En svensk forskningsstudie har undersökt möjligheterna för en arbetsmodell med leverans 100 procent, arbetstid 80 procent och lön 100 procent.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
De privata företag, offentliga verksamheter och välgörenhetsorganisationer som deltog i studien rapporterar om positiva värden som förbättrad hälsa, mindre stress och bättre sömn. Det är några av resultaten från en studie i hållbart arbetsliv Karlstads universitet genomfört.
Arbeidsliv i Norden har talat med HR-specialisten på socialförvaltningen och med chefen på redovisningsbyrån, verksamheter som valt att fortsätta med kortare arbetstid samt med en av forskarna bakom studien.
Resultaten består
– Efter att i flera år ha pratat om förändringar i schemaläggning blev det i och med studien nödvändigt att omsätta tankarna i praktik och jobba smartare.
Det säger Dick Andersson, HR-specialist och lokal projektledare för arbetstidsförkortningen vid Socialförvaltningen Nordost i Göteborg, Sveriges näst största stad.
– Vi har ett uppdrag från kommunens politiker att testa frågor som rör arbetstidsinnovationer och hur vi kan minska sjuktalen och personalomsättningen. Så det var enkelt för oss att tacka ja till att vara med i studien, säger han.
Utifrån de goda resultaten från första studien beslöt ledningen för socialförvaltningen att delta också i den andra studien samt testa modellen fram tills årsskiftet 2026/2027 för att se om den är hållbar på längre sikt.
– I och med att vi jobbat med modellen och undersökt hur den fungerar under mer än ett års tid och sett att den håller kan vi inte längre påstå att de goda resultaten beror på en smekmånad. Vi ser att resultaten inte dippar.
Målgruppens behov i främsta rummet
Samtliga socialsekreterare och socialarbetare samt deras chefer inom förvaltningens tre olika enheter – totalt 85 personer med avtalad arbetsvecka om 40 timmar – fortsätter att liksom under studien med en arbetsvecka på 32 timmar.
– Arbetstidsförkortningen får inte drabba dem vi är till för. Vi har därför anpassat den nya arbetstiden utifrån de behov som finns hos klienterna hos våra tre enheter, säger Dick Andersson och berättar att det sker enligt följande:
- Barn & unga – en akutverksamhet där personalen delat upp sig i två team och varje team är helt ledigt fredag eller måndag i varje vecka.
- Försörjningsstöd – en grupp med relativt ung arbetslivserfarenhet som inte får fatta egna beslut och därför arbetar sex timmar per dag med flexibel planering.
- Resursenheten – planerar sitt schema individuellt tillsammans med familjerna som är i behov av enhetens resurser.
För att kunna mäta resultaten av arbetstidsförkortning har förvaltningen numera en stående enkät som personalen besvarar varje månad i stället för som tidigare en gång om året.
– Vi har också infört obligatorisk social tid som gemensam fika med en aktivitet för att sammansvetsa gruppen och undvika att subkulturer bildas, säger Dick Andersson.
Effekt på sjuktal och omsättning av personal
Förvaltningen har dessutom skapat referensgrupper, med en avtalad arbetstid om 40 timmar per vecka, till alla tre enheterna för att kunna göra en bredare jämförelse av effekterna av arbetstidsförkortningen.
– Vi vill få mer data att följa för att få ett så realistiskt värde som möjligt i stället för enbart titta på en enhet och jämföra dess resultat med förra året.
Vad Dick Andersson och förvaltningen nu kan konstaterar är att sjuktalen på de tre enheterna som deltog i studien sjunkit med 3,4 procent från november 2024 till november 2025 och med 3,7 procent för referensenheterna under samma period.
– Arbetstidsförkortning har även givit positivt resultat för personalomsättningen. Under mätningen året innan var det 18 som slutade. Året efter har ingen slutat, säger Dick Andersson.
