Nordiska kvinnor förlorar maktpositioner – igen

Arbeidsliv i Norden har i femton år sett på om det är en man eller kvinna på 24 olika poster i de fem nordiska länderna. Mättidpunkten är den 8 mars.

Read this article in English on Nordic Labour Journal

Förutsatt att det inte sker några ändringar i sista stund, får kvinnorna 63 poäng i årets barometer, där 100 poäng innebär full jämställdhet. Det är en nedgång på fem poäng jämfört med 2024.

Det är tredje året på rad som kvinnoandelen sjunker eller är stabilt på de olika posterna, där 13 är ministrar, fem är chefer för centralorganisationer i arbetslivet och där sex poster symboliserar makten på olika sätt – från statsöverhuvud till centralbankschef och ärkebiskop.

Läs hur barometern är konstruerad

50 procents kvinnlig representation i regeringen kan se ut som om jämställdhet har uppnåtts. Men det beror också på vilka positioner som innehas av kvinnor.

Vi har fördelat 200 poäng – 40 för varje nordiskt land. 100 kvinnopoäng motsvarar full jämställdhet.

Vi har granskat 13 ministerposter. Varje post ger ett poäng, utom statsministern (5), finansministern (3) och utrikesministern (2).

Vi ser också på ledarna för de största centralorganisationerna inom arbetslivet:

Ledaren för LO (4), tjänstemännen (2), akademikerna (2), styrelseordföranden för arbetsgivarorganisationen (2) samt verkställande direktörer i arbetsgivarorganisationen (2).

Slutligen har vi tagit med sex viktiga symboliska positioner:

Statschefen, Högsta domstolens ordförande, centralbankschefen, ärkebiskopen, rikspolischefen och överbefälhavaren.

Statschefen får tre poäng, medan övriga får en poäng var.

Vi har inte inkluderat ledare för stora företag eftersom de inte utnämns genom en demokratisk processer.

Mätningen görs klockan 08.00 den 8 mars varje år.

Vi har gjort vissa justeringar för Island. Eftersom landet endast har elva departement har vissa ministrar tilldelats en extra poäng, så att Island får samma maxpoäng på 40 poäng som de övriga nordiska länderna.

Året då vi lanserade barometern, 2011, fick kvinnorna 59 poäng. Därefter gick det snabbt uppåt. Redan 2014 hade kvinnorna i Norge fått 20 av de 40 poängen som fördelas på varje land.

Som mest, 2022, kom kvinnorna i Norden upp i 92 poäng. Hade utvecklingen fortsatt på det sättet, skulle kvinnorna och männen snabbt fått 100 poäng vardera och vi skulle ha kunnat utropa hela Norden som jämställt på just dessa maktpositioner.

Men så kom det ett ras till 74 poäng 2023, en ytterligare nedgång till 68 poäng året därefter. Poängen låg kvar på samma nivå 2025. Men i år har ytterligare fem poäng skalats bort i år, till 63 poäng.

Vad ligger bakom utvecklingen?

Så här har det gått land för land:

Danmark

Bara en månad efter 8 mars i fjol avgick Lisbeth Lintz som ledare för den danska centralorganisationen Akademikerne med 500 000 medlemmar. Hon avgick på grund av sjukdom i familjen och efterträddes av Tomas Kepler.

I september avgick arbetsministern Ane Halsboe-Jørgensen och utnämndes till skatteminister i stället. Hon efterträddes av Kaare Dybvad.

Eftersom skatteministern inte är en del av de ministerposter som barometern omfattar innebär det att Danmarks poäng går ned från 10 till 7 (ledarskapet i Akademikerne ger 2 poäng).

Samtidigt är Ane Halsboe-Jørgensen den första kvinnan som blir en skatteminister i Danmark. Departementet upprättades 1975 och hon har 24 manliga föregångare på den ofta utsatta posten. Det är det fjärde departementet hon leder, men också ett av de svåraste, som haft fem ministrar på sex år.

Hon har redan fått många medieuppslag och kritik, inte minst för att hon sa upp 600 anställda i skattemyndigheterna en vecka innan jul 2025.

Hon har också ansvaret för den engångscheck som regeringen vill skriva ut till två miljoner invånare. Den kallas för ”fødevarechecken» och ska vara ett skattefritt bidrag till hushållningen på upp till 5 000 danska kronor för en tvåbarnsfamilj.

Checken kan ses som ett svar på de politiska utmaningarna Mette Frederiksen har på hemmaplan. Även om landet står enat mot påtryckningarna från USA i en samlingsregering som spänner över de politiska blocken, så har också samarbetet mellan Socialdemokratiet, Venstre och Moderatene kostat politiskt.

Kommunvalet 2025 blev ett stort nederlag för Mette Frederiksens parti. För första gången på 100 år förlorade Socialdemokratiet makten i Köpenhamn.

I Danmark kommer ett folketingsval hållas den 24 mars i år.

Finland

I Finland avgick Kaisa Juuso som socialminister 12 februari i år. Hon representerar Sannfinländarna och hade uppdraget att genomdriva stora besparingar på departementets budget, vilket hon inte kom i mål med.

För en sjuksköterska från Lappland som i sin valkampanj lovade högre löner inom sjukvården blev det svårt att kombinera med att hitta besparingar på 100 miljarder euro. Hon fick också hård kritik av oppositionen för sin politik.

– Oppositionens kritik har tidvis varit osaklig och påmint om mobbning, sa Sannfinnländarnas gruppordförande i Riksdagen, Jani Mäkelä.

