huvudkontoret ligger i Helsingfors, med över 240 anställda.
Kreditbetyg högsta möjliga, AAA
Långfristiga lån med konkurrenskraftig ränta, till projekt som stärker konkurrenskraft, hållbarhet och motståndskraft i den nordisk-baltiska regionen.
Tidig satsning på miljö och hållbarhet, innovation och kommunikation, nu försvar och resiliens.
Det officiella arbetsspråket och kommunikationsspråket är engelska.
Webbplats: https://www.nib.int/
Det första lånet från NIB gavs till en kiseljärnsfabrik i västra Island. Den norskägda fabriken är en stor arbetsgivare i global stålproduktion och producerar ferrosilicium med vattenkraft som energikälla.
Ministern skämtade om arbetsfördelningen vid starten; Norge fick ordförandeposten i banken, Danmark vice-posten, den första VD:n kom från Sverige, NIB:s huvudkontor etablerades i Finland – och Island fick pengarna.
Det var inte självklart i början att den minsta medlemmen Island skulle ha samma rättigheter som de andra grundarländerna, påpekade ministern. I det nordiska samarbetets anda beslöts att alla länder har lika mycket att säga till om.
Omdebatterad, osynlig bank
NIBs utlåningspolitik har ofta debatterats, också på Nordiska rådets sessioner.
Ibland har banken varit för konservativ, passiv och osynlig, eller så har lånen getts åt fel länder eller sektorer. Till exempel frågades om utvidgningen av Göteborgs hamn hade en gemensam nordisk nytta.
Vid jubileumsfesten i Helsingfors visade det sig att tolkningen av den nordiska nyttan också har debatterats internt på bankens huvudkontor.
Förändringar har gjorts och banken har växt. Vid NIBs huvudkontor i Helsingfors verkar idag också Nefco, det nordiska miljöfinansieringsbolaget som etablerades år 1990. Dessutom verkar den Nordiska utvecklingsfonden NDF i samma hus.
Norden blir större
Den nordiska visionen har förändrats. År 2005 ökade antalet ägarländer från fem till åtta, efter att Estland, Lettland och Litauen kom med som fullvärdiga medlemmar i NIB-samarbetet.
Med självständigheten i Baltikum kom många miljöprojekt och möjlighet för NIB att låna ut pengar också utanför Norden, så länge det har ett nordiskt intresse.
Covid-pandemin nämns som ett exempel på bankens snabba handlingskraft också utanför bankens traditionella roll. Andra nyare fokusområden är konkurrenskraft, ny teknologi och hållbarhet.
Efter Rysslands angrepp på Ukraina har NIBs ägarländer önskat ökad långivning till projekt som stärker resiliens, säkerhet och försvarsförmåga i den egna regionen. Idag är det möjligt för banken att finansiera konventionella vapen och ammunition.
Tillit en tillgång för konkurrenskraft
Finlands utrikesminister Elina Valtonen talade om tillit som en nordisk strategisk tillgång. Den gör att regionen kan röra sig snabbare, investera tillsammans och agera gemensamt när det behövs. Fred och säkerhet kan inte tas för givna, påpekade minister Valtonen.
– Frågan är inte om vi har råd med säkerhet, utan hur vi skapar tillväxt som behövs för att upprätthålla den. Där har Nordiska investeringsbanken en central roll att spela, för mer innovation, mer investeringar, mer kapital, mer handel och färre onödiga hinder.
Nordiska investeringsbanken uppger sig ha finansierat projekt för över 80 miljarder euro sedan starten. Det handlar om långfristig finansiering till stora och små företag, kommuner och offentliga aktörer, till projekt som lyfter levnadsstandarden för invånarna i regionen.
Nordek och Danmarks europeiska inträde gav puffen
Nordiska investeringsbankens första historik heter “More than Money” och är skriven av den amerikanska historikern Byron Z. Rom-Jensen, verksam vid Universitetet i Oslo.
NIB grundades i en tid av ökande osäkerhet.
Misslyckandet med den nordiska ekonomiska unionen Nordek år 1970 och Danmarks inträde i Europeiska gemenskapen 1973 gav en känsla av att luften hade gått ur den nordiska ballongen, sa Rom-Jensen när han presenterade boken vid jubileumsfesten i Finlandiahuset.
Norge såg potentiella vinster från olja och gas och undrade vad man skulle göra med dem, samtidigt som andra delar av Norden, till exempel Finland och Island, hade verkliga utmaningar med att attrahera internationellt kapital.
“Håll Finland i väst”
NIB-huvudkontorets placering i Finland var inte självklar. Landet låg egentligen för nära Sovjetunionen och för långt borta från finansmarknaden för att attrahera internationell bankverksamhet, ansågs det.
Men man ville också ge Finland en viktig nordisk institution, för att knyta landet närmare Norden och Väst. Och numera ligger ju NIB mycket centralt i sin nya roll tillsammans med Baltikum, sa Rom Jensen.
Lån för överlevnad
Vid NIBs jubileumsfest beskrev VD André Küüsvek drivkrafterna bakom bankens nya strategi. Han talade om hur den nordisk-baltiska regionen står med oro för hur man kan bevara vårt sätt att leva.
Konkurrensen mellan ekonomiska block hårdnar, vilket gör det viktigare att de nordiska och baltiska länderna håller ihop.
I årtionden behandlades konkurrenskraft och hållbarhet som separata frågor, länder kunde bygga välstånd, hantera sina miljöproblem och outsourca delar av sin säkerhet. Den världen är borta, sa Küüsvek.
– Vi kan inte vara välmående om vi inte är säkra. Vi kan inte förbli säkra om vi inte är välmående. Och inget av detta är möjligt på en skadad planet.
“Relevant, resilient och redo”
NIB:s förnyade strategi gäller att stärka regionens konkurrenskraft, hållbarhet och motståndskraft. Det är ingen revolution, men det är en mycket betydande evolution, enligt Küüsvek.
För framtiden såg han projekt inte bara inom grön omställning men också energisäkerhet och kritisk infrastruktur, med projekt inom försvar, cyber och rymd. Den isländska festtalaren, finansminister Daði Már Kristófersson värdesatte särskilt att banken aldrig har stått stilla. Nu var ministerns förhoppning att Nordiska investeringsbanken förblir relevant, resilient och redo för nya utmaningar och möjligheter.
