Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Leder i Leder 2022 i En ny startpunkt för arbetslivsforskningen
Leder

En ny startpunkt för arbetslivsforskningen

| Av Björn Lindahl, chefredaktör

Pandemin innebär också att det behövs ny arbetslivsforskning. NordForsk kommer inom kort att lysa ut nästan 50 miljoner kronor för att forska på arbetslivet i framtiden. Vi tar det som utgångspunkt för att se på hur de nordiska länderna samordnar sin forskningsinsats.

- Processer som tidigare var mer gradvisa har ändrats abrupt på grund av corona. Det blev yttre faktorer som plötsligt styrde det som tidigare var mer viljestyrda förändringar, säger Arne Flåøyen, som är direktör för NordForsk.

Han beskriver det som att arbetsforskningen har fått en ny startpunkt.

NordForsk är ett självständigt forskningsorgan under Nordiska Ministerrådet. Det har till uppgift att tydliggöra och förstärka områden och inriktningar där de nordiska länderna har särskild styrka.

För att man ska bli en forskare krävs det att man gör en doktorsavhandling. I Sverige är det drygt 2 500 studenter som får sin doktorsavhandling godkänd varje år och som därmed kan börja på sin forskarkarriär.

Vi intervjuar Johan Alfonsson, vars avhandling om behovsanställda i fjol utsågs som den bästa avhandlingen inom arbetslivsforskningen. Han är kritisk till att både socialdemokratiska och borgerliga regeringar i Sverige monterar ned anställningsskyddet.

- Trenden är att individen i allt större utsträckning ska göra sig anställningsbar i stället för att med hjälp av statliga regleringar skyddas, säger han.

Samtidigt är han osäker på om hans avhandling kommer påverka utvecklingen, eller om det ens ska vara ett mål för forskningen.

Men hans avhandling visar att det går att göra ett avtryck i debatten, även som en enskild forskare.

Det är många aktörer bland de som finansierar eller utför arbetslivsforskningen. För att visa något av bredden har vi intervjuat cheferna för Rockwell-fonden i Danmark och det isländska institutet för arbetslivsforskning, Varða.

Men det är de statliga forskningsråden som finansierar det mesta av forskningen i Norden.

- Meningen med vår forskning är att den ska kunna tillämpas, det vill säga nyttiggöras, säger Anna-Karin Florén i Forte.

Hon leder ett tio-årigt forskningsprogram om arbetslivet, som nu har kommit halvvägs. Hon och hennes kollegor i de andra nordiska länderna är nyckelpersoner när det ska avgöras vilken forskning som speciellt lämpar sig att göra gemensamt i Norden.

Sverige och Norge har deltagit i nästan alla forskningsprogram som NordForsk lyst ut, men på grund av olika begränsningar för de två största danska fonderna blir det ofta svårare att få danska forskare med på projekten. Island är det lands som kanske gynnas mest av att kunna vara en del av en bredare forskningsbas. Ser man på antalet forskare från varje land som deltagit, är det isländska inslaget imponerande.

På NordForsk upprättas en programkommitté för varje utlysning som avgör vilka projekt som ska få nordiska pengar. Vi har träffat Dag Ellingsen, som varit projektledare för ett sådant nordiskt projekt och som berättar om sina erfarenheter av det. Forskningen om manliga maktstrukturer i inom försvaret och polisen ledde till uppseendeväckande fynd och stor debatt.

Den ändrade dagordningen inom den norska polisen. Alla inom polisen har idag gått igenom dilemmaövningar där frågan om vad som är OK och inte i förhållande till kollegor diskuterats.

Från militären och polisen i Norge är det ett stort språng till Färöarna, där vi följer upp temat som vi hade i det förra numret av AIN: Hur självständiga kan Grönland, Färöarna och Åland bli? Ett av de områden som återstår för att färöingarna att själva ta ansvaret för är rättsväsendet. Men då krävs det att det byggs ett fängelse på ön. Idag måste de som får fängelsestraff avtjäna straffet i Danmark. Men blir det egentligen så mycket bättre i dimmans dal – eller Mjørkadalur, som den kallas på färöiska?

Till sist tar vi också upp den anmärkningsvärda strid inom Europafacket, EFS, som gjort att svenska LO vägrar att betala sin medlemsavgift eller delta på möten, eftersom den anser att organisationen inte längre för dess talan i minimilönsfrågan.

Minimilöner är en fråga som vi skrivit mycket om och som vi säkert kommer att komma tillbaka till. Glädjande nog har Arbeidsforskningsinstituttet i Norge, som ger ut Arbeidsliv i Norden, fått förnyat förtroende av Nordiska ministerrådet, som finansierar tidskriften, att ge ut den i fyra nya år.

Det ser vi fram till!

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment