Ovnhallen på Frederiksberg är fullsatt när Robert Strand släpper sin bok Nordic Capitalism: Lessons for Realizing Sustainable Capitalism.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Här brände tidigare Den Kongelige Porcelænsfabrik/Royal Copenhagen sitt gods. Numera är det platsen för Copenhagen Business Schools (CBS) stora evenemangs- och föreläsningslokal.
Innan boksläppet får Arbeidsliv i Norden en intervju med Robert Strand. På frågan vad som väckte hans intresse för Norden svarar han:
– Förfäder till mig bosatte sig nära Mississippifloden i USA efter att de lämnat Telemarken i Norge 1861. Liksom många andra var de vid den tiden utfattiga.
– Tre eller fyra generationer senare är Norge och Norden världens mest välmående länder. De snabba framstegen från fattigdom till delat välstånd var vad som triggade min nyfikenhet på de nordiska länderna. Hur gjorde de?
Sökte svar på Norges välstånd
Med en Master i Business Administration (MBA) och med arbete inom amerikanska storföretag anmälde Robert Strand sig till en kvällskurs i nationalekonomi.
När läraren visade ett diagram över olika länders tillväxt kontra skattetryck stack Norden ut. Här motsvarade högre skatter inte lägre ekonomisk tillväxt.
– Jag frågade varför och fick svaret att Norge har olja. Det har även Venezuela tänkte jag, men med helt andra resultat.
– Så hur kunde det komma sig att Norge i motsats till Venezuela utvecklade sina resurser så att de gynnade hela samhället?
Skillnader i ledarskap
Med ett Fulbright-stipendium kom Strand 2005 till Trondheim för att under ett år studera vid NTNU. Med nyfikenheten som bränsle reste han runt i Norge, Sverige, Finland och Danmark för att försöka förstå hur nordiska affärsvärlden fungerade.
– Vid den här tiden var jag särskilt intresserad av olika ledarskapsstrategier. I USA är vi vana vid ledare som förväntas ha alla svaren och agerar som en befälhavare.
I Norden såg jag ledare som uppmuntrade till samarbete, ställde frågor utan att försöka ge sken av att ha svaren, och försökte vara en facilitator som strävade efter konsensus.
I boken gör Strand ytterligare jämförelser mellan nordisk och amerikansk ledarstil och skriver:
”Sammanfattningsvis omfamnar nordiska företagsledare en roll som lobbyister för samhället i första och sina företag i andra hand. De agerar som förvaltare snarare än roffare med målet att forma kapitalismens regler så att smarta policyer och sund styrning kan främja hållbar utveckling.”
– Som ett resultat är Norden hem för en betydande koncentration av företag som är globalt erkända för sin hållbarhetsprestation.
Pågående utbyte
Strand återvände 2006 till USA för att åter igen arbeta för amerikanska storbolag i Minnesota, nära platsen där han vuxit upp och var bofast. Han fortsatte att studera ämnen som ekonomi, juridik och statsvetenskap medan han utvecklade sitt Norden-intresse.
– Jag började på University of Minnesota som deltidsanställd lärare och forskare och fick där 2008 chansen att starta en ny kurs som tog amerikanska studenter till Norden för att utforska hållbarhet och CSR (Corporate Social Responsibility företagets samhällsansvar).
– Studenterna fick träffa regeringstjänstepersoner, akademiker och personer inom näringslivet och även besöka framgångsrika företag för att försöka förstå den bredare kontexten för det som jag nu kallar för nordisk kapitalism. Kursen blev en succé.
Robert Strand fortsätter med denna typ av utbyte från de plattformar han nu har tillgång till vilket har resulterat i att över tusen amerikanska studenter har gjort studieresor i Norden.
En av dessa plattformar är CBS där han 2012 avslutade sin doktorsexamen i CSR. Som docent på deltid vid denna utbildningsinstitution håller han här varje sommar en kurs med titeln ”Sustainable Capitalism in the Nordics”.
Den andra plattformen är University of California, Berkeley. När Strand 2014 blev erbjuden rollen som vd för universitetets Center for Responsible Business flyttade han med sin familj till San Francisco Bay Area.
Hubbar för nordisk samverkan
Sju år senare, 2021, ledde Robert Strand arbetet med att etablera Nordic Center vid UC Berkeley.
Från början var det nordiska centret med sina hubbar placerat vid Center for Responsible Business vid Haas School of Business och UC Berkeleys Scandinavian Department, som erbjuder kurser i nordiska språk och i nordisk historia och kultur.