Socialförvaltningen Nordost verkar i ett område med många sociala problem och med hög kriminalitet, klassat av Polismyndigheten ”speciellt utsatt”.
– Vi hade under en längre tid och till viss del haft problem med personalomsättning och höga sjuktal. Orsaker som gör det extra tufft att jobba här, så detta är mycket goda resultat för oss, säger han.
Nyfikenheten fick styra
Första tanken Erica Wärmé Ekblom fick när hon under Ekonomi & Företag på Kistamässan förra året lyssnade på en föreläsning om hur en fyradagarsvecka kan se ut var att det inte skulle fungera för den egna verksamheten.
– Vi är en redovisningsbyrå och verkar i en bransch som normalt sätt är förknippad med hög arbetsbelastning med tajta deadlines. Särskilt på våren när majoriteten av årsredovisningar och deklarationer för våra kunder ska in till Skatteverket. Samtidigt kunde det vara intressant att testa. Om det funkade skulle det inspirera branschen, säger hon.
Erica Wärmé Ekblom grundade redovisningsbyrån Evolve vid årsskiftet 2019/2020. Idag arbetar sju konsulter förutom hon själv på byrån som ligger i Bålsta, cirka 45 km nordväst om Stockholm.
Infallsvinklarna var två för Erica Wärmé Ekblom när hon övervägde om firman skulle delta i studien, berättar hon:
- Går det att hitta en mer hållbar och effektiv arbetsmodell som innebär mindre stress för konsulterna?
- Kan jag erbjuda personalen att jobba färre timmar med samma lön och ändå leverera som vi ska? I så fall hamnar det på pluskontot för mig som vill skapa världens bästa arbetsplats.
Effektiviseringar nödvändiga
Byrån genomförde vad Erica Wärmé Ekblom kallar för en stor genomlysning av hur de arbetar och vilka förändringar som var möjliga för att få ett mer effektivt arbetssätt.
– När du är på jobbet måste du kunna känna att det flyter på. Att arbetet ger dig energi. Det var utgångspunkten.
En förändring de genomförde efter genomlysningen var att sluta öppna mejlkorgen på morgonen och låta inkommande mejl sätta dagordning.
Istället jobbar de nu med inplanerade arbetsuppgifter fram till lunch.
– Vi kallar det för fokustid, timmarna på förmiddagen när vi jobbar med det vi har bestämt att vi ska jobba med innan vi går hem dagen före.
Frågorna som då dyker upp under förmiddagarna, sparar de. Tidigare ställde de dem rakt ut i sitt öppna kontorslandskapet.
– Vi har slutat avbryta våra kollegor. Nu sparar vi frågorna till efter lunch och tar dem under möten där endast de som förväntas ha något att bidra med deltar, säger Erica Wärmé Ekblom.
Varje vecka avsätter hon 20 minuter i sin kalender till var och en av konsulterna för samtal kring arbetsuppgifterna.
Under studien var arbetstiden på byrån 32 timmar i veckan vilket var förutsättningen för att delta. Efter studien har konsulterna nu en arbetsvecka på 35 timmar med flextid.
– Vi har fått bättre balans mellan fritid och arbete och samtidigt kunnat bli mer produktiva. Vår teamkänsla har ökat liksom bolagets resultat, säger Erica Wärmé Ekblom som planerar att anställa fler redovisningskonsulter.
Hur jobbar vi smart, på verksamhetsnivå och på medarbetarnivå?
Frågan kommer från Lena Lid Falkman, en av forskarna bakom studien om arbetstidsförkortning.
Hon är lektor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan i Karlstad och har länge funderat på svaret samtidigt som hon forskat om hur aktivitetsbaserade arbetsplatser och teknisk utveckling förändrar vårt arbetssätt, vad det innebär att fler jobbar hemifrån samt hur AI kommer att påverka vårt sätt att arbeta.
