Partene
Hadia Tajik: Arbetsministern som står på fackets sida
Med Hadia Tajik har Norge fått en ny arbets- och inkluderingsminister med ett hjärta för facket. Eller en lever för facket, som hon kanske skulle ha sagt på farsi. Hon får ansvaret för det den röd-gröna regeringen kallar för en storrengöring i arbetslivet.
Allmängiltigförklaring av kollektivavtal - det näst bästa alternativet?
Varför är motståndet mot EU-kommissionens direktiv om lagstadgade minimilöner så kompakt i Norden? Svaret är att länderna anser att de har nästan perfekta kollektivavtalssystem, så varför ändra något som fungerar? I många länder i Europa, där arbetsmarknadens parter är svagare, är allmängiltigförklaring av kollektivavtal en viktig del av lönemodellen.
– Viktig å fortsette allmenngjøring av tariffavtaler
Mange arbeidstakere sikres bedre betingelser med allmenngjøring av tariffavtaler. En leder i fagforbundet som organiserer ansatte innenfor fiskeindustrien mener ordningen må fortsette på tross av at den ikke anses som noen vidunderkur.
Mangel på arbejdskraft rammer bredt – også dansk film
Det er svært at finde håndværkere, der har tid til nye opgaver, og dansk film mangler alt fra skuespillere til manuskriptforfattere. Erhvervslivet beder regeringen om mere udenlandsk arbejdskraft.
Derfor har Island høyere lønnsvekst enn resten av Europa
I august hadde Island en månedlig lønnsvekst på 0,3 prosent. Til da hadde landet opplevd en lønnsvekst på 7,9 prosent det siste året, noe som er mer enn noe annet europeisk land. Økningen fra første til andre kvartal i år var på 8,1 prosent, som er tredje største økning i Europa.
Har det blivit svårare att styra Norden?
Tre av de fem nordiska länderna styrs idag av minoritetsregeringar. Leder det till att det politiska benet i den nordiska modellen försvagas? Medan de stora, etablerade partiernas makt har försvagats i hela Norden, samlas facken och arbetsgivarna i allt större organisationer.
”Svenska modellen går in i ny era - större makt åt de centrala organisationerna”
Det har beskrivits som en seger för den svenska modellen. I själva verket innebär det förslag till arbetsrättsreform som Sveriges regering nu förbereder ett systemskifte.
Den sociala pelaren får större tyngd efter EU:s toppmöte i Porto
EU:s informella toppmöte i Porto i Portugal den 7-8 maj, mynnade ut i en deklaration som stärker den sociala pelarens betydelse för samarbetet. Till de nordiska medlemsländernas lättnad nämns inte införandet av minimilöner alls i slutdokumentet.
Tema: Striden om minimilöner
2021 ser ut att bli ett avgörande år för frågan om lagstadgade minimilöner i Europa. Diskussionen har pågått länge och meningarna går isär, men den 28 oktober satte EU-kommissionen ner foten. Vi ser på vad arbetsmarknadens parter, politikerna och forskarna tror kommer ske.
Minimilöner i EU - sista striden för de nordiska facken?
2021 ser ut att bli ett avgörande år för frågan om lagstadgade minimilöner i Europa. Diskussionen har pågått länge och meningarna går isär, men den 28 oktober satte EU-kommissionen ner foten. Då presenterades ett direktivförslag som under året ska behandlas av Rådet och EU-parlamentet.
Danmark och Sverige visar gult kort i EU mot förslaget om minimilöner
Sveriges riksdag och det danska folketinget vill att EU-kommissionen drar tillbaka direktivförslaget om lagstadgade minimilöner. De båda parlamenten visar ett så kallat gult kort och menar att förslaget strider mot EU:s närhetsprincip.
Sex EU-parlamentariker om minimilöner
Direktivförslaget om lagstadgade minimilöner har ännu inte behandlats av Europaparlamentet. Men för drygt ett år sedan uppmanade parlamentet med bred majoritet (422 röster mot 131) kommissionen att lägga fram ett förslag för att säkerställa att varje arbetstagare i unionen får en rättvis minimilön.
Fyra forskare om minimilöner
En positiv utveckling för låginkomsttagarna i Europa eller en urholkning av den nordiska avtalsmodellen? När forskarna ser på EU:s förslag till direktiv om lagstadgad minimilön skiftar analyserna beroende på forskningsområde och perspektiv.
Olika syn på vad som är solidaritet i frågan om minimilöner
Oenigheten i EU kring direktivförslaget om lagstadgade minimilöner sätter fokus på frågan om solidaritet, men också på det utanförskap och de dåliga löner och villkor som råder i många branscher i Europa
Därför är striden om minimilöner så brännbar
Varför litar finnarna på att det föreslagna direktivet om minimilöner inte ska påverka deras arbetsmarknadsmodell, medan danskar och svenskar inte har någon tilltro till Europeiska kommissionens försäkringar om motsatsen? Och varför är tonläget så högt? Orsakerna är flera.
Den svenska arbetsrätten – ett drama i många akter
Arbetsrätten fortsätter att vara ett hett tema i den svenska politiken. Oenighet kring arbetsrätten väcker gång på gång frågan om regeringen kan sitta kvar. Den visar också på oenighet mellan socialdemokraterna och LO.
Kollektivavtalen viktiga för framtidstron
Det har varit en krävande tid för alla som deltar i den nordiska övningen som kallas kollektivförhandling. Att arbetsmarknadens parter själva kommer fram till hur lönerna ska utvecklas är en av grundstenarna i den nordiska modellen.
Finsk strid i efterhand om avtalade löneökningar
Alla företag har inte råd att betala avtalade löneökningar i Finland, varnar Teknologiindustrin. Men facket vill inte riva upp några kollektivavtal. Coronakrisen väcker många frågor i den finländska arbetsmarknadspolitiken. Den finländska konkurrenskraften sägs vara hotad. Enligt arbetsgivarna blir det inte bättre av statsministerns vision om förkortade arbetsdagar.
Kollektivförhandlingar med munskydd
Arbetsgivarna och fackförbunden i Norden har under våren och sommaren genomfört kollektivförhandlingar, bortsett från i Sverige, där de skjutits upp till 1 oktober på grund av coronapandemin. Hur har den kraftigt ökade arbetslösheten påverkat löneförhandlingarna? Kommer vissa grupper, som jobbat ännu hårdare under krisen, få sin belöning?
Het vår och sommar för isländska kollektivförhandlingar
Islands nyutnämnde riksförlikningsman Aðalsteinn Leifsson, fick ingen lätt uppgift när han tillträdde den 1 april i år. Coronapandemin drabbade den isländska ekonomin brutalt. Bland de svåra medlingsuppdragen fanns förhandlingar om lönerna för kabinpersonalen, sjuksköterskorna och gymnasielärarna.
Side-alternativer