– Nu utvecklar vi institutets aktionsradie tvärs över campus och kommer ansluta hubbar vid Master for Climate Solutions baserad vid College of Natural Resources oc UC Berkeleys senaste college, College of Computing, Data Science, and Society (CDSS).
– Målsättningen är att det nordiska centret ska bli ett nav för globalt erkända hållbarhetsledare som möjliggjorts av marknader som belönar miljömässigt och socialt ansvarsfulla affärsmodeller och därmed erbjuder det steg framåt som världen nu behöver.
Ömsesidigt beroende
Robert Strands utgångspunkt är att reglering och kapitalism har behov av varandra. I sin bok skriver han att marknaderna inte är några naturfenomen som fungerar likt gravitationen.
Istället byggs de ”genom medvetna offentliga policys, inklusive beskattning, som definierar deras räckvidd och funktionalitet”.
Ett exempel han nämner är koldioxidskatten, som de nordiska länderna införde redan i början av 1990-talet och som skapade marknadsincitament för företag att reducera sina koldioxidutsläpp.
Strand identifierar också andra komponenter i den nordiska modellen av kapitalism som han saknar i den amerikanska.
Han nämner fackförbunden som ger trygghet åt anställda och även påverkar lönesättningen. Samt flexicurity som kombinerar arbetsmarknadens flexibilitet med omfattande sociala trygghetssystem och som sker genom en förening av arbetsmarknadsflexibilitet och starka socialförsäkringar som följd av full sysselsättning. Ett system som värnar arbetstagare med skyddsnät och omskolning samtidigt som det möjliggör företagsanpassning, allt förankrat i trepartssamarbete mellan fackföreningar, arbetsgivare och staten.
– De nordiska länderna rankas dessutom konsekvent högt när samhälleliga välmående-faktorer mäts som FN:s hållbarhetsmål och den FN-sponsrade rapporten World Happiness Report.
– Jag tror det beror på att den nordiska modellen medvetet är skapad för de många inte för de få. Det visar att samhällen som är engagerade i jämställdhet även kan fostra globalt konkurrenskraftiga ekonomier.
Nordisk jordgubbe som symbol
Tillbaka till Ovnhallen där alla närvarande denna varma junieftermiddag fått ett eget tryckt exemplar av Strands bok. På framsidan finns en bild på en liten röd jordgubbe, mogen att stoppa i munnen.
Robert Strand förklarar valet av bild med att han ser de nordiska jordgubbarna som en symbol för kapitalismen i de nordiska länderna – de är betydligt mindre i storlek än jordgubbarna är i hans hemland – och är bär som alla har tillgång till.
– Det finns en ödmjukhet i de nordiska jordgubbarnas naturlighet och enkelhet. Blygsamma i storlek, ändå med pålitlig smak. Inte olika den nordiska kapitalismen.
Och utvecklar i boken sin tankegång om vad det är som utmärker den nordiska kapitalismen:
«En robust näringssektor organiserad för långsiktigt värdeskapande, grundad i förvaltning, intressentsamarbete och god styrning; arbetsplatser där anställda behandlas med värdighet; effektiva fackföreningar; allmän utbildning förankrad i kritiskt tänkande;
effektiva sjukvårdssystem; subventionerad barnomsorg; effektiva kollektivtrafiksystem; välkomnande offentliga platser; utmärkta folkbibliotek;
ett engagemang för demokratiskt deltagande, med strävan att säkerställa högt valdeltagande och med en politik som internaliserar negativa externa effekter, såsom koldioxidskatter samt anpassar marknaderna till hållbarhetsmål – för att visa hur de nordiska samhällena har använt demokratins och kapitalismens verktyg för att bygga system där välstånd kommer många till del.”
Faktorer som dessa har fått Robert Strand att tänka på en maxim av den tyske filosofen Immanuel Kant.
”Handla så att du aldrig brukar en människa enbart som medel utan också som självändamål.”
Med boken vill Robert Strand både väcka hopp och ge en praktisk vägledning till hur nordisk kapitalism kan genomföras i andra länder.
– De handlar inte om ett ”we – me” utan om ett ”we – me – we”.
Boken är tillgänglig utan kostnad via Open Access.
(Översättningarna från engelska till svenska från boken är gjorda av Arbeidsliv i Norden med undantag av Kant-citatet, som är hämtat från ”Filosofi” av Lars Mowitz.)
