– Vi som arbetar med trender har sett tecken på att intresset för ”blue collar” jobb ökat, men i årets rapport var det många fler som tog upp det än vi kanske trott. Den allmänna rörelsen går också mot trygghet och pyssliga, hemnära hobbies.
– Det är också intressant, säger Ulrik Hoffman, VD för Ungdomsbarometern och specialiserad på framför allt arbetsliv, kompetensförsörjning och utbildning.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
– Jag vet inte om det är en längtan till förr, utan en längtan till mindre osäkerhet. Och en längtan till en enklare tillvaro och framtid.
– Det finns en idealisering av arbetaryrken, men de unga önskar inte vilket arbetaryrke som helst utan de yrken som är mer konkreta och också välbetalda som till exempel elektriker, rörmokare, lastbilschaufför och snickare, säger Hoffman.
Ungdomsbarometern är ett privat företag som varje år sedan fem år tillbaka låter unga mellan 15 och 24 år göra en trendspaning för kommande år genom frågan som 2025 löd: ”Vilken blir 2026 års stora trend bland unga och varför?”
Spaningen sker genom enkäter till slumpmässigt utvalda och kompletteras med djupintervjuer och fokusgrupper.
I den senaste ”Trender 2026 – Enligt unga” har 7 481 ungdomar gjort sina egna och unika trendspaningar i fritext och totalt bygger trendrapporten, även kallad generationsrapporten, på nära 15 000 intervjuer.
Syftet är att visa hur ungdomar ser på den närmaste framtiden och varför. Vad drömmer de om? Vilka värden är viktiga och vilka händelser? Hur tänker de kring pengar, egen utveckling och sina framtida arbetsliv?
Fler ungdomar längtar efter balans
Den senaste rapporten som presenterades i december 2025 visar på en ökad samstämmighet mellan ungas svar. Där det tidigare kunde målas upp en tydlig dragkamp mellan prestation och balans, verkar nu allt fler unga, enligt rapporten, enas om att balans är viktigt.
I trendrapporten 2025 var polariseringen tydligare – optimera tiden eller logga ut, skapa AI versioner av sig själva eller bli mer analog, visa perfekta flöden eller välja något mer verkligt.
Nu tycks motsättningarna minska och åsikterna rör sig mer åt samma håll. Det snabba, digitala livet ser ut att få konkurrens med en lugnare livsstil.
”Jakten på prestation, effektivitet och ständig förbättring har i allt större utsträckning ersatts av en vilja att känna sig närvarande och hel. Istället för att skruva upp tempot handlar det nu om att justera balansen.”, enligt trendrapporten 2026, där det också skrivs:
”Status handlar inte längre om att ha mest att göra, utan om att må bra när man gör det.”
Ekonomi och utveckling formar ungas vardag och påverkar deras svar. Unga har lärt sig att vända på kronorna i en tid när priserna stigit och arbetslösheten, särskilt bland unga, vuxit.
Konsumtionen har blivit smartare men också långsammare. Det handlar om att leta second hand, återbruka eller kanske att helt avstå från att shoppa.
Detta har i sig skapat en ny trend som i sig och för många blivit en reaktion mot stress och överflöd, men också en möjlighet att vara kreativ och uttrycka sig mer personligt.
Skärmfritt hemmamys
Generationsrapporten pekar på en rad trender. Återinförande av det mysiga, av unga själva benämnt ”Cosy rebellion” och som innefattar att göra vardagen mera lugn utan att pressas av krav på prestation.
De pratar om ljus i fönstren, boktravar och mjuka stickade tröjor, om värdefull och planerad egentid, så kallad ”curated solitude”, där prestationen får vila för att stanna upp och finna kraft.
Underhållning borta från skärmen tycks locka allt fler. Det kan vara att göra något med händerna, till exempel sticka och sy, måla eller laga mat. 2026 blir året för traditionellt hantverk, anser många av de tillfrågade.
Autencitet är ett nyckelord. Det maximalt arrangerade till synes perfekta livet och hemmet får ge vika för äkthet och personliga uttryck. Fler riktiga möten och mer naturnära upplevelser är andra trender, liksom nyfikenhet på det kollektiva.
Och tekniken snurrar på – fort. Den tycks skapa oändliga framtidsmöjligheter men också stress. ”Hur ska jag som ung förhålla mig till och greppa den framtid som ständigt ändras?”
Nytt i årets trendspaning är ett tillnyktrande i synen på teknik. Ja, gärna teknik för att underlätta livet, men inte till vilket pris som helst. Här finns också önskemålet om balans mellan uppkoppling och vila.