Kaisa Juuso sjukskrev sig samtidigt som hon avgick.

Som ofta är fallet när ministrar byts ut mitt under en period så är det då mindre fokus på kvinnorepresentationen. I stället väljs personer som kan hoppa in på kort varsel och som har erfarenhet. Kaisa Juusos efterträdare blev Wille Rydman, han var näringsminister fram till juni år 2025, men gör nu en snabb come-back.

Inga andra ändringar har skett som påverkar jämställdhetsbarometern, och Finland får därmed 12 poäng, en minskning med ett poäng. Ser man på hela regeringen är tio av de 19 ministrarna fortfarande kvinnor. Det är på ledarposterna inom arbetslivet och de symboliska maktpositionerna det fattas kvinnor.

Island

Även på Island har det varit mindre ändringar i regeringen. Inga Sæland gick från att vara social- och bostadsministern – med ansvar även för arbetslivsfrågor – till att bli utbildningsminister den 11 januari i år. Hon efterträddes av Ragnar Þór Ingólfsson.

Eftersom Island bara har 11 ministrar får några poster två poäng. Det gäller för social- och bostadsministern. Därför förlorar Island ett poäng i barometern, eftersom utbildningsministern bara får ett poäng.

Dessutom meddelade Sigríður Björk Guðjónsdóttir att hon avgick som polischef den 10 november 2025. Grímur Hergeirsson, som var chef för det södra polisdistriktet, har tagit över som högsta chef för polisen, tills en ny person har utnämnts. Fyra personer har sökt jobbet, däribland han själv. Två av de sökande är kvinnor.

Orsaken till Sigríður Björk Guðjónsdóttirs avgång var att hon kritiserats för att kostnaderna skenade vid en förflyttning av verksamheten på grund av mögelskador i de gamla lokalerna. Speciellt ett företag fick stora konsultarvoden.

Det betyder att Island, som både har en kvinnlig statsminister och en kvinnlig president, och som legat klart högst bland de nordiska länderna i jämställdhetsbarometern, ändå förlorar två poäng och hamnar på 19 poäng.

Norge

Vid stortingsvalet i september 2025 fick de rödgröna partierna majoriteten. Arbeiderpartiet blev emellertid beroende även av det radikala partiet Rødt för att kunna fortsätta regera. Efter att Senterpartiet lämnade regeringen i februari 2024 var det bara smärre ändringar som gjordes efter valet. Regering bestod enbart av socialdemokrater, varav flera hade suttit i mindre än ett år innan valet.

Arbetsminister Tonje Brenna fick emellertid nya arbetsuppgifter. Hon tog över som gruppledare för Arbeiderpartiet i Stortinget och Kjersti Stenseng blev ny arbetsminister, Hon var tidigare partisekreterare i Arbeiderpartiet.

Även på LO blev det ett ledarbyte efter att Peggy Følsvik meddelat att hon inte ville ta ytterligare en period. Inför LO-kongressen i maj 2025 ansågs det närmast som självklart att Jørn Eggum skulle ta över. Han var ledare för LO:s största förbund, Fellesforbundet, med 175 000 medlemmar.

Men när det blev känt att han haft hemliga, intima förhållanden till flera kvinnor, däribland förtroendevalda i Fellesforbundet, drog han tillbaka sin kandidatur. Därmed blev det Kine Asper Vistnes som valdes. Hon var vice ordförande i Fellesforbundet.

Även om dessa två byten inte påverkar Norges poäng i barometern, som fortfarande är 13, så är det intressant att bytet av LO-chef påverkades moraliska frågor. Det samma skedde 2023 när det danska FH bytte ledare. Då var det Lizette Risgaard som anklagades för att ha sexuellt trakasserat unga män i fackförbundet.

Sverige

Sverige har den regering som har flest ministrar i Norden, 25 stycken. Det är ofta flera ministrar i samma departement. Flest har socialdepartementet, med fyra ministrar. I vår barometer ingår 13 av ministrarna.

Jämfört med i fjol har det bara varit mindre ändringar, alla utlösta av att Liberalerna bytte partiledare. Johan Pehrsson efterträddes av Simona Mohamsson, med bakgrund som utlandsfödd (född i Tyskland med palestinsk/libanesisk härkomst).

Hon blev partiledare den 24 juni 2025 och fyra dagar senare övertog hon också Pehrssons post som utbildningsminister. I samma veva meddelade Mats Persson, som var arbetsminister, att han avgick med motiveringen att hon skulle få en möjlighet att bilda sitt eget lag. Ny arbetsminister blev Johan Britz.

Det betyder att Sverige, som enda land i Norden, fick en ökning med ett poäng i barometern, och det ligger nu på 12 poäng – fortfarande långt från de 20 poäng som innebär jämställdhet.

Men i höst är det riksdagsval i Sverige. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson kan då eventuellt bli statsminister igen. Hon var Sveriges första kvinnliga statsminister från 30 november 2021 till 18 oktober 2022.

Förr eller senare blir det också tronskifte i Sverige. Carl Gustaf kommer den 8 mars i år ha regerat 173 dagar längre än Drottning Margrethe av Danmark, när hon abdikerade efter 52 år.

Vid ett svenskt tronskifte övertar kronprinsessan Victoria som drottning – med sin dotter Estella, idag 14 år, som kronprinsessa. Det är inte många maktpositioner som har en sådan framförhållning!