Tillsammans med Siri Jakobsson Støre, lektor i psykologi vid samma universitet, och Boston College i USA genomförde Lena Lid Falkman under sex månader nämnda studie på organisationsnivå för att undersöka om det var möjligt att minska arbetstiden, behålla samma lön och fortsätta leverera och eller producera samma mängd som under en 40 timmars arbetsvecka.
Arbetstid i de nordiska länderna – information från Nordiska ministerrådet
Danmark
Enligt Arbejdstidsloven fastställs normalarbetstiden genom avtal med arbetsgivaren. På arbetsplatser med kollektivavtal är normalarbetstiden satt till 37 timmar/vecka.
Finland
Enligt Arbetstidslagen får normalarbetstiden i Finland vara högst 40 timmar/vecka.
Island
Enligt Loven om 40 stunde arbeitsuke får normalarbetstiden generellt inte överstiga 40 timmar per vecka, men kollektivanslutna arbetsgivare definierar hur dessa timmar organiseras.
Norge
Enligt Arbeidsmiljøloven är normalarbetstiderna i Norge 9 timmar under en 24-timmarsperiod och 40 timmar under en 7-dagarsperiod, med separata bestämmelser för nattjänstgöring.
Sverige
Enligt Arbetstidslagen är normalarbetstiden 40 timmar/vecka.
I studien deltog elva verksamheter – två norska och nio svenska:
- Två socialförvaltningar
- En vårdavdelning
- Ett energibolag med drift 24/7
- Ett par välgörenhetsorganisationer
- Ett konsultföretag
- En arkitektbyrå
- En revisionsbyrå
Modellen som forskarna använder har de lånat från Boston College. Det är en enkätmodell som mäter psykisk och fysisk hälsa, allmänt välbefinnande, arbetsförmåga, produktivitet, stress, sömn, ekonomi, miljö med mera.
– Vi la till lycka, kreativitet och innovation i vår modell, säger Lena Lid Falkman.
Mätningar före och efter
Innan studien började lämnade 269 chefer och medarbetare enkätsvar, när studien var genomförd 212. Dessutom intervjuade forskarna 77 chefer och medarbetare. De fick också ta del av 31 dagböcker och ta med resultat på verksamhetsnivå kring ekonomi, sjukfrånvaro och produktion.
– Studien visar att ekonomin inte går sämre vid kortare arbetstid. Varken om det räknas som omsättning eller att ha budgeten i balans, säger Lena Lid Falkman.
Siffror på resultaten finns att läsa här.
– Man ska tolka resultaten med försiktighet eftersom det är en relativt liten studie vi genomfört, säger Lena Lid Falkman och tillägger att resultaten dock stämmer överens med internationella studier.
Fortsättning följer
Argumenten för att fortsätta studera effekterna av arbetstidsförkortning är hur den kan påverka ett mer hållbart arbetsliv, berättar Lena Lid Falkman.
– Den kan också innebära en konkurrensfördel för verksamheter som vill behålla och attrahera personal inom vissa branscher och också för verksamheter som vill sänka sjuktalen, säger hon.
För att få ett bredare underlag i fortsatta studier av 100/80/10-modellen välkomnar forskarna fler verksamheter att delta.
Studie utan bindningar
Studien initierades av 4 Day Week, en organisation som i flera länder hjälper verksamheter utifrån modellen 100/80/100 att korta arbetsveckorna.
– Organisationen har inte finansierat eller påverkat hur studien utförts eller dess resultat. Det är vi forskare som har forskat utifrån verksamheternas rapportering, säger Lena Lid Falkman.
Studien har heller inget samband med politiska utspel. Det var en ren händelse att samtidigt som resultaten från studien presenterades bjöd svenska LO in Svenskt Näringsliv till förhandling om kortare arbetstid, berättar Lena Lid Falkman.
– Studien gjordes utan samarbete med någon arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation. Den är dessutom godkänd av svenska Etikprövningsmyndigheten.