Fortfarande materialister
Innebär det att synen på karriär ändrats och att det är mindre attraktivt med karriär, pengar och status?
– Nej, det är det inte, men vägen dit är mycket mer osäker. Vad har hänt de senaste åren? Arbetslösheten har stigit, särskilt bland ungdomar, och så kommer AI.
– Och vad AI gör är att det skapas en berättelse om att många av de jobb som tidigare ledde till ganska trygga och relativt statusfyllda jobb är ganska osäkra – kommer det att finnas ekonomer, revisorer och jurister kvar, säger Ulrik Hoffman.
– Tidigare visste man att ”har jag ett relativt bra betyg, så kommer jag att få ett bra jobb framöver”. Idag finns ett ifrågasättande av det och då ökar attraktionskraften hos andra yrkesvägar.
– Fortfarande pratar vi om en ganska materialistisk generation, men kanske kan de finna andra sätt att nå den materiella standard de önskar.
Osäkerhet kring framtidens arbetsliv och vad AI egentligen kommer att betyda har gjort att traditionella arbetarjobb bli mer intressanta för de unga.
Värdet av fysiska jobb som ger synliga resultat och inte kan ersättas av en maskin eller robot verkar lockande och i kontrast till urbana och högutbildade ideal. Det ligger i linje med de övriga mer traditionella värden som kommer fram i rapporten.
Ett tecken på intresset för mera traditionella arbetarjobb är att ansökningarna till yrkesskolorna ökar.
– Söktrycket till yrkesprogrammen på gymnasiet har ökat efter att ha varit på nedgång en lång tid. Det är intressant även om antalet sökande fortfarande är alldeles för få i relation till arbetsmarknadens behov, men det nya är att man pratar om det.
– Det som kommer att hända och som i viss mån redan har hänt är att det kommer att finnas ett ifrågasättande av vissa typer av akademisk utbildning som inte leder till jobb, säger Ulrik Hoffman.
Att ge konkreta råd eller entydig bild till arbetsgivare hur de ska rekrytera ungdomar framöver är komplext, konstaterar Ulrik Hoffman. De unga som deltar i generationsrapporten är mellan 15 och 24 år, vilket gör att svaren varierar beroende på vilken åldersgrupp man tillhör.
De äldre som deltar i rapporten ser annorlunda på hållbarhet, jämställdhet och företagens värderingar än de yngre, så frågan är vilka företagen riktar sig till när de rekryterar.
– De företag som rekryterar VVS-are och lastbilschaufförer kommer att få lättare att göra det, men fortfarande efterfrågas trygghet och välbetalda jobb.
– Jag tror att man som arbetsgivare kommer att behöva bli tydligare och mer konkret med vad man erbjuder i form av lön, utveckling och trygghet.
Vad betyder trygghet i det här sammanhanget?
– Efterfrågan på fast anställning ökar, liksom efterfrågan på kollektivavtal om man vet vad det är. Samtidigt är det psykosociala viktigt och i det lägger jag också utveckling, att man får stöd av arbetsgivaren att utvecklas.
– Man kan tycka att utveckling och trygghet står i motsats till varandra, men för unga är det inte det. De vill garanteras utveckling på sin arbetsplats eftersom världen rör sig så snabbt, säger Ulrik Hoffman.
Att locka ung kompetens med justa värderingar som hållbarhet och jämlikhet är lite på väg bort för de yngre åldersgrupperna, särskilt bland unga män. De är mer materialistiska medan de unga kvinnorna är mer intresserade av utveckling och att jobbet är trevligt och att där råder god stämning.
För unga kvinnor är jämställdhet fortfarande bland det allra viktigaste även om betoningen på det minskat. Unga män intresse av jämställdhet på jobbet är litet och har också minskat i senaste trendrapporten. Däremot är det tydligt att pengar blivit viktigare för de unga än tio, femton år sedan.
– Femtonåringarna är mer materialistiska och söker mer trygghet än tjugofem- och trettioåringar.
– Att locka med ”vi gör skillnad för klimatet” kan vara viktigt för en kvinnlig ingenjör i senare tjugoåren, men ganska ointressant om du vill intressera en femtonåring tjej att söka sig till en teknisk utbildning, säger Ulrik Hoffman.
– Kanske måste arbetsgivare i bristyrken i framtiden konkurrera med högre lön i större utsträckning än tidigare och ha en konkret idé om vilken utveckling man ska tillhandahålla som arbetsgivare. Det kan vara lättare att kommunicera, men också ovant